Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Roms historia

Index Roms historia

''Senatus Populusque Romanus,'' "Roms senat och folk" blev den romerska statens symbol under republiken och har sedan förblivit en symbol för staden Rom.Queckfeldt, s. 143. Forum Romanum. Karta över de centrala delarna av '''Rom''' under kejsartiden. Roms historia spänner över 2 800 år under vilka orten växte från en liten italiensk by på 800-talet f.Kr.

185 relationer: Alarik I, Aldo Moro, Antikens Grekland, Apostel, Arcadius, Arkitektur, Atrium, Augustus, Aurelianusmuren, Aventinen, Avignon, Avignonpåvedömet, Barocken, Benito Mussolini, Biskop, Bronsåldern, By, Byggnad, Bysantinska riket, Caelius, Capitolium, Caracallas termer, Caravaggio, Cinecittà, Colosseum, Curia Hostilia, Donato Bramante, Esquilinen, Etrusker, Europa, Fascism, Faustulus, Fontana di Trevi, Francesco Borromini, Frankrike, Germaner, Giordano Bruno, Giovanni Lorenzo Bernini, Giuseppe Garibaldi, Giuseppe Mazzini, Goter, Heliga stolen, Hellenism, Honorius (kejsare), Italien, Italienska, Johannes Paulus II, John P. McKay, Jupitertemplet, Kejsare, ..., Konst, Konstantin den store, Konstantinopel, Konstnär, Kristendom, Kristendom i romerska riket, Kultur, Kyrka, Kyrkostaten, La Sapienza, Lateranbasilikan, Lateranen, Lateranfördraget, Laterankoncilierna, Latinare, Latinsk litteratur, Latinska alfabetet, Medelhavet, Medeltiden, Michelangelo, Musiker, Napoleon I, Nero, Normander, Odovakar, Olympiska sommarspelen 1960, Ostia Antica, Palatinen, Paulus, Påve, Peterskyrkan, Petrus, Pius IX, Pius VII, Pius XI, Pons Mulvius, Puniska krigen, Quirinalen, Rätt (juridik), Regia, Renässansen, Republik, Rom, Romersk konst, Romersk-katolska kyrkan, Romerska kejsardömet, Romerska republiken, Romerska riket, Romerska siffror, Roms brand, Roms getto, Roms kungatid, Romulus Augustulus, Romulus och Remus, San Paolo fuori le Mura, Saracener, Senat, Slaget vid Actium, Språk, Stazione di Roma Termini, Sulla, Tarquinii, Tarquinius Superbus, Terrakotta, Theodosius I, Titus Livius, Vandaler, Varg, Vatikanen, Vatikanstaten, Världsmästerskapet i fotboll 1990, Västliga schismen, Västromerska riket, Viktor Emanuel-monumentet, Viminalen, Visigoter, 1084, 1303, 1309, 1377, 1378, 14 f.Kr., 1417, 146 f.Kr., 1495, 1519, 1555, 1592, 1600, 1606, 1638, 1667, 1704, 1732, 1762, 1798, 1799, 1800, 1814, 1815, 1848, 1849, 1861, 1870, 1874, 1885, 1929, 1932, 1939, 1948, 1960, 1975, 1984, 1985, 1990, 200-talet, 21 april, 264 f.Kr., 284, 31 f.Kr., 312, 330, 337, 395, 410, 44 f.Kr., 455, 476, 500-talet f.Kr. (decennium), 64, 70, 750-talet f.Kr., 756, 80, 900-talet f.Kr.. Förläng index (135 mer) »

Alarik I

Alarik I. Texten lyder ''Alaricus Rex Gothorum'', "Alarik goternas konung" Alarik I (alternativt Alarik goten eller i latinska källor Alaricus), (cirka 370 - 410), var en gotisk kung och den förste barbarhärskaren som intog Rom.

Ny!!: Roms historia och Alarik I · Se mer »

Aldo Moro

Minnesmärke över Aldo Moro vid Via Michelangelo Caetani, Rom (fotografiet taget 2003, i samband med 25-årsminnet av Moros död). Rieti. Aldo Moro, född 23 september 1916 i Maglie, Puglia (Apulien), död 9 maj 1978 i Rom, var en italiensk politiker (kristdemokrat) och professor i straffrätt.

Ny!!: Roms historia och Aldo Moro · Se mer »

Antikens Grekland

Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.

Ny!!: Roms historia och Antikens Grekland · Se mer »

Apostel

Jesus tvättar apostlarnas fötter, av Giotto di Bondone Apostel är ett ord som vanligen i första hand åsyftar tolv av Jesu lärjungar samt Paulus, och betyder i det sammanhanget Guds utsände.

Ny!!: Roms historia och Apostel · Se mer »

Arcadius

Flavius Arcadius, Arkadios (född: 377-378, död: 1 maj 408) östromersk kejsare från år 395 till sin död.

Ny!!: Roms historia och Arcadius · Se mer »

Arkitektur

Arkitektens dröm (Thomas Cole). Parthenon, Aten. Sankt Gallen är en berömd medeltida arkitektritning. Klassiska kolonnordningar Katedralen i Florens av Brunelleschi. Villa ''La Rotonda'', av Palladio. Skönhet, styrka, användbarhet... Plan ett hus av Ferdinand von Arnim (1852) Lantlig arkitektur i Danmark. ''Bauhaus'' i Dessau, Tyskland '' Fallingwater'' av Frank Lloyd Wright. Operahuset i Sydney, av Utzon. Gare do Oriente, i Lissabon av Santiago Calatrava. Vetenskapsmuseet prins Filip i Spanien "The Gherkin" (gurkan), 30 St Mary Axe, av Norman Foster - Londons finansområde Arkitektur avser allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön.

Ny!!: Roms historia och Arkitektur · Se mer »

Atrium

domus. Atrium (latin, förmodligen av ater, ”svart”, alltså ”det av rök nedsvärtade rummet”, 1904–1926, vol. 2, kol. 353–354) var under antiken det centrala rummet i romarnas bostadshus, domus.

Ny!!: Roms historia och Atrium · Se mer »

Augustus

Caesar Augustus (latin: IMPERATOR•CAESAR•DIVI•FILIVS•AVGVSTVS), ursprungligen Gaius Octavius, född 23 september 63 f.Kr. i Rom, död 19 augusti 14 e.Kr.

Ny!!: Roms historia och Augustus · Se mer »

Aurelianusmuren

Aurelianusmuren kallas den mur som uppfördes runt Rom av kejsar Aurelianus på 270-talet e.Kr.

Ny!!: Roms historia och Aurelianusmuren · Se mer »

Aventinen

Den fornkristna basilikan Santa Sabina. Schematisk karta över Roms sju kullar. Aventinen (latin: Mons Aventinus, italienska: Aventino) är en av Roms sju kullar, belägen sydväst om Palatinen vid Tibern.

Ny!!: Roms historia och Aventinen · Se mer »

Avignon

Avignon är en stad och kommun i departementet Vaucluse i regionen Provence-Alpes-Côte d'Azur i sydöstra Frankrike.

Ny!!: Roms historia och Avignon · Se mer »

Avignonpåvedömet

Påvepalatset i Avignon. Påve Johannes XXII. Avignonpåvedömet hade sitt säte i Avignon i Provence i södra Frankrike från 1309 till 1377.

Ny!!: Roms historia och Avignonpåvedömet · Se mer »

Barocken

Exempel på barockskulptur: Giovanni Lorenzo Berninis ''Den heliga Teresas extas'' (1647–1652). Fontana di Trevi i Rom. Barocken är den epok eller stilriktninghttp://www.ne.se/barock - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 16 oktober 2013 som främst inom konsten (måleri, skulptur, litteratur, arkitektur, musik) var dominerande i Europa från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet.

Ny!!: Roms historia och Barocken · Se mer »

Benito Mussolini

Benito Amilcare Andrea Mussolini, född 29 juli 1883 i Dovia di Predappio nära Forlì, död 28 april 1945 i Giulino di Mezzegra nära Dongo i Como-området, var Kungariket Italiens premiärminister och fascistiske ledare 1922–1943.

Ny!!: Roms historia och Benito Mussolini · Se mer »

Biskop

gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.

Ny!!: Roms historia och Biskop · Se mer »

Bronsåldern

Vid Basteröd på Tjörn finns denna hällristning med bland annat skepp och skålgropar. Bronsåldern är den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid då bronset var råmaterialet för redskap och vapen.

Ny!!: Roms historia och Bronsåldern · Se mer »

By

Äskhults by, 35 km söder om Göteborg, består av fyra gårdar och är sedan 1981 ett byggnadsminne av riksintresse. By (fornsvenska byr, by, av boa, bo) kan på svenska dels beteckna en namngiven ort bestående av minst två närliggande gårdar och eventuellt flera torp på landsbygden, dels vara en vidare, mer juridisk beteckning för en samling gårdar som är eller har varit en samfällighet för gemensamt ägande och brukande av viss mark eller skog – så kallad allmänning.

Ny!!: Roms historia och By · Se mer »

Byggnad

trä. datum.

Ny!!: Roms historia och Byggnad · Se mer »

Bysantinska riket

Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.

Ny!!: Roms historia och Bysantinska riket · Se mer »

Caelius

Santi Giovanni e Paolo är en av kyrkorna på Caelius. Schematisk karta över Roms sju kullar. Caelius eller Coelius (latin: Collis Caelius, italienska: Celio) är en av Roms sju kullar, enligt uppgift uppkallad efter etruskern Caelius Vibenna.

Ny!!: Roms historia och Caelius · Se mer »

Capitolium

Senatspalatset på Capitolium. Capitolium (latin: Mons Capitolinus, italienska: Campidoglio), den minsta av Roms sju kullar, ligger mellan Forum Romanum och Marsfältet.

Ny!!: Roms historia och Capitolium · Se mer »

Caracallas termer

Caracallas termer idag. Caracallas termer (italienska Terme di Caracalla) är en antik badanläggning, belägen i södra Rom.

Ny!!: Roms historia och Caracallas termer · Se mer »

Caravaggio

''Kvällsvarden i Emmaus'' (1601). National Gallery i London. Caravaggio, egentligen Michelangelo Merisi da Caravaggio (alternativt Amerighi Caravaggio), född 29 september 1571 i Milano, död 18 juli 1610 i Porto Ercole, Toscana, var en italiensk barockmålare.

Ny!!: Roms historia och Caravaggio · Se mer »

Cinecittà

Cinecittà studios huvudingång Cinecittà är den italienska filmindustrins centrum, beläget cirka 10 km sydost om Rom.

Ny!!: Roms historia och Cinecittà · Se mer »

Colosseum

Colosseum. Colosseum, interiör 2022 Colosseum, Kolosseum eller Flaviska amfiteatern (eller Amphitheatrum Flavium, eller Colosseo) är en ellipsformad amfiteater i Rom, uppförd mellan 70 och 80 e.Kr.

Ny!!: Roms historia och Colosseum · Se mer »

Curia Hostilia

Curia Hostilia var en mötesplats för den romerska senaten, belägen vid Comitium på Forum Romanum i Rom.

Ny!!: Roms historia och Curia Hostilia · Se mer »

Donato Bramante

Tempietto. Kyrkan Santa Maria delle Grazie, Milano, korpartiet. Donato Bramante, född 1444 i Urbino, Italien, död 11 april 1514 i Rom, var en italiensk arkitekt under ung- och högrenässansen.

Ny!!: Roms historia och Donato Bramante · Se mer »

Esquilinen

Den så kallade Porta Magica på Piazza Vittorio Emanuele II på Esquilinen. Gallienusbågen (till vänster kyrkan Santi Vito e Modesto). Schematisk karta över Roms sju kullar. Esquilinen (latin: Mons Esquilinus, italienska: Esquilino) är en av Roms sju kullar.

Ny!!: Roms historia och Esquilinen · Se mer »

Etrusker

Etrusker (latin etrusci eller tusci, av grekerna kallade tyrrhenoi, "tyrrhener") var det folk som under forntiden levde i de mellersta och norra delarna av Apenninska halvön.

Ny!!: Roms historia och Etrusker · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Roms historia och Europa · Se mer »

Fascism

Nationella fascistpartiets vapen, med dess fasces som givit rörelsen dess namn, har blivit fascismens mest framträdande symbol. Fascism är en form av auktoritär ultranationalism som karakteriseras av maktutövande via diktatur, förtryck av politiskt oliktänkande med strikt dominans över både samhället och individen.

Ny!!: Roms historia och Fascism · Se mer »

Faustulus

Faustulus är i romersk mytologi den herde som tog hand om Romulus och Remus.

Ny!!: Roms historia och Faustulus · Se mer »

Fontana di Trevi

Fontana di Trevi, februari 2013. Vattnet i Fontana di Trevi färgat rött den 19 oktober 2007. Fontana di Trevi, Trevifontänen, är en imposant fontänbyggnad belägen vid Piazza di Trevi i centrala Rom.

Ny!!: Roms historia och Fontana di Trevi · Se mer »

Francesco Borromini

San Carlo alle Quattro Fontane (detalj av fasaden). Sant'Ivo alla Sapienza. Minnestavla över Francesco Borromini i kyrkan San Giovanni dei Fiorentini, Rom. Francesco Borromini, född 25 september 1599 i Bissone, död 3 augusti 1667 i Rom, var en italiensk arkitekt, skulptör och murarmästare.

Ny!!: Roms historia och Francesco Borromini · Se mer »

Frankrike

Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.

Ny!!: Roms historia och Frankrike · Se mer »

Germaner

Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.

Ny!!: Roms historia och Germaner · Se mer »

Giordano Bruno

Giordano Bruno-monumentet på Piazza Campo dei Fiori. Giordano Bruno, född i januari 1548 i Nola i Kungariket Neapel som Filippo, död (avrättad) 17 februari 1600 i Rom i Kyrkostaten, var en italiensk dominikanmunk, filosof och författare.

Ny!!: Roms historia och Giordano Bruno · Se mer »

Giovanni Lorenzo Bernini

Giovanni Lorenzo Bernini (Gian Lorenzo Bernini), född 7 december 1598 i Neapel, död 28 november 1680 i Rom, var en italiensk skulptör, arkitekt, målare och scendekoratör under barockepoken.

Ny!!: Roms historia och Giovanni Lorenzo Bernini · Se mer »

Giuseppe Garibaldi

Giuseppe Garibaldi, född 4 juli 1807 i Nice, död 2 juni 1882 på Caprera, Sardinien, var en italiensk frihetskämpe och nationalist.

Ny!!: Roms historia och Giuseppe Garibaldi · Se mer »

Giuseppe Mazzini

Giuseppe Mazzini. Giuseppe Mazzini, född 22 juni 1805 i Genua, död 10 mars 1872 i Pisa, var en italiensk politiker och revolutionär.

Ny!!: Roms historia och Giuseppe Mazzini · Se mer »

Goter

Östgoternas rike. Visigoternas rike cirka 500. Goterna (slutet eller öppet o) (gotiska: gutans, fornsvenska: gutar, tyska: Goten, latin: gothi, grekiska: Γότθοι, gótthoi), är en av de mest kända germanstammarna under folkvandringstiden.

Ny!!: Roms historia och Goter · Se mer »

Heliga stolen

Heliga stolen (Santa Sede, latin: Sancta Sedes), även påvliga stolen eller påvedömet, är påvens säte som biskop av staden Rom, varigenom denne utövar sin kanoniska jurisdiktion inte enbart över det omedelbara biskopsdömet utan även över hela den romersk-katolska kyrkans organisation.

Ny!!: Roms historia och Heliga stolen · Se mer »

Hellenism

Hellenismen är den tidsepok i antikens historia som börjar med Alexander den stores död 323 f.Kr.

Ny!!: Roms historia och Hellenism · Se mer »

Honorius (kejsare)

Flavius Honorius Augustus, född 384, död 423, var västromersk kejsare från år 395 till sin död.

Ny!!: Roms historia och Honorius (kejsare) · Se mer »

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Roms historia och Italien · Se mer »

Italienska

Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.

Ny!!: Roms historia och Italienska · Se mer »

Johannes Paulus II

Johannes Paulus II (latin: Ioannes Paulus II, italienska: Giovanni Paolo II), född Karol Józef Wojtyła den 18 maj 1920 i Wadowice i Polen, död 2 april 2005 i Apostoliska palatset i Vatikanstaten, var en polsk teolog och författare.

Ny!!: Roms historia och Johannes Paulus II · Se mer »

John P. McKay

John P. McKay, född 27 augusti 1938 i St. Louis, Missouri, död 24 november 2022, var en amerikansk historiker.

Ny!!: Roms historia och John P. McKay · Se mer »

Jupitertemplet

Stenfundament från templet. Templet till Jupiter Optimus Maximus, även känt som Templet till Jupiter Capitolinus (italic; Tempio di Giove Ottimo Massimo; svenska: Templet till Den Kapitolinske Jupiter, Den Bäste och Störste), var det viktigaste templet i det antika Rom, stadens skyddshelgedom.

Ny!!: Roms historia och Jupitertemplet · Se mer »

Kejsare

Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.

Ny!!: Roms historia och Kejsare · Se mer »

Konst

Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.

Ny!!: Roms historia och Konst · Se mer »

Konstantin den store

Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.

Ny!!: Roms historia och Konstantin den store · Se mer »

Konstantinopel

Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.

Ny!!: Roms historia och Konstantinopel · Se mer »

Konstnär

En konstnär i arbete. En konstnär är en utövare av någon eller några av de skapande konsterna.

Ny!!: Roms historia och Konstnär · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Ny!!: Roms historia och Kristendom · Se mer »

Kristendom i romerska riket

Romerska riket hade under större delen av sin existens en polyteistisk religion som ett slags statsreligion.

Ny!!: Roms historia och Kristendom i romerska riket · Se mer »

Kultur

Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och som i sin tur härstammar från colo 'odla'.

Ny!!: Roms historia och Kultur · Se mer »

Kyrka

Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.

Ny!!: Roms historia och Kyrka · Se mer »

Kyrkostaten

Kyrkostaten (på latin: Patrimonium Petri, på italienska: Stato della Chiesa, Stato pontificio, Stato romano) var den världsliga stat som påven styrde över 752 till 1870.

Ny!!: Roms historia och Kyrkostaten · Se mer »

La Sapienza

La Sapienza, italienska ”Visheten”, är ett universitet i Rom.

Ny!!: Roms historia och La Sapienza · Se mer »

Lateranbasilikan

Lateranbasilikan (på italienska vanligen San Giovanni in Laterano) är Roms domkyrka, belägen i Lateranen i stadens södra område.

Ny!!: Roms historia och Lateranbasilikan · Se mer »

Lateranen

Lateranen är ett område i södra Rom som år 313 skänktes av kejsar Konstantin till Roms biskop.

Ny!!: Roms historia och Lateranen · Se mer »

Lateranfördraget

Lateranfördraget (it. Patti Lateranensi) var det konkordat som slöts den 11 februari 1929 mellan påven Pius XI och konungariket Italien under ledning av konseljpresident Benito Mussolini, och som avslutade den konflikt som pågått mellan Heliga stolen och Italien sedan Kyrkostatens fall 1870, då denna införlivats i samband med Italiens enande.

Ny!!: Roms historia och Lateranfördraget · Se mer »

Laterankoncilierna

Laterankoncilierna är en serie koncilier, kyrkomöten, som under medeltiden hölls i Lateranpalatset i Lateranen i sydöstra Rom.

Ny!!: Roms historia och Laterankoncilierna · Se mer »

Latinare

greker. Latinarna var ett folk från Latium Vetus som sträckte sig från Rom längs kusten söderut i nuvarande Italien.

Ny!!: Roms historia och Latinare · Se mer »

Latinsk litteratur

Inskription i latin från 500-talet f.Kr. Latinsk Bibel från 1407 Latinsk litteratur är litteratur skriven på latin.

Ny!!: Roms historia och Latinsk litteratur · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Ny!!: Roms historia och Latinska alfabetet · Se mer »

Medelhavet

Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.

Ny!!: Roms historia och Medelhavet · Se mer »

Medeltiden

Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.

Ny!!: Roms historia och Medeltiden · Se mer »

Michelangelo

Michelangelo Buonarroti – Pietà (1499). Peterskyrkan, Vatikanen David'' (1501-1504), Florens Michelangelo – Yttersta domen (1534-1541). Sixtinska kapellet Michelangelo di Lodovico Buonarroti Simoni (mer känd som bara Michelangelo), född 6 mars 1475 i Caprese norr om Arezzo i Republiken Florens i (nuvarande Italien), död 18 februari 1564 i Rom, var en italiensk skulptör, arkitekt, målare och poet.

Ny!!: Roms historia och Michelangelo · Se mer »

Musiker

En musiker är en person som, ofta yrkesmässigt, skapar eller utövar musik.

Ny!!: Roms historia och Musiker · Se mer »

Napoleon I

Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815. Som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa och innehade ett par år även makten i Egypten. Det misslyckade fälttåget mot Ryssland försvagade sedan hans position, vilket så småningom ledde till det slutgiltiga nederlaget vid slaget vid Waterloo och hans fall. Sedan Napoleon förlorat slaget i Waterloo blev han avsatt och förvisad till den isolerade ön Sankta Helena mitt ute på Atlanten. Där dog han sex år senare. Få personer i historien har blivit mer omtalade och föremål för forskning än Napoleon. Hans historiska betydelse är omdiskuterad. De olika synsätten på honom har ofta skapat debatt och oenighet. I Frankrike betraktas han av många som en nationalhjälte. Han framhävs först och främst som en stor fältherre och militär strateg, medan andra ser honom mer som en politiker och reformator. Av andra betraktas han som en stor tyrann. Napoleon är begravd i Hôtel des Invalides i Paris.

Ny!!: Roms historia och Napoleon I · Se mer »

Nero

Nero Claudius Caesar Augustus Germanicus, född som Lucius Domitius Ahenobarbus den 15 december 37 i Antium, död 9 juni 68 i Rom, var den femte romerske kejsaren från 13 oktober 54 fram till sin död.

Ny!!: Roms historia och Nero · Se mer »

Normander

Normandiska riddare med målade vapensköldar deltar i slaget vid Hastings (från Bayeuxtapeten, tillverkad ca år 1077) Normandernas utbredning kring år 1130 syditalien vid tiden för normandernas erövring Normanderna ("nordmännen") var ättlingar till nordmän som på 900-talet invaderade och ockuperade den del av norra Frankrike som idag kallas Normandie, samt till infödda franker och gallo-romare.

Ny!!: Roms historia och Normander · Se mer »

Odovakar

Odovakar-solidus myntad i kejsar Zeno Isaurierns namn. Myntet befäster Odovakars formella underkastelse under Zeno. Odovakar (grekiska: Ὀδόακρος, latin: Odoacer), född omkring 433, död 493 i Ravenna, var en germansk hövding, troligen av skirisk härkomst, som var kung av Italien från 476 till sin död.

Ny!!: Roms historia och Odovakar · Se mer »

Olympiska sommarspelen 1960

Olympiska sommarspelen 1960 var de sjuttonde moderna olympiska spelen och hölls i Rom i Italien mellan den 25 augusti och 11 september 1960.

Ny!!: Roms historia och Olympiska sommarspelen 1960 · Se mer »

Ostia Antica

Piazzale delle Corporazioni, Ostia. Ostia (av latin ostium, "dörr", "mynning"), som i dag är beläget i Ostia Antica (Scavi di Ostia Antica), var det antika Roms hamnstad vid Tiberns mynning, belägen cirka 18 kilometer sydväst om huvudstaden som var förbunden med Ostia genom Via Ostiensis.

Ny!!: Roms historia och Ostia Antica · Se mer »

Palatinen

Palatinen. I förgrunden Circus Maximus. Schematisk karta över Roms sju kullar. Palatinen under kejsartiden. Palatinen (latin: Palatium eller Mons Palatinus, italienska: Palatino) är en av Roms sju kullar, belägen mellan Forum Romanum, Tibern och Caelius.

Ny!!: Roms historia och Palatinen · Se mer »

Paulus

Paulus (antik grekiska: Παῦλος, Paulos; hebreiska: שאול התרסי, Saul från Tarsus) född cirka 4 i Tarsus i det romerska kejsardömet, död cirka 64–65 (avrättad med svärd) i Rom, var en judisk-romersk apostel, missionär, teolog och författare till flera brev som ingår i Nya Testamentet.

Ny!!: Roms historia och Paulus · Se mer »

Påve

Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.

Ny!!: Roms historia och Påve · Se mer »

Peterskyrkan

Peterskyrkans fasad med dess krönande statyer föreställande Kristus, elva apostlar samt Johannes Döparen. I vänster bildkant aposteln Paulus. Snitt och planritning från 1904. Pietà. Peterskyrkan (italienska: Basilica di San Pietro in Vaticano, latin: Basilica Sancti Petri) är en kyrkobyggnad belägen i Vatikanstaten i Rom och katolicismens huvudkyrka.

Ny!!: Roms historia och Peterskyrkan · Se mer »

Petrus

Nationalmuseum. Petrus, latin för "klippa", efter grekiskans Πέτρος, av πέτρα, "klippa", i Bibeln även Kefas efter arameiskans Kēfāū med samma betydelse, NE.se.

Ny!!: Roms historia och Petrus · Se mer »

Pius IX

Pius IX, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti 13 maj 1792 i Senigallia, Italien, död 7 februari 1878 i Rom, var påve från den 16 juni 1846 till sin död.

Ny!!: Roms historia och Pius IX · Se mer »

Pius VII

Pius VII, född Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti den 14 augusti 1742 i Cesena, Italien, död 20 augusti 1823 i Rom, var påve från år 1800 till sin död.

Ny!!: Roms historia och Pius VII · Se mer »

Pius XI

Pius XI, född Ambrogio Damiano Achille Ratti 31 maj 1857 i Desio i närheten av Milano, Kungariket Lombardiet-Venetien, död 10 februari 1939 i Rom, var påve från den 6 februari 1922.

Ny!!: Roms historia och Pius XI · Se mer »

Pons Mulvius

Pons Mulvius. Pons Mulvius (Pons Milvius, Ponte Milvio, Ponte Molle) är en antik bro som för Via Flaminia över floden Tibern i norra Rom i Italien.

Ny!!: Roms historia och Pons Mulvius · Se mer »

Puniska krigen

Puniska krigen är samlingsnamn på tre krig mellan Kartago och Rom, Romerska republiken, som slutade med att Kartago förstördes.

Ny!!: Roms historia och Puniska krigen · Se mer »

Quirinalen

Schematisk karta över Roms sju kullar. Quirinalen (även Kvirinalen, latin: Collis Quirinalis, italienska: Quirinale) är en av Roms sju kullar, belägen mellan Trajanus forum och Diocletianus termer.

Ny!!: Roms historia och Quirinalen · Se mer »

Rätt (juridik)

Rätt är en beteckning för ett flertal juridiska begrepp.

Ny!!: Roms historia och Rätt (juridik) · Se mer »

Regia

Ruinerna efter Regia. Regia, beläget på Forum Romanum i Rom, var ursprungligen ett kungaresidens.

Ny!!: Roms historia och Regia · Se mer »

Renässansen

Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.

Ny!!: Roms historia och Renässansen · Se mer »

Republik

Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald.

Ny!!: Roms historia och Republik · Se mer »

Rom

Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.

Ny!!: Roms historia och Rom · Se mer »

Romersk konst

teatermask. Under 300- och 200-talen f.Kr. erövrade Rom hela Apenninska halvön, och började underkuva de andra stormakterna kring Medelhavet.

Ny!!: Roms historia och Romersk konst · Se mer »

Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.

Ny!!: Roms historia och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »

Romerska kejsardömet

Romerska kejsardömet avlöste den romerska republiken (se tabell till höger) vid en tidpunkt som med olika synsätt anges till år 44, 31 eller 27 f. Kr.

Ny!!: Roms historia och Romerska kejsardömet · Se mer »

Romerska republiken

Rom och dess grannar cirka 500 f.Kr. Romerska republiken var en period i Romerska rikets historia.

Ny!!: Roms historia och Romerska republiken · Se mer »

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Ny!!: Roms historia och Romerska riket · Se mer »

Romerska siffror

Regentnummer anges i regel med romerska siffror, här för Oscar II, vars regentnummer "den andre" är skrivet med romerska siffror på fasaden till Ignaberga nya kyrka, som byggdes när han var kung. Romerska siffror används också ofta för att datera byggnader och kyrkans byggnadsår är på det viset angivet till 1887. Katarina kyrkas tornur har en urtavla med romerska siffror. Observera att siffran "4" skrivs med fyra streck, vilket är vanligt för ur med romerska siffror. Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000).

Ny!!: Roms historia och Romerska siffror · Se mer »

Roms brand

Roms brand (latin: Magnum Incendium Romae) var en stor brand som drabbade Rom år 64; enligt Tacitus utbröt branden den 18 juli i närheten av Circus Maximus.

Ny!!: Roms historia och Roms brand · Se mer »

Roms getto

En skymt av den moderna synagogan. Tempietto del Carmelo. Roms getto var ett område i Rom där den judiska befolkningen var hänvisad att bo.

Ny!!: Roms historia och Roms getto · Se mer »

Roms kungatid

Roms kungatid är den tid i det romerska rikets historia som föregick den romerska republiken.

Ny!!: Roms historia och Roms kungatid · Se mer »

Romulus Augustulus

Romulus Augustus, född cirka 461, död okänt år efter 476, var kejsare över det västromerska riket 31 oktober 475–4 september 476.

Ny!!: Roms historia och Romulus Augustulus · Se mer »

Romulus och Remus

Romerskt silvermynt från 260-talet f.Kr. som avbildar Romulus och Remus med varginnan. Faustulus hittar vargen med tvillingarna. Rubens, på Kapitolinska museerna. Den kapitolinska varginnan med de diande Romulus och Remus (de sistnämnda figurerna är ett senare tillägg). Skulptur i Museo Nuovo i Palazzo dei Conservatori, Rom. Romulus var enligt romersk mytologi den som tillsammans med sin tvillingbror Remus grundade Rom den 21 april 753 f.Kr och, efter att ha dödat sin bror, blev det romerska kungadömets första kung med regeringstiden 753 f.Kr.–716 f.Kr. Enligt legenden var tvillingarna söner till krigsguden Mars och vestalen Rhea Silvia.

Ny!!: Roms historia och Romulus och Remus · Se mer »

San Paolo fuori le Mura

Basilica di San Paolo fuori le Mura (Sankt Paulus utanför murarna), är en fornkristen basilika i Rom som återuppbyggdes efter en eldsvåda 1823.

Ny!!: Roms historia och San Paolo fuori le Mura · Se mer »

Saracener

''Saracensk armé på marsch'', avbildning från 1890. Saracener var ursprungligen en benämning som användes av romarna på de invånare som bebodde öknarna nära den romerska provinsen Syria och som särskilde sig från araber.

Ny!!: Roms historia och Saracener · Se mer »

Senat

En senat är en beslutande församling.

Ny!!: Roms historia och Senat · Se mer »

Slaget vid Actium

Slaget vid Actium var ett sjöslag som ägde rum den 2 september 31 f.Kr.

Ny!!: Roms historia och Slaget vid Actium · Se mer »

Språk

Primära hörselcortex Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.

Ny!!: Roms historia och Språk · Se mer »

Stazione di Roma Termini

Regionaltåg i Lazio som utgår från Rom. Stazione di Roma Termini, (Stazione Termini - sedan den 23 december 2006 dedicerad åt Johannes Paulus II) är den största järnvägsstationen i Rom och i Italien.

Ny!!: Roms historia och Stazione di Roma Termini · Se mer »

Sulla

Lucius Cornelius Sulla Felix, känd som Sulla, född 138 f.Kr., död 78 f.Kr., romersk fältherre och statsman (82 - 81 f.Kr. diktator).

Ny!!: Roms historia och Sulla · Se mer »

Tarquinii

Tarquinii var den förnämsta av de 12 städer som bildade etruskiska förbundsstaten.

Ny!!: Roms historia och Tarquinii · Se mer »

Tarquinius Superbus

Tarquinius Superbus Lucius Tarquinius Superbus (den yngre), död 495 f.Kr., var Kungariket Roms sjunde och siste kung, innan den romerska republiken infördes.

Ny!!: Roms historia och Tarquinius Superbus · Se mer »

Terrakotta

Terrakotta (italienska terracotta, av terra, jord, lera, och cotta, bränd; franska terre cuite), bränt men oglaserat, vanligen rödbrunt lergods, i regel avses bara det finare oglaserade lergodset med porös, ogenomskinlig massa, en underavdelning av de keramiska tillverkningarna.

Ny!!: Roms historia och Terrakotta · Se mer »

Theodosius I

Theodosius I Riket under Theodosius tid. Theodosius I, även känd som Theodosius den store, född 11 januari 347 i Coca, Spanien, död 17 januari 395 i Milano, var en romersk general som valdes till romersk kejsare och regerade från 379 till sin död.

Ny!!: Roms historia och Theodosius I · Se mer »

Titus Livius

Titus Livius, född cirka 59 f.Kr. i dåvarande Patavium (nuvarande Padua i norra Italien), död 17 e.Kr., var en romersk historieskrivare.

Ny!!: Roms historia och Titus Livius · Se mer »

Vandaler

Vandaler plundrar Rom; målning av Heinrich Leutemann. Vandalerna var ett germanskt folk under folkvandringstiden.

Ny!!: Roms historia och Vandaler · Se mer »

Varg

Varg, mer specifikt gråvarg eller ulv (vetenskapligt namn: Canis lupus) är ett rovdjur vars utbredningsområde sträcker sig över stora delar av världen.

Ny!!: Roms historia och Varg · Se mer »

Vatikanen

Vatikanen är en kulle i nordvästra delen av staden Rom, Italien, som i dag bär Peterskyrkan innesluten i katolska kyrkans stadsstat Vatikanstatens territorium.

Ny!!: Roms historia och Vatikanen · Se mer »

Vatikanstaten

Vatikanstaten (Status Civitatis Vaticanae; Stato della Città del Vaticano, i direkt översättning ”Vatikanstadens stat”) är en suverän mikrostat belägen som en enklav i den italienska huvudstaden Rom.

Ny!!: Roms historia och Vatikanstaten · Se mer »

Världsmästerskapet i fotboll 1990

deltagande länder. Världsmästerskapet i fotboll 1990 spelades i Italien under perioden 8 juni–8 juli 1990.

Ny!!: Roms historia och Världsmästerskapet i fotboll 1990 · Se mer »

Västliga schismen

Valet av påve Martin V tillkännages (1415) och därmed är den stora schismen slut. Västliga schismen, även kallad occidentala schismen, stora schismen eller påveschismen, är beteckningen på tiden mellan 1378 och 1417, då det rådde allvarliga meningsskiljaktigheter om successionen inom den latinska kyrkan.

Ny!!: Roms historia och Västliga schismen · Se mer »

Västromerska riket

Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.

Ny!!: Roms historia och Västromerska riket · Se mer »

Viktor Emanuel-monumentet

Viktor Emanuel-monumentet. Viktor Emanuel-monumentet, italienska Monumento Nazionale a Vittorio Emanuele II, eller bara Vittoriano, även benämnt Altare della Patria, är ett monument i Rom, uppfört till kung Viktor Emanuel II:s ära.

Ny!!: Roms historia och Viktor Emanuel-monumentet · Se mer »

Viminalen

Palazzo del Viminale. Schematisk karta över Roms sju kullar. Viminalen (latin: Collis Viminalis, italienska: Viminale) är den minsta av Roms sju kullar och är belägen mellan Quirinalen och Esquilinen.

Ny!!: Roms historia och Viminalen · Se mer »

Visigoter

Visigoter, kallas ibland även västgoter, (latin visi'gothi, visigothæ) är ett av de två stora gotiska grupper som första gången nämns år 291.

Ny!!: Roms historia och Visigoter · Se mer »

1084

1084 (MLXXXIV) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1084 · Se mer »

1303

1303 (MCCCIII) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1303 · Se mer »

1309

1309 (MCCCIX) var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1309 · Se mer »

1377

1377 (MCCCLXXVII) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1377 · Se mer »

1378

1378 (MCCCLXXVIII) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1378 · Se mer »

14 f.Kr.

14 f.Kr. var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 14 f.Kr. · Se mer »

1417

1417 (MCDXVII) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1417 · Se mer »

146 f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Roms historia och 146 f.Kr. · Se mer »

1495

1495 (MCDXCV) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1495 · Se mer »

1519

1519 (MDXIX) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1519 · Se mer »

1555

1555 (MDLV) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1555 · Se mer »

1592

1592 (MDXCII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1592 · Se mer »

1600

1600 (MDC) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1600 · Se mer »

1606

1606 (MDCVI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1606 · Se mer »

1638

1638 (MDCXXXVIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1638 · Se mer »

1667

1667 (MDCLXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1667 · Se mer »

1704

1704 (MDCCIV) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern samt ett skottår som började en fredag i den svenska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1704 · Se mer »

1732

1732 (MDCCXXXII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1732 · Se mer »

1762

1762 (MDCCLXII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1762 · Se mer »

1798

1798 (MDCCXCVIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1798 · Se mer »

1799

1799 (MDCCXCIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1799 · Se mer »

1800

1800 (MDCCC) var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1800 · Se mer »

1814

1814 (MDCCCXIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1814 · Se mer »

1815

1815 (MDCCCXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1815 · Se mer »

1848

1848 (MDCCCXLVIII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1848 · Se mer »

1849

1849 (MDCCCXLIX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1849 · Se mer »

1861

1861 (MDCCCLXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1861 · Se mer »

1870

1870 (MDCCCLXX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1870 · Se mer »

1874

1874 (MDCCCLXXIV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1874 · Se mer »

1885

1885 (MDCCCLXXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1885 · Se mer »

1929

1929 (MCMXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1929 · Se mer »

1932

1932 (MCMXXXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1932 · Se mer »

1939

1939 (MCMXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1939 · Se mer »

1948

Olympiska vinterspelen i Sankt Moritz 1948 (MCMXLVIII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1948 · Se mer »

1960

1960 (MCMLX) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1960 · Se mer »

1975

1975 (MCMLXXV) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1975 · Se mer »

1984

1984 (MCMLXXXIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1984 · Se mer »

1985

1985 (MCMLXXXV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1985 · Se mer »

1990

1990 (MCMXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 1990 · Se mer »

200-talet

Det Romerska imperiet genomgick en djup kris under 200-talet.

Ny!!: Roms historia och 200-talet · Se mer »

21 april

21 april är den 111:e dagen på året i den gregorianska kalendern (112:e under skottår).

Ny!!: Roms historia och 21 april · Se mer »

264 f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Roms historia och 264 f.Kr. · Se mer »

284

284 (CCLXXXIV) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 284 · Se mer »

31 f.Kr.

31 f.Kr. var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 31 f.Kr. · Se mer »

312

312 (CCCXII) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 312 · Se mer »

330

330 (CCCXXX) var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 330 · Se mer »

337

337 (CCCXXXVII) var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 337 · Se mer »

395

395 (CCCXCV) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 395 · Se mer »

410

Ingen beskrivning.

Ny!!: Roms historia och 410 · Se mer »

44 f.Kr.

44 f.Kr. var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 44 f.Kr. · Se mer »

455

Ingen beskrivning.

Ny!!: Roms historia och 455 · Se mer »

476

476 (CDLXXVI) var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 476 · Se mer »

500-talet f.Kr. (decennium)

Världen 500 f.Kr. Gamla världen 500 f.Kr. Västra Medelhavet 509 f.Kr. Italienska republiken 500 f.Kr. (mörkrött).

Ny!!: Roms historia och 500-talet f.Kr. (decennium) · Se mer »

64

64 (LXIV) var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 64 · Se mer »

70

70 (LXX) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 70 · Se mer »

750-talet f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Roms historia och 750-talet f.Kr. · Se mer »

756

756 (DCCLVI) var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 756 · Se mer »

80

80 (LXXX) var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Roms historia och 80 · Se mer »

900-talet f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Roms historia och 900-talet f.Kr. · Se mer »

Omdirigerar här:

Romersk historia, Romerska historien.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »