Snabbare tillgång än webbläsare!
19 relationer: Alperna, Carl von Linné, Centralmassivet, Däggdjur, Djur, Ekorrar, Eukaryoter, Gnagare, Gräs, Habitat, Halvgräs, Jurabergen, Karpaterna, Murmeldjur, Pyrenéerna, Ryggradsdjur, Ryggsträngsdjur, Schwarzwald, Vogeserna.
Alperna
Alperna är en bergskedja med större delen belägen i Centraleuropa.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Alperna · Se mer »
Carl von Linné
(före adlandet 1757 Carl Linnæus, Carolus Linnæus), född 13 majVid denna tidpunkt användes svenska kalendern.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Carl von Linné · Se mer »
Centralmassivet
Centralmassivet (franska: Massif central) är ett höglandsområde som täcker en sjättedel av Frankrikes yta.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Centralmassivet · Se mer »
Däggdjur
Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Däggdjur · Se mer »
Djur
Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Djur · Se mer »
Ekorrar
Ekorrfamiljen (Sciuridae), är en stor familj bland gnagarna.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Ekorrar · Se mer »
Eukaryoter
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Eukaryoter · Se mer »
Gnagare
Kranium av gnagare. Gnagare (Rodentia) är en ordning bland däggdjuren.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Gnagare · Se mer »
Gräs
Gräs (Poaceae, synonym Gramineae) är en familj enhjärtbladiga växter med omkring 12 000 arter i hela världen. Gräs är ett- eller fleråriga örter med kraftigt varierande storlek, och rötterna är samlade i en jämn knippa. Stjälken kallas strå och är ofta ihålig, men arter som majs och sockerrör har märg, medan bambu har en förvedad stam. Strået är ledat och lederna skiljs åt av förtjockade noder. Bladen utgår från noderna och omsluter strået med en bladslida. Mellan denna och bladskivan sitter en hinna, snärpet. Blommorna skyddas av skärmfjäll och blomfjäll som kallas agnar, och är samlade i småax som i sin tur bildar ax eller vippor. Gräs kan växa enstaka eller i täta tuvor och förökar sig ofta via underjordiska revor. De är vanligen korsbefruktande och pollineras av vinden. Det stärkelserika, mjöliga fröet är inneslutet i ett slags nöt. Arter i familjen halvgräs betraktas ofta felaktigt som gräs. Halvgräs kan särskiljas genom att de saknar en tydlig led på strået och ofta genom att halvgräsens strån inte har rund (utan till exempel trekantig) genomskärningsyta.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Gräs · Se mer »
Habitat
Habitat, lokal, lokalitet, ståndort eller fyndort är inom biologin en miljö där en viss växt- eller djurart kan leva.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Habitat · Se mer »
Halvgräs
Halvgräs (Cyperaceae) är en växtfamilj bland de enhjärtbladiga växterna. Dessa växter är örter som till det yttre liknar gräsen, med vilka de också är ganska nära besläktade. De har liksom gräsen oansenligt färgade blommor med mycket enkelt hylle eller inget alls. Blommorna har vanligen tre ståndare och sitter i ax. Blommornas färg kommer av att de pollineras genom spridning med vinden, de är inte utformade för att attrahera insekter. Halvgräsen skiljs från gräsen genom att strået skenbart är oledat (det består av en utvecklad och flera outvecklade mellanleder) samt inuti är svampigt (inte ihåligt), att bladens slidor i regel är helt slutna och att fröet inte är sammanväxt med fruktväggen. Detta är en stor familj med flera tusen arter. De förekommer i nästan alla länder, men rikligast i de nordligare, där de utgör en betydande del av växtligheten. Av de växtfamiljer som finns i Skandinavien är denna, näst efter korgblommiga växter och gräs (Poaceae), den talrikaste, av vilka de flesta hör till släktet starrar (Carex). De flesta halvgräs växer i kärr och på våta platser. Välbekanta är säv (Schoenoplectus lacustris), som kantar stränderna av insjöar, ängsull (Eriophorum angustifolium), utmärkt genom de vita, långhåriga fruktaxen, och starrarterna, av vilka en del utgör det mesta av gräset på sanka ängar. Stråna och bladen är kiselrika, saftlösa och torra. Flera arter, till exempel jordmandel (Cyperus esculentus) och vattenkastanj, har underjordiska stamdelar, som används som livsmedel. De underjordiska stamdelarna från andra arter har använts inom medicinen.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Halvgräs · Se mer »
Jurabergen
Jurabergen eller fransk-schweiziska Jurabergen är ett bergsområde i östra Frankrike och västra Schweiz.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Jurabergen · Se mer »
Karpaterna
Karpaterna är en bergskedja i centrala och sydöstra Europa.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Karpaterna · Se mer »
Murmeldjur
Murmeldjur (Marmota) är ett släkte inom ekorrfamiljen (Sciuridae), som i sin tur är en undergrupp i ordningen gnagare.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Murmeldjur · Se mer »
Pyrenéerna
Pyrenéerna (spanska: Los Pirineos, franska: Les Pyrénées, katalanska: Els Pirineus, baskiska: Pirinioak el. Auñamendiak), är en bergskedja i sydvästra Europa.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Pyrenéerna · Se mer »
Ryggradsdjur
Ryggradsdjur eller vertebrater (Vertebrata) är en understam bland ryggsträngsdjuren som har ett skyddande hölje av kalciumfosfat runt ryggsträngen.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Ryggradsdjur · Se mer »
Ryggsträngsdjur
Ryggsträngsdjur eller kordater (Chordata) är en djurstam som innefattar ryggradsdjuren, manteldjuren och lansettfiskarna.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Ryggsträngsdjur · Se mer »
Schwarzwald
Utsikt mot Battert i nordvästra Schwarzwald. Schwarzwalds topografi. Damhatten ''Bollenhut'' – ingår i folkdräkten i en mindre del av Schwarzwald men kommit att bli en symbol för området i dess helhet. Schwarzwald (Svartskogen) är ett bergsområde, geologiskt en horst, i Baden-Würtemberg i sydvästra Tyskland.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Schwarzwald · Se mer »
Vogeserna
Geografiskt läge för Vogeserna Vogeserna (franska: Vosges, tyska: Vogesen eller Wasgenwald) är ett bergsmassiv, geologiskt en horst, i Frankrike.
Ny!!: Alpmurmeldjur och Vogeserna · Se mer »
