Snabbare tillgång än webbläsare!
53 relationer: Alsace, Avrättning, Chatter, Claudius II Gothicus, Dio Cassius, Frankerriket, Franska, Gallienus, Gardasjön, Germaner, Goter, Greve, Herminoner, Hermundurer, Hertig, Hispania, Italien, Julianus, Karolinger, Klodvig I, Kung, Langobarder, Latin, Main, Niš, Pippin den lille, Po, Rhen, Romerska riket, Schwaben, Schwarzwald, Schweiz, Semnoner, Slaget vid Argentoratum, Spanska, Strasbourg, Sveber, Tyskland, Urgermanska, Vasall, Visigoter, Zülpich, 2 januari, 213, 268, 300-talet, 357, 366, 400-talet, 476, ..., 496, 500-talet, 917. Förläng index (3 mer) »
Alsace
Alsace (tyska: Elsass, äldre stavning Elsaß) är en historisk provins i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Pfalz.
Ny!!: Alemanner och Alsace · Se mer »
Avrättning
Hängning, en traditionell avrättningsmetod. Giftinjektion är en modern avrättningsmetod och den vanligaste i USA. Så här ser ett rum ut där avrättningar i USA äger rum. Avrättning är en myndighets verkställande av dödsstraff.
Ny!!: Alemanner och Avrättning · Se mer »
Chatter
Chatterna tillhörde den istvaeonska folkgruppen av västgermanerna enligt Tacitus.
Ny!!: Alemanner och Chatter · Se mer »
Claudius II Gothicus
Medalj med Claudius bild på Marcus Aurelius Claudius Gothicus, känd som Claudius II Gothicus, född 10 maj något år mellan 214 och 219, död januari 270 e.Kr., var romersk kejsare från september 268 till januari 270.
Ny!!: Alemanner och Claudius II Gothicus · Se mer »
Dio Cassius
Lucius Cassius Dio, vanligtvis känd som Dio Cassius (grekiska: Δίων ὁ Κάσσιος, Diōn ho Kassios), född omkring 150 i Nicaea, död 235Encyclopædia Britannica, uppslagsord Dio Cassius, var en romersk politiker och historiker av grekiskt ursprung.
Ny!!: Alemanner och Dio Cassius · Se mer »
Frankerriket
Frankerriket (latin: Regnum Francorum) syftar på det forna rike (efterföljare till Gallien, föregångare till Frankrike) som frankerna lade under sig.
Ny!!: Alemanner och Frankerriket · Se mer »
Franska
Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.
Ny!!: Alemanner och Franska · Se mer »
Gallienus
Publius Licinius Egnatius Gallienus, född 218, död september 268, var en romersk kejsare som regerade från den 22 oktober 253 till september 268.
Ny!!: Alemanner och Gallienus · Se mer »
Gardasjön
Gardasjön (Lago di Garda) eller Benacosjön (Lago di Benaco) är den största insjön i Italien.
Ny!!: Alemanner och Gardasjön · Se mer »
Germaner
Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.
Ny!!: Alemanner och Germaner · Se mer »
Goter
Östgoternas rike. Visigoternas rike cirka 500. Goterna (slutet eller öppet o) (gotiska: gutans, fornsvenska: gutar, tyska: Goten, latin: gothi, grekiska: Γότθοι, gótthoi), är en av de mest kända germanstammarna under folkvandringstiden.
Ny!!: Alemanner och Goter · Se mer »
Greve
Greve är en adlig värdighet.
Ny!!: Alemanner och Greve · Se mer »
Herminoner
Herminonerna (hermionerna) var enligt bland annat Tacitus en av de tre ursprungliga folkgrupperna av västgermanerna i Centraleuropa ungefär motsvarande nuvarande Tyskland med angränsande områden.
Ny!!: Alemanner och Herminoner · Se mer »
Hermundurer
Karta över germanska stammar Hermundurer var en germansk folkstam som hörde till den herminonska och svebiska folkgruppen.
Ny!!: Alemanner och Hermundurer · Se mer »
Hertig
krona. krona. Hertig är en titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahus, den motsvarande kvinnliga titeln är hertiginna, oftast regerande över ett hertigdöme.
Ny!!: Alemanner och Hertig · Se mer »
Hispania
Hispania är det latinska namnet på Iberiska halvön och de provinser som fanns här.
Ny!!: Alemanner och Hispania · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Alemanner och Italien · Se mer »
Julianus
Julianus är ett mansnamn med latinskt ursprung; en avledning av namnet Julius.
Ny!!: Alemanner och Julianus · Se mer »
Karolinger
Påve Leo III kröner Karl den store till kejsare. Historisk karta över de karolingiska rikena efter delningen i Verdun år 843. Historisk karta över de karolingiska rikena år 888. Karolingerna (latin: Carolus, Karl) var en frankisk ätt som övertog makten i frankerriket från merovingerna år 751 och härskade i och omkring dagens Frankrike under 700–900-talen.
Ny!!: Alemanner och Karolinger · Se mer »
Klodvig I
Klodvig I, Chlodowech, franska: Clovis, latin: Chlodovechus, född cirka 466 i Tournai, död 27 november 511 i Paris, var en frankisk kung tillhörande merovingerätten.
Ny!!: Alemanner och Klodvig I · Se mer »
Kung
Kung Ludvig XIV av Frankrike är ett historiskt exempel på en kung med stor politisk makt (absolut monarki). monarkens roll numera är symbolisk (konstitutionell monarki). En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga statschefen i en monarki som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen.
Ny!!: Alemanner och Kung · Se mer »
Langobarder
Langobarder (eller longobarder, svenska: långbårdar 'långskägg') var en germansk stam som, enligt egna sägner och hävder, kom från södra Skandinavien.
Ny!!: Alemanner och Langobarder · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Alemanner och Latin · Se mer »
Main
Main är en biflod till floden Rhen i södra Tyskland.
Ny!!: Alemanner och Main · Se mer »
Niš
Niš (serbisk kyrilliska: Ниш; grekiska: Naissos; latin: Naissus; tyska: Nisch) är en stad vid floden Nišava i östra Serbien.
Ny!!: Alemanner och Niš · Se mer »
Pippin den lille
Pippin den lilles sigill (ur Nordisk Familjebok, 2 uppl.) Pippin den lille, även Pippin den yngre eller Pippin III (fr. Pépin le bref), född cirka 715, död 24 september 768, var en frankisk kung, son till Karl Martell och Chrotrudis och sedermera far till den framtida kejsar Karl den store.
Ny!!: Alemanner och Pippin den lille · Se mer »
Po
Po (latin Padus) är en 652 kilometer lång flod som rinner österut genom norra Italien och mynnar i Adriatiska havet vid Ferrara nära Venedig Po är Italiens längsta flod och rinner på vägen mot havet genom flera större städer varav Turin är den största.
Ny!!: Alemanner och Po · Se mer »
Rhen
Rhen (tyska Rhein, franska Rhin, nederländska Rijn) är Västeuropas största flod.
Ny!!: Alemanner och Rhen · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Alemanner och Romerska riket · Se mer »
Schwaben
Regionen Schwabens läge i dagens Tyskland. Schwaben, ursprungligen kallat Alemannien eller Alemannia, är en historisk region och ett språkområde, i sydvästra delen av nuvarande Tyskland med grannländer.
Ny!!: Alemanner och Schwaben · Se mer »
Schwarzwald
Utsikt mot Battert i nordvästra Schwarzwald. Schwarzwalds topografi. Damhatten ''Bollenhut'' – ingår i folkdräkten i en mindre del av Schwarzwald men kommit att bli en symbol för området i dess helhet. Schwarzwald (Svartskogen) är ett bergsområde, geologiskt en horst, i Baden-Würtemberg i sydvästra Tyskland.
Ny!!: Alemanner och Schwarzwald · Se mer »
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Ny!!: Alemanner och Schweiz · Se mer »
Semnoner
Karta Semnonerna var en germansk folkstam som tillhörde den svebiska och herminonska folkgruppen.
Ny!!: Alemanner och Semnoner · Se mer »
Slaget vid Argentoratum
Slaget vid Argentoratum, även Slaget vid Strasbourg, utkämpades år 357 mellan den romerska armén under caesar (ställföreträdande kejsare) Julianus, senare kejsar Julianus Apostata, och den alemanniska stamkonfederationen ledd av kung Chnodomar (Gundmar), nära dagens Strasbourg i Alsace, Frankrike.
Ny!!: Alemanner och Slaget vid Argentoratum · Se mer »
Spanska
Spanska (spanska: español), även kastilianska (spanska: castellano), är ett ibero-romanskt språk.
Ny!!: Alemanner och Spanska · Se mer »
Strasbourg
Illfloden och Notre-Dame-katedralen. Strasbourg (franskt uttal eller; tyska: Straßburg, uttal; äldre svensk stavning: Strassburg, uttal eller; elsassiska: Strossburi, uttal) är en stad och kommun i departementet Bas-Rhin i regionen Grand Est i nordöstra Frankrike.
Ny!!: Alemanner och Strasbourg · Se mer »
Sveber
En romersk statyett som avbildar en german som ber. Germanen har en så kallad svebisk knut i håret, varför vissa forskare har tolkat personen som en svebisk man. Sveber (suever) är en germansk stamgrupp.
Ny!!: Alemanner och Sveber · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Alemanner och Tyskland · Se mer »
Urgermanska
Rekonstruerad utbredning av urgermanskan 500 f.Kr. baserad på arkeologiska indikationer på kulturella likheter inom Nordisk bronsålderskultur (rött) och Jastorfkulturen (magenta). Urgermanska är ett rekonstruerat språk sammansatt utifrån de germanska språkens äldsta skriftligt belagda former.
Ny!!: Alemanner och Urgermanska · Se mer »
Vasall
Vasall, även kallad läntagare, är en part i ett feodalsystem, vanligen med en adelstitel, och som lyder under en herre, exempelvis en kung.
Ny!!: Alemanner och Vasall · Se mer »
Visigoter
Visigoter, kallas ibland även västgoter, (latin visi'gothi, visigothæ) är ett av de två stora gotiska grupper som första gången nämns år 291.
Ny!!: Alemanner och Visigoter · Se mer »
Zülpich
är en stad i Kreis Euskirchen i Regierungsbezirk Köln i förbundslandet Nordrhein-Westfalen i Tyskland.
Ny!!: Alemanner och Zülpich · Se mer »
2 januari
2 januari är den 2:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Alemanner och 2 januari · Se mer »
213
213 (CCXIII) var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alemanner och 213 · Se mer »
268
268 (CCLXVIII) var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alemanner och 268 · Se mer »
300-talet
Den första delen av 300-talet i Romarriket präglades av Konstantin den store inflytande som romersk kejsare från år 306 till sin död år 337.
Ny!!: Alemanner och 300-talet · Se mer »
357
357 (CCCLVII) var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alemanner och 357 · Se mer »
366
366 (CCCLXVI) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alemanner och 366 · Se mer »
400-talet
Ingen beskrivning.
Ny!!: Alemanner och 400-talet · Se mer »
476
476 (CDLXXVI) var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Alemanner och 476 · Se mer »
496
496 (CDXCVI) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alemanner och 496 · Se mer »
500-talet
Ingen beskrivning.
Ny!!: Alemanner och 500-talet · Se mer »
917
917 (CMXVII) var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alemanner och 917 · Se mer »
Omdirigerar här:
Alamanner, Allemanner, Allemannerna.
