Snabbare tillgång än webbläsare!
31 relationer: Avrad, Bergart, Bergmästardöme, Bergmästare, Bergsfriden, Bergskollegium, Bergslag, Bergslagen, Bergsman, Bergsmanshemman, Bergsprivilegium, Bergsregale, Bergstingsrätt, Brukspatron, Gästriklands bergslag, Gruvdrift, Herrgård, Hytta, Hyttlag, Industrialisering, Järnverk, Kolmila, Metallurgi, Mineralteknik, Privilegiebrev, Råvara, Sågverk, Skogsfinnar, Stångjärn, Tackjärn, Täkterätt.
Avrad
Avrad var i Sverige den årliga avgift som landbon eller bonden såsom brukare eller nyttjare av jord, vatten eller skog hade att betala till jordägaren eller kronan (staten), se regale.
Ny!!: Bergsbruk och Avrad · Se mer »
Bergart
Grand Canyon i USA är ett snitt genom ett antal lager av sedimentära bergarter. Bergart är en fast oorganisk substans, som definieras av de mineral som ingår, deras kemiska sammansättning, storlek, form och textur, samt på vilket sätt som den har bildats.
Ny!!: Bergsbruk och Bergart · Se mer »
Bergmästardöme
Bergmästardöme eller bergsstat, var i Sverige förr en region som en bergmästare hade tillsyn över, och var en enhet inom den jurisdiktion där bergsrätten gällde.
Ny!!: Bergsbruk och Bergmästardöme · Se mer »
Bergmästare
Bergmästare har sedan medeltiden varit en titel på chefen över bergsmän och förekommer i norra Europa med likartade betydelser.
Ny!!: Bergsbruk och Bergmästare · Se mer »
Bergsfriden
Utdrag ur Kung Magnus förordning för bergsmännen på västra berget i Närke 7 november 1340 "forst staggum wi ok loffwom allom them, som til fornempdhæ bærsmen komma i sa mattho at ty nær them blyffwa wilia at ty alloledis feloghe wari bodhe til lijf ok goz a huria handha misgerningha the tilforenna gyorlh haffua uthan at ty æru mordhara tywa eller forradara, tha sa ath the ægha retthom malzagandhe for sijn bruth lika gøra epter ty lag utwisa om han epter kommær." Bergsfriden eller asylrätt var från medeltiden till 1700-talet i Sverige en uppgörelse mellan dömda brottslingar och staten om att straffet omvandlades till livstids arbete vid någon gruva.
Ny!!: Bergsbruk och Bergsfriden · Se mer »
Bergskollegium
Bergskollegium var ett centralt ämbetsverk i Sverige som fungerade åren 1637–1857 (fram till 1649 under namnet Generalbergsamtet, även kallat Bergsämbetet) med uppgift att leda och kontrollera gruvnäringen och metallförädlingen.
Ny!!: Bergsbruk och Bergskollegium · Se mer »
Bergslag
Bergslag var ursprungligen beteckningen på den korporation av bergsmän i ett område som hade bergsprivilegier och bedrev bergsbruk, men har sedan kommit att uppfattas som hela regionen där dessa bergsmän verkade.
Ny!!: Bergsbruk och Bergslag · Se mer »
Bergslagen
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat.
Ny!!: Bergsbruk och Bergslagen · Se mer »
Bergsman
Fem statyetter av bergsmän i Hallwylska museet, Stockholm. En bergsman var sedan medeltiden någon som drev bergsbruk för att producera metall, t.ex.
Ny!!: Bergsbruk och Bergsman · Se mer »
Bergsmanshemman
Bråfors bergsmansby i Norbergs kommun. Bergsmanshemman var ett skatte- eller kronohemman inom ett bergslag (tackjärnsbergslag) som före kungl.
Ny!!: Bergsbruk och Bergsmanshemman · Se mer »
Bergsprivilegium
Bergsprivilegium var från medeltiden bergsmännens privilegiebrev, den rätt och de skyldigheter som bergsmän och bergsfrälse fick av kronan med deras bergsregale för att utvinna malm på sina hemman.
Ny!!: Bergsbruk och Bergsprivilegium · Se mer »
Bergsregale
Kung utfärdar bergsordning för sina bergsmän. Tillmakning vid en gruva, snitt från Georgius Agricolas ''De re metallica'' (1556) Blåsning av ädelmetall i en hytta. ''De re metallica'' Bergsregale är ett av grundregalen, vilket är kronans rätt över alla malmstråk i riket vilket under medeltiden och framåt överläts genom bergsprivilegium som en plikt och skyldighet att utvinna statens malm.
Ny!!: Bergsbruk och Bergsregale · Se mer »
Bergstingsrätt
Utdrag ur drottning Kristinas Bergsordning för Järnbergslagerna 1649 §28.
Ny!!: Bergsbruk och Bergstingsrätt · Se mer »
Brukspatron
Brukspatron De Geer Brukspatron (vid tilltal: Patron, av lat. Patronus), var i Sverige en titel för ägaren till ett bruk (järnbruk, mässingsbruk, bergsbruk, med mera).
Ny!!: Bergsbruk och Brukspatron · Se mer »
Gästriklands bergslag
Gästriklands bergslag eller Torsåkers bergslag var det bergsbruk som pågick i trakten runt Torsåker och Ovansjö.
Ny!!: Bergsbruk och Gästriklands bergslag · Se mer »
Gruvdrift
Snitt genom en underjordsbrytning En gruva är en plats där man bryter malm och mineral.
Ny!!: Bergsbruk och Gruvdrift · Se mer »
Herrgård
Elvesta gård i Botkyrka kommun med rötter från 1100-talet. En herrgård eller ett herresäte var ursprungligen en stor lantgård som beboddes av ett herrskap, det vill säga en adelsman.
Ny!!: Bergsbruk och Herrgård · Se mer »
Hytta
mulltimmerhyttor. En hytta (inom metallurgin även masugn) är en smältugn för framställning av metaller eller glas.
Ny!!: Bergsbruk och Hytta · Se mer »
Hyttlag
Ett hyttlag eller hyttelag var en grupp av bergsmän som ägde andelar i en hytta.
Ny!!: Bergsbruk och Hyttlag · Se mer »
Industrialisering
Ångmaskin. Industrialisering är ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Ny!!: Bergsbruk och Industrialisering · Se mer »
Järnverk
Ett järnverk eller stålverk är en industriell anläggning för järn- och stålproduktion.
Ny!!: Bergsbruk och Järnverk · Se mer »
Kolmila
En kolmila (öppnad för att visa konstruktionen) i Tyskland. En kolmila eller mila är en anordning för framställning av träkol och en del andra produkter genom torrdestillation av ved.
Ny!!: Bergsbruk och Kolmila · Se mer »
Metallurgi
Exempel på en metallurgisk process – en ugn i ett stålverk. Metallurgi är läran om framställningen av metaller.
Ny!!: Bergsbruk och Metallurgi · Se mer »
Mineralteknik
Mineralteknik, tidigare mineralberedning, är teknik för förädling av mineraler och bergarter.
Ny!!: Bergsbruk och Mineralteknik · Se mer »
Privilegiebrev
Stadsprivilegierna för Stockholm, från 1436. Privilegiebrev var under skråväsendets och ståndssamhällets tid en skriven fullmakt, utfärdad av kungen eller riksföreståndaren.
Ny!!: Bergsbruk och Privilegiebrev · Se mer »
Råvara
En råvara är en vara eller ämne som kan utvinnas ur naturen i syfte att omvandlas till förädlad form.
Ny!!: Bergsbruk och Råvara · Se mer »
Sågverk
sågverk med laser Ett sågverk är en skogsindustriell anläggning för uppsågning av timmer till trävaror som plank och brädor.
Ny!!: Bergsbruk och Sågverk · Se mer »
Skogsfinnar
Skogsfinnar (Metsäsuomalaiset; Skogfinner; Skogfinnar), var svedjebrukande finnar, från Savolax och andra delar av dåvarande östra rikshalvan av Sverige som flyttade till granskogsområden från Kolmården och Tiveden i söder till södra lappmarken i norr, samt Norge och Nordamerika (Nya Sverige) från 1590-talet till omkring 1640.
Ny!!: Bergsbruk och Skogsfinnar · Se mer »
Stångjärn
Uppställd stångjärn vid järnvågen i Järngraven, Stockholm. Illustration av Johan Fredrik Julin, 1830-tal. Stångjärn är en form av förädlat tackjärn.
Ny!!: Bergsbruk och Stångjärn · Se mer »
Tackjärn
Ett tackjärn från 1800-talets Bergslagen. Märkningen "LW" står för Ludvika bruk. Flytande råjärn. Tackjärn eller råjärn är järn med en kolhalt på över 4 %, framställt i masugn eller annan smältugn ur malm och traditionellt gjutet till tackor.
Ny!!: Bergsbruk och Tackjärn · Se mer »
Täkterätt
Utdrag ur Kung Magnus privilegier för Stora Kopparberget 17 februari 1347 "Først af staþ.
Ny!!: Bergsbruk och Täkterätt · Se mer »
Omdirigerar här:
Bergshantering, Bergsväsen, Bergverk.
