Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Mizar

Index Mizar

Mizar eller Zeta Ursae Majoris (ζ Ursae Majoris, förkortat Zeta Uma, ζ UMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en trippelstjärna i den västra delen av stjärnbilden Stora Björnen och ingår i Karlavagnen.

32 relationer: Alcor (stjärna), Arabiska, Astronomisk enhet, Bayerbeteckning, Bonner Durchmusterung, Bright Star Catalogue, Dubbelstjärna, Dygn, Edward Charles Pickering, Egenrörelse, Galileo Galilei, Gördel, Giovanni Battista Riccioli, Henry Draperkatalogen, Hipparcos, Hipparkoskatalogen, Internationella astronomiska unionen, J2000, Karlavagnen, Ljusår, Parallax, Parsec, Skenbar magnitud, Solen, Spektraltyp, Spektroskopi, Stjärnbild, Stora björnen, Teleskop, Trippelstjärna, Vetenskapsåret 1889, 1996.

Alcor (stjärna)

Alcor, eller 80 Ursae Majoris, är den ljussvagare följeslagaren till Mizar (Zeta Ursae Majoris), i stjärnbilden Stora björnen.

Ny!!: Mizar och Alcor (stjärna) · Se mer »

Arabiska

Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.

Ny!!: Mizar och Arabiska · Se mer »

Astronomisk enhet

Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.

Ny!!: Mizar och Astronomisk enhet · Se mer »

Bayerbeteckning

Bayerbeteckning är en beteckning på stjärnor, där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav följt av den genitiva formen av det latinska namnet på dess stjärnbild.

Ny!!: Mizar och Bayerbeteckning · Se mer »

Bonner Durchmusterung

Bonner Durchmusterung (BD) eller Durchmusterung är det allmänna namnet för tre omfattande astrometriska stjärnkataloger över hela himlen.

Ny!!: Mizar och Bonner Durchmusterung · Se mer »

Bright Star Catalogue

hämtdatum.

Ny!!: Mizar och Bright Star Catalogue · Se mer »

Dubbelstjärna

En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.

Ny!!: Mizar och Dubbelstjärna · Se mer »

Dygn

I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).

Ny!!: Mizar och Dygn · Se mer »

Edward Charles Pickering

Edward Charles Pickering, född 19 juli 1846 i Boston, död 3 februari 1919, var en amerikansk astronom.

Ny!!: Mizar och Edward Charles Pickering · Se mer »

Egenrörelse

Barnards stjärna har den största egenrörelsen, över 10 bågsekunder per år Egenrörelse, en stjärnas (vinkel)rörelse tangentiellt mot synlinjen.

Ny!!: Mizar och Egenrörelse · Se mer »

Galileo Galilei

Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.

Ny!!: Mizar och Galileo Galilei · Se mer »

Gördel

Gördel från 1933. Gördel är ett klädesplagg som täcker en persons höfter och eventuellt formar mage, lår och stjärt.

Ny!!: Mizar och Gördel · Se mer »

Giovanni Battista Riccioli

Giovanni Battista Riccioli, född 17 april 1598 i Ferrara, död 25 juni 1671 i Bologna, var en italiensk astronom.

Ny!!: Mizar och Giovanni Battista Riccioli · Se mer »

Henry Draperkatalogen

Henry Draper Catalogue är en astronomisk katalog med astrometriska och spektroskopiska data över fler än 225 000 av de från jorden sett ljusstarkaste stjärnorna.

Ny!!: Mizar och Henry Draperkatalogen · Se mer »

Hipparcos

Hipparcos (akronym av High Precision Parallax Collecting Satellite) var ett av Europeiska rymdorganisationen (ESA) uppskjutet rymdteleskop, vars ändamål var att mäta stjärnors parallaxer och egenrörelser.

Ny!!: Mizar och Hipparcos · Se mer »

Hipparkoskatalogen

Hipparkos- och Tychokatalogerna (Tycho-1) är huvudresultaten av Europeiska rymdorganisationen ESA:s astrometriska projekt Hipparcos.

Ny!!: Mizar och Hipparkoskatalogen · Se mer »

Internationella astronomiska unionen

Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.

Ny!!: Mizar och Internationella astronomiska unionen · Se mer »

J2000

J2000 är en epok som används inom astronomin.

Ny!!: Mizar och J2000 · Se mer »

Karlavagnen

Karlavagnen i stjärnbilden Stora björn. Karlavagnen är en asterism bestående av de sju ljusstarkaste stjärnorna i stjärnbilden Stora björnen.

Ny!!: Mizar och Karlavagnen · Se mer »

Ljusår

Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.

Ny!!: Mizar och Ljusår · Se mer »

Parallax

Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).

Ny!!: Mizar och Parallax · Se mer »

Parsec

Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.

Ny!!: Mizar och Parsec · Se mer »

Skenbar magnitud

Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.

Ny!!: Mizar och Skenbar magnitud · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Mizar och Solen · Se mer »

Spektraltyp

Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.

Ny!!: Mizar och Spektraltyp · Se mer »

Spektroskopi

prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.

Ny!!: Mizar och Spektroskopi · Se mer »

Stjärnbild

En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.

Ny!!: Mizar och Stjärnbild · Se mer »

Stora björnen

Stora björnen (latin: Ursa Major; 'stor björnhona') är en stjärnbild på norra stjärnhimlen. Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen. Stora björnen förväxlas ibland med Karlavagnen, som emellertid är en asterism, som bara består av de sju ljusstarkaste stjärnorna i Stora björnen. Stora björnen är den tredje största stjärnbilden på himlen.

Ny!!: Mizar och Stora björnen · Se mer »

Teleskop

Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.

Ny!!: Mizar och Teleskop · Se mer »

Trippelstjärna

Trippelstjärna är ett stjärnsystem med tre stjärnor som är bundna till varandra med gravitation.

Ny!!: Mizar och Trippelstjärna · Se mer »

Vetenskapsåret 1889

Ingen beskrivning.

Ny!!: Mizar och Vetenskapsåret 1889 · Se mer »

1996

1996 (MCMXCVI) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Mizar och 1996 · Se mer »

Omdirigerar här:

79 Ursae Majoris, Zeta Ursae Majoris.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »