Innehållsförteckning
26 relationer: Absoluta nollpunkten, Antimateria, Big bang, Elektromagnetism, Elektronvolt, Elektrosvag växelverkan, Fundamental växelverkan, Fysikalisk kosmologi, Hadron, Higgsboson, Kelvin, Kokpunkt, Kvantgravitation, Kvark–gluonplasma, Large Hadron Collider, Max Planck, Negativ temperatur, Newtons gravitationslag, Parbildning, Planckenheter, Standardmodellen, Stark växelverkan, Strängteori, Svag växelverkan, Värme, W- och Z-bosoner.
Absoluta nollpunkten
Absoluta nollpunkten är den teoretiskt lägsta temperaturen som går att uppnå.
Se Absolut hetta och Absoluta nollpunkten
Antimateria
Partiklar från vänster uppifrån och ner: elektron, proton, neutron.Antipartiklar från höger uppifrån och ner: positron, antiproton, antineutron. Antimateria är motsatsen till den vanliga materia, som vår galax och resten av vårt synliga universum består av.
Se Absolut hetta och Antimateria
Big bang
Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Se Absolut hetta och Elektromagnetism
Elektronvolt
Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.
Se Absolut hetta och Elektronvolt
Elektrosvag växelverkan
Elektrosvag växelverkan är en fysikalisk teori som förenar elektromagnetismen med den svaga kärnkraften i en beskrivning.
Se Absolut hetta och Elektrosvag växelverkan
Fundamental växelverkan
Fundamental växelverkan, de fyra fundamentala naturkrafterna eller bara växelverkan är de fysikaliska fenomen där partiklar påverkar varandra med krafter.
Se Absolut hetta och Fundamental växelverkan
Fysikalisk kosmologi
Fysikalisk kosmologi (alternativt fysisk kosmologi) är det vetenskapliga och akademiska studiet av frågor om universum med vetenskaplig metod och inbegriper att studera de storskaligaste strukturerna och universums dynamik och berör grundläggande frågor om dess ursprung, struktur, evolution och slutliga öde.
Se Absolut hetta och Fysikalisk kosmologi
Hadron
Hadroner, från grekiskans ἁδρός, hadrós, "bastant", "tjock", är subatomära partiklar som är uppbyggda av kvarkar.
Higgsboson
Higgsbosonen Higgsbosonen (även: Higgs boson eller Higgspartikeln) är en partikel i partikelfysikens standardmodell, som genom Higgsmekanismen och Higgs-fältet beskriver varför partiklar har massa.
Se Absolut hetta och Higgsboson
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Kokpunkt
Normalkokpunkt ligger vid temperaturen där ångtrycket är 1 atmosfär. Kokpunkten för ett ämne är den temperatur då vätskan kokar.
Kvantgravitation
Kvantgravitation är ett forskningsfält inom teoretisk fysik som har som mål att lösa ett av de stora och angelägna problemen inom fysiken: att formulera en kvantmekanisk beskrivning av gravitationen.
Se Absolut hetta och Kvantgravitation
Kvark–gluonplasma
Kvark–gluonplasma (QGP) är ett aggregationstillstånd i kvantkromodynamik (QCD) som existerar vid extremt hög temperatur och/eller tryck.
Se Absolut hetta och Kvark–gluonplasma
Large Hadron Collider
supraledande magneter installeras. Large Hadron Collider (LHC) är världens största och kraftigaste partikelacceleratoranläggning, avsedd att kollidera två motsatt riktade protonstrålar med energi upp till 7 biljoner elektronvolt per proton, det vill säga 14 biljoner elektronvolt totalt.
Se Absolut hetta och Large Hadron Collider
Max Planck
Max Karl Ernst Ludwig Planck, född 23 april 1858 i Kiel, död 4 oktober 1947 i Göttingen, var en tysk teoretisk fysiker och främste upphovsman till kvantteorin, vilket också gav honom Nobelpriset i fysik 1918.
Se Absolut hetta och Max Planck
Negativ temperatur
Negativ temperatur är den temperatur som har mer termisk energi, det vill säga är hetare, än oändlig positiv temperatur.
Se Absolut hetta och Negativ temperatur
Newtons gravitationslag
Newtons gravitationslag innebär att två kroppar dras mot varandra med en kraft som är proportionell mot kropparnas massor och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet mellan dem: Här är Med vektorer: Lagen gäller bara för kroppar som inte omsluter varandra.
Se Absolut hetta och Newtons gravitationslag
Parbildning
Parbildning i en bubbelkammare Parbildning är skapandet av ett par bestående av en elementarpartikel och dess antipartikel, vanligen från en foton (eller någon annan oladdad boson).
Se Absolut hetta och Parbildning
Planckenheter
Planckenheter är ett enhetssystem för mätning baserad på de fundamentala konstanterna.
Se Absolut hetta och Planckenheter
Standardmodellen
Standardmodellens elementarpartiklar Standardmodellen av partiklar och interaktioner; på översta raden fermioner, på mellersta raden de kraftförmedlande partiklarna, på nedersta raden Higgsbosonen. Med standardmodellen inom partikelfysik avses den modell som beskriver de minsta partiklarna och deras interaktioner genom elektromagnetisk, stark och svag växelverkan med hjälp av kvantfältteori.
Se Absolut hetta och Standardmodellen
Stark växelverkan
Den starka växelverkan, eller den starka kärnkraften, är en av de fyra kända fundamentala krafterna inom fysiken.
Se Absolut hetta och Stark växelverkan
Strängteori
I strängteorin är de mest fundamentala byggstenarna, som tidigare setts som punktpartiklar, i själva verket små vibrerande strängar. Strängteori är en modell inom fysiken som ämnar beskriva materiens allra minsta byggstenar.
Se Absolut hetta och Strängteori
Svag växelverkan
W- boson. Svag kärnkraft eller svag växelverkan är en av de fyra fundamentala krafterna i naturen.
Se Absolut hetta och Svag växelverkan
Värme
Solens elektromagnetiska värmestrålning är en av de viktigaste drivkrafterna för livet på jorden. Värme kan flöda över systemgränsen hos ett termodynamiskt system, vilket leder till att systemets inre energi förändras. Värme, eller värmemängd, är ett begrepp inom termodynamiken som beskriver den energiöverföring som sker mellan två system till följd av en temperaturdifferens, vilket postuleras i termodynamikens nollte huvudsats.
W- och Z-bosoner
W- och Z-bosonerna är de elementarpartiklar som tillsammans bär den svaga växelverkan.
Se Absolut hetta och W- och Z-bosoner