40 relationer: Alkibiades, Anatolien, Antiken, Antikens Grekland, Arkimandrit, Bithynien, Bosporen, Bysantinska riket, Byzantion, Dyofysitism, Egypten, Ekumenik, Eutychianism, Grekiska, Herophilos, Istanbul, Justinianus I, Kadıköy, Konciliet i Chalkedon, Konstantin den store, Konstantinopel, Kristologi, Kristus, Kyrkomöte, Leo I (påve), Licinius, Medeltiden, Megara (stad), Monofysitism, Nestorianism, Nikomedes III, Orientaliskt ortodoxa kyrkor, Osmanska riket, Palestina (region), Patriark (kyrkligt ämbete), Påve, Persiska riket, Turkiet, 451, 670-talet f.Kr..
Alkibiades
Michele de Napoli (1808–1892): ''Morte di Alcibiade'' (cirka 1839). Alkibiades (grekiska: Ἀλκιβιάδης ΚλεινίουΣκαμβωνίδης), född cirka 450 f.Kr., mördad 404 f.Kr., var en grekisk politiker och militär.
Ny!!: Chalkedon och Alkibiades · Se mer »
Anatolien
Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
Ny!!: Chalkedon och Anatolien · Se mer »
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Ny!!: Chalkedon och Antiken · Se mer »
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Ny!!: Chalkedon och Antikens Grekland · Se mer »
Arkimandrit
Arkimandrit är en grekisk-ortodox eller grekisk-katolsk abbot som förestår ett kloster eller är överabbot för en samling kloster.
Ny!!: Chalkedon och Arkimandrit · Se mer »
Bithynien
höger Bithynien läge i Anatolien. Bithynien var under antiken ett landskap och kungadöme, och senare en romersk provins, i Mindre Asien, mellan Svarta havet, Paflagonien, Galatien, Frygien och Mysien.
Ny!!: Chalkedon och Bithynien · Se mer »
Bosporen
Första bosporenbron. Bosporen markerad i rött, mellan Svarta havet och Marmarasjön. Bosporen. Bosporen (från grekiskans Βόσπορος, Bósporos, "boskapsvadstället", turkiska İstanbul Boğazı, "Istanbulsundet" eller Boğaziçi) är ett sund i Turkiet som, tillsammans med Marmarasjön och Dardanellerna, skiljer europeiska Balkan och asiatiska Anatolien från varandra och utgör Svarta havets förbindelse med Medelhavet.
Ny!!: Chalkedon och Bosporen · Se mer »
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Ny!!: Chalkedon och Bysantinska riket · Se mer »
Byzantion
Byzantion (grekiska: Βυζάντιον), på svenska ofta Bysans, var en grekisk stad vid det sydliga inloppet till Bosporen.
Ny!!: Chalkedon och Byzantion · Se mer »
Dyofysitism
Dyofysitism (grekiska δύο, ’två’, och φύσις, ’natur’), ibland kallad tvånatursläran, är inom kristologin läran att Kristus har två naturer, en gudomlig och en mänsklig.
Ny!!: Chalkedon och Dyofysitism · Se mer »
Egypten
Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.
Ny!!: Chalkedon och Egypten · Se mer »
Ekumenik
Ekumenik (grek. oikoumenikos "som rör den bebodda världen", "världsvid"), är enhetssträvanden i kristendomen.
Ny!!: Chalkedon och Ekumenik · Se mer »
Eutychianism
Eutychianismen är en kristologisk lära uppkallad efter Eutyches (cirka 378–454), som var arkimandrit i ett kloster i Konstantinopel.
Ny!!: Chalkedon och Eutychianism · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Chalkedon och Grekiska · Se mer »
Herophilos
Herophilos (latin Herophilus), född 325, död 255 f.Kr., var en grekisk läkare och anatom verksam i antikens Alexandria i Egypten.
Ny!!: Chalkedon och Herophilos · Se mer »
Istanbul
Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum. Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska İstanbul, grekiska Κωνσταντινούπολις Konstantinoúpolis, äldre svenska namn: Miklagård samt Konstantinopel) är Turkiets största stad och är belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien.
Ny!!: Chalkedon och Istanbul · Se mer »
Justinianus I
Justinianus I (latin: Flavius Petrus Sabbatius Iustinianus, grekiska: Μέγας Ιουστινιανός) född 11 maj 482 i Tauresium (Taor) nära Skopje i Nordmakedonien, död 14 november 565, var bysantinsk kejsare från den 1 augusti 527 till sin död.
Ny!!: Chalkedon och Justinianus I · Se mer »
Kadıköy
Kadıköys läge i Istanbul. Tjurstatyn på torget ''Altıyol'' (sex banor) kan anses vara en symbol för Kadıköy. Lokalbefolkningen samlas här och turister kommer för att fotografera. Bahariyegatan i Kadıköy är ett av de prioriterade områdena för fotgängare. På bilden hämtar en arbetare offentligt avfall med en elbil. Kadıköy är en större stadsdel och distrikt i den asiatiska delen av provinsen och storstadskommunen Istanbul i Turkiet, belägen sydöst om Üsküdar, motsvarande antikens Chalkedon.
Ny!!: Chalkedon och Kadıköy · Se mer »
Konciliet i Chalkedon
Konciliet i Chalkedon. Konciliet i Chalkedon var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum 8 oktober–1 november 451 i Chalkedon.
Ny!!: Chalkedon och Konciliet i Chalkedon · Se mer »
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Ny!!: Chalkedon och Konstantin den store · Se mer »
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Ny!!: Chalkedon och Konstantinopel · Se mer »
Kristologi
Sonen i treenigheten. Jungfru Maria inför Jesubarnet, Antonio da Correggio. Kristologi (av grekiskans Christos och logia 'lära', 'vetenskap', av logos 'ord') är en subdisciplin inom kristen systematisk teologi eller dogmatik.
Ny!!: Chalkedon och Kristologi · Se mer »
Kristus
Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp. 1:8; 17-18; 21:6. Kristus betyder den smorde, och är en titel som de troende kristna har givit Jesus från Nasaret.
Ny!!: Chalkedon och Kristus · Se mer »
Kyrkomöte
Kyrkomöte är en sammankomst inom ett kristet samfund i syfte att avgöra teologiska lärofrågor och regler.
Ny!!: Chalkedon och Kyrkomöte · Se mer »
Leo I (påve)
Leo I, Leo den store, född omkring år 400 i Toscana, död 10 november 461 i Rom, var påve från den 29 september 440 till sin död den 10 november 461.
Ny!!: Chalkedon och Leo I (påve) · Se mer »
Licinius
Licinius (Flavius Galerius Valerius Licinianus Licinius), född cirka 260 i Moesia Superior, död 325 i Thessalonica, var romersk kejsare från 308 till 324.
Ny!!: Chalkedon och Licinius · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Chalkedon och Medeltiden · Se mer »
Megara (stad)
Megara (grekiska: Μέγαρα) är en historisk stad i kommunen Dimos Megara i Västra Attika, Grekland som grundades under antiken.
Ny!!: Chalkedon och Megara (stad) · Se mer »
Monofysitism
Monofysitism (sengrekiska monophysitai, av monos, ensam och physis, natur; "läran om en natur") är en term som historiskt använt om de kristna företrädare, som inte godtog det kristologiska beslutet vid det fjärde ekumeniska Konciliet i Chalkedon år 451.
Ny!!: Chalkedon och Monofysitism · Se mer »
Nestorianism
Nestorianism är en riktning inom kristendomen.
Ny!!: Chalkedon och Nestorianism · Se mer »
Nikomedes III
Nikomedes III var en kung över Bithynien 127-94 f. Kr.
Ny!!: Chalkedon och Nikomedes III · Se mer »
Orientaliskt ortodoxa kyrkor
Orientaliskt ortodoxa kyrkor, också kallat Icke-chalkedoniska kyrkor eller Förchalkedonska kyrkor med flera liknande benämningar, är östkristna kyrkor som under de kristologiska striderna avsöndrade sig från majoritetslinjen vid konciliet i Chalkedon år 451.
Ny!!: Chalkedon och Orientaliskt ortodoxa kyrkor · Se mer »
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Ny!!: Chalkedon och Osmanska riket · Se mer »
Palestina (region)
En satellitbild från 2003 över Palestinaregionen med nationella gränser inritade. Palestina (فلسطين,, av grekiskans Παλαιστίνη; Palæstina; פלשתינה, Palestina; ܦܠܫܬ, Falasṭīn, Filisṭīn) är en geografisk region som omfattar området mellan Medelhavet och Jordanfloden jämte andra närliggande områden.
Ny!!: Chalkedon och Palestina (region) · Se mer »
Patriark (kyrkligt ämbete)
Patriark (från grekiskans πατήρ, "fader" och ἀρχή "herradöme, ursprung, makt") är en biskoplig hederstitel (bundet till vissa biskopsstolar) av varierande ställning inom antingen romersk-katolska, östortodoxa eller orientaliskt ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Chalkedon och Patriark (kyrkligt ämbete) · Se mer »
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Ny!!: Chalkedon och Påve · Se mer »
Persiska riket
Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.
Ny!!: Chalkedon och Persiska riket · Se mer »
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Ny!!: Chalkedon och Turkiet · Se mer »
451
Ingen beskrivning.
Ny!!: Chalkedon och 451 · Se mer »
670-talet f.Kr.
Assyriska riket 671 f.Kr. (mörk- och ljusgrönt).
Ny!!: Chalkedon och 670-talet f.Kr. · Se mer »