Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Xi Cassiopeiae

Index Xi Cassiopeiae

Xi Cassiopeiae (ξ Cassiopeiae, förkortat Xi Cas, ξ Cas) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärnaPourbaix, D.; et al.

15 relationer: Bayerbeteckning, Cassiopeja, Dubbelstjärna, Excentricitet, Fotosfär, Hipparcos, Huvudserien, Interstellära mediet, Ljusår, Parallax, Parsec, Skenbar magnitud, Solen, Spektraltyp, Stjärnbild.

Bayerbeteckning

Bayerbeteckning är en beteckning på stjärnor, där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav följt av den genitiva formen av det latinska namnet på dess stjärnbild.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Bayerbeteckning · Se mer »

Cassiopeja

Cassiopeja (Cassiopeia på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen, där stjärnorna bildar något som liknar ett W. Cassiopeja är cirkumpolär sett från Sverige.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Cassiopeja · Se mer »

Dubbelstjärna

En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Dubbelstjärna · Se mer »

Excentricitet

Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Excentricitet · Se mer »

Fotosfär

En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Fotosfär · Se mer »

Hipparcos

Hipparcos (akronym av High Precision Parallax Collecting Satellite) var ett av Europeiska rymdorganisationen (ESA) uppskjutet rymdteleskop, vars ändamål var att mäta stjärnors parallaxer och egenrörelser.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Hipparcos · Se mer »

Huvudserien

Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Huvudserien · Se mer »

Interstellära mediet

Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Interstellära mediet · Se mer »

Ljusår

Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Ljusår · Se mer »

Parallax

Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Parallax · Se mer »

Parsec

Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Parsec · Se mer »

Skenbar magnitud

Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Skenbar magnitud · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Solen · Se mer »

Spektraltyp

Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Spektraltyp · Se mer »

Stjärnbild

En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.

Ny!!: Xi Cassiopeiae och Stjärnbild · Se mer »

Omdirigerar här:

19 Cassiopeiae.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »