49 relationer: Al-Battani, Altitud, Astronomi, Avplattning, Azimut, Bäring, Cosinus, Cosinussatsen, Deklination (astronomi), Ekvator, Ekvatoriellt koordinatsystem, Enhetssfär, Fotpunkt, Geodesi, Geoid, Himmelspol, Himmelssfären, Horisontellt koordinatsystem, Infallsvinkel, Johannes Regiomontanus, Kartesiskt koordinatsystem, Kompass, Latitud, Lillcirkel, Longitud, Loxodrom, Meridian, Napiers analogier, Navigation, Nordpolen, Ordo, Origo, Plangeometri, Polär triangel, Pythagoras sats, Radian, Radie, Rektascension, Sfärisk triangel, Sfäriska cotangensformlerna, Sfäriska sinussatsen, Skalärprodukt, Smygehuk, Solfångare, Solpanel, Taylorserie, Treriksröset, Vinkelavstånd, Zenit.
Al-Battani
Al-Battani Muhammad ibn Jābir al-Battānī eller Abū Abd Allāh Muḥammad ibn Jābir ibn Sinān al-Raqqī al-Ḥarrānī al–Ṣābiʾ al-Battānī (även latiniserat som Albategnius och Albatanius), även känd som Sinan Battani, född 850 i Harran, Mesopotamien, död 929, var en sabisk astronom och anses som en av Islams största astronomer.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Al-Battani · Se mer »
Altitud
Altitud beskriver höjden över något vanligtvis meter över havet, eller fot över havet.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Altitud · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Astronomi · Se mer »
Avplattning
En avplattad sfär. Saturnus har till skillnad från jorden en så pass stor avplattning att den kan uppfattas med ögat. Avplattning eller ellipticitet avser en vanligen symmetrisk avvikelse från sfärisk eller cirkulär form.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Avplattning · Se mer »
Azimut
Azimut (Az) mäts från nordpunkten mot öster (medurs) längs horisonten. Azimut (engelska: azimuth) är i ett horisontellt koordinatsystem vinkeln mellan vertikalplanet genom himmelsobjektet eller satelliten (höjdcirkeln) och observatörens meridian, det vill säga den ena koordinaten för en himlakropp i horisontens system.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Azimut · Se mer »
Bäring
Definition av vinklar för navigering med hjälp av tryckta sjökort. Figuren visar vad som skiljer mellan bäring, riktning och kurs. Farkosten i figuren har en kurs på 330° och kan iaktta en annan farkost i bäring 24°. Riktningen till den andra farkosten är i detta fall styrbord 54°. Exempel på användning av bäringen. Utifrån kända positioner för två farkoster A och B och bäringen till ett föremål C kan position för C bestämmas. Bäring är ett vinkelmått som används inom navigation för vinkeln mellan en riktning och nordriktningen.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Bäring · Se mer »
Cosinus
Cosinus eller kosinus (cos) är en trigonometrisk funktion och kan tolkas som projektionen på x-axeln av en punkt på enhetscirkeln, bestämd av funktionens argument, medelpunktsvinkeln ω: Den traditionella skolboksdefinitionen utgår från en rätvinklig triangel med vinkeln α mellan en katet och hypotenusan, där cosinus för α är förhållandet mellan längden av närliggande katet och hypotenusans längd: Cosinusfunktionen definieras också av serien Om z är komplext gäller Cosinusfunktionen står i ett enkelt förhållande till sinusfunktionen: varför funktionernas analytiska egenskaper ofta praktiskt taget sammanfaller.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Cosinus · Se mer »
Cosinussatsen
Cosinussatsen relaterar längden av en sida i en godtycklig triangel till längderna av de andra två samt den till sidan motstående vinkeln.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Cosinussatsen · Se mer »
Deklination (astronomi)
VE är skärningspunkten mellan ekliptikan och himmelsekvatorn. Deklination (latin declinatio, av declinare, "böja"), betecknas: δ är en av två vinkelkoordinater för lägesbestämning av ett himmelsobjekt (stjärna, planet, satellit osv.) på himmelssfären i det ekvatoriella koordinatsystemet.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Deklination (astronomi) · Se mer »
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Ekvator · Se mer »
Ekvatoriellt koordinatsystem
Astronomiska koordinater - astronomisk latitud och astronomisk longitud.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Ekvatoriellt koordinatsystem · Se mer »
Enhetssfär
Enhetssfär är inom matematiken mängden av punkter som befinner sig på avståndet 1 från en bestämd mittpunkt (ofta origo).
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Enhetssfär · Se mer »
Fotpunkt
Fotpunkten '''''F''''' till punkten '''''P''''' på linjen '''''g'''''. \angle PFG.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Fotpunkt · Se mer »
Geodesi
Hawaii. Geodesi (från grekiska geo.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Geodesi · Se mer »
Geoid
Geoidens (röd) avvikelse från en ellipsoid (medelvärde över rotation kring axeln). En geoid (av grekiska: geo, jord och eides, liknande) är en yta som ungefär sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Geoid · Se mer »
Himmelspol
Jorden har en himmelsnordpol och en himmelssydpol. En himmelspol är en punkt på en (stjärn)himmel som står rakt ovanför en geografisk pol på jorden eller den himlakropp där man befinner sig.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Himmelspol · Se mer »
Himmelssfären
Himmelssfären med himmelspolerna och himmelsekvatorn. Jorden och himmelssfären med himmelsekvatorn och ekliptikan (röd). Himmelssfären är en tänkt sfär, med godtycklig radie och betraktaren i centrum, på vars yta de olika himlakropparna tycks befinna sig.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Himmelssfären · Se mer »
Horisontellt koordinatsystem
miniatyr Ett "trottoarteleskop" med vridbar basplatta för azimutinställning och en "gungbrädeupphängning" för altitudinställning. Ett horisontellt koordinatsystem används inom astronomi för att ange läget av objekt i förhållande till horisonten.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Horisontellt koordinatsystem · Se mer »
Infallsvinkel
Fig. 1: Infallsvinkel Infallsvinkeln eller ovanligt incidensvinkel är vinkeln mellan en inkommande stråle och normalen till den yta den träffar.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Infallsvinkel · Se mer »
Johannes Regiomontanus
Johannes Müller Regiomontanus, född 6 juni 1436 i eller invid Königsberg in Bayern i nuvarande Landkreis Haßberge i Unterfranken, död 6 juli 1476 i Rom, var en tysk matematiker och astronom.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Johannes Regiomontanus · Se mer »
Kartesiskt koordinatsystem
Tvådimensionellt kartesiskt koordinatsystem med numrerade kvadranter Högerorienterat koordinatsystem Ett kartesiskt koordinatsystem, är ett koordinatsystem som i planet består av en x-axel (horisontell) och en y-axel (vertikal) som skär varandra i rät vinkel.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Kartesiskt koordinatsystem · Se mer »
Kompass
Nålkompass. En kompass för militär användning från första världskriget. En kompass (italienskan compasso, 'mäta' + 'steg'; 'cirkel' eller 'passare. NB: kompass på italienska heter "bussola") är ett instrument som används för att bestämma rörelseriktning eller bäring till föremål på jordytan.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Kompass · Se mer »
Latitud
1 Exempel på en latitud2 Nollmeridianen Latitud, breddgrad, polhöjd, parallell, höjdgrad, geografisk bredd och nordvinkel är en geografisk punkts vinkelavstånd från ekvatorn uttryckt i grader.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Latitud · Se mer »
Lillcirkel
En lillcirkel på en sfär definieras av ett plan som inte går genom sfärens medelpunkt. En lillcirkel är inom geometri en cirkel på en sfär som inte är en storcirkel.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Lillcirkel · Se mer »
Longitud
Skiss av jorden med longituder. Longitud, längdgrad, meridian, geografisk längd eller östvinkel, är positionen i öst-västlig riktning, definierad som vinkeln mellan en storcirkel genom polerna på jorden och en godtyckligt vald nollmeridian.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Longitud · Se mer »
Loxodrom
En loxodromlinje med vinkeln β. En Loxodrom (av grekiska λοξός, loxos, skev, böjd åt sidan, och δρόμος, dromos, lopp) är inom geometrin en kroklinje, som på en sfär, eller sfäroid, dras så, att den skär alla genom båda polerna gående cirklar, eller ellipser, (det vill säga meridianer) under konstant vinkel.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Loxodrom · Se mer »
Meridian
Breddgrad2.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Meridian · Se mer »
Napiers analogier
Figur 1. Napiers analogier eller Napiers (Nepers) formler är en uppsättning av formler inom sfärisk trigonometri med vars hjälp man bland annat kan beräkna sidlängder och hörnvinklar för sfäriska trianglar (beteckningar enligt figur 1): &&\\\displaystyle.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Napiers analogier · Se mer »
Navigation
Definition av vinklar för navigering med hjälp av tryckta sjökort. Figuren visar en liten del av ett sjökort i skala 1:50 000. Y-axeln utvisar grader latitud från ekvatorn och X-axeln grader longitud från nollmeridianen genom Greenwich. Det uppmätta avståndet A.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Navigation · Se mer »
Nordpolen
Arktis, med nordpolen i mitten. Mätning av istäcken på packisen vid den geografiska nordpolen. Isen är 2,5 meter tjock. 19 april 1990. Nordpolen, eller den geografiska nordpolen, är den nordligaste punkten på jorden.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Nordpolen · Se mer »
Ordo
Ordo (latin för ordning) är ett begrepp inom matematik och datavetenskap och används för ge ett mått på hur tung en term är.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Ordo · Se mer »
Origo
Bild som beskriver origo. Origo (från latinets origo, "ursprung") i ett koordinatsystem kallas punkten där axlarna skär varandra, "mitten".
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Origo · Se mer »
Plangeometri
Plangeometri är det område inom geometrin, som behandlar tvådimensionella geometriska objekt.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Plangeometri · Se mer »
Polär triangel
Figur 1. Den sfäriska triangeln \triangle ABC (blå) och dess polära triangel \triangle A'B'C' (röd). Den polära triangeln \triangle A'B'C' i figur 1 är en dual till den sfäriska triangeln \triangle ABC.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Polär triangel · Se mer »
Pythagoras sats
Enligt Pythagoras sats är arean av den röda kvadraten samma som arean av de blå och gröna kvadraterna tillsammans. Sambandet mellan ''a'', ''b'' och ''c'' är således ''a''2 + ''b''2.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Pythagoras sats · Se mer »
Radian
hämtdatum.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Radian · Se mer »
Radie
höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Radie · Se mer »
Rektascension
VE är skärningspunkten mellan ekliptikan och himmelsekvatorn. Rektascension (från latinets Ascensio recta), förkortat RA och med symbolen α, är en av två vinkelkoordinater för lägesbestämning av ett himmelsobjekt (stjärna, planet, satellit osv.) på himmelssfären i det ekvatoriella koordinatsystemet.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Rektascension · Se mer »
Sfärisk triangel
En sfärisk triangel är en triangel på ytan av en sfär.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Sfärisk triangel · Se mer »
Sfäriska cotangensformlerna
'''Figur 1:''' Den sfäriska triangeln \triangle ABC. De sfäriska cotangensformlerna är en uppsättning av sex formler inom sfärisk trigonometri som säger att för fyra konsekutiva element (sidor eller hörn) i en sfärisk triangel \triangle ABC med sidlängderna a, b, och c med de motsvarande motstående hörnvinklarna \alpha, \beta respektive \gamma på en enhetssfär, som i figur 1, gäller: Formlerna används för att räkna ut en andra sida när man känner två vinklar och den mellanliggande sidan eller en andra vinkel när man känner två sidor och den mellanliggande vinkeln.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Sfäriska cotangensformlerna · Se mer »
Sfäriska sinussatsen
Figur 1. Den sfäriska sinussatsen är en sats inom sfärisk trigonometri som säger att för en sfärisk triangel, med sidorna a, b och c och respektive motstående hörnvinklar \alpha, \beta och \gamma (se figur 1) gäller att:Tazim Ahsan, Änis Ben Hamida och Henrik Björk, 2009, Icke-euklidisk geometri i (PDF 7,2 MB), Lunds Tekniska Högskola, sid.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Sfäriska sinussatsen · Se mer »
Skalärprodukt
Skalärprodukt, också kallad inre produkt, är inom vektoralgebran en operation på två vektorer a och b vars resultat är en skalär och som i ett euklidiskt rum kan definieras som där θ är vinkeln mellan vektorerna.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Skalärprodukt · Se mer »
Smygehuk
Sveriges sydligaste udde - Bild från 2013. Smygehuk är en hamn och ett fiskeläge på Skånes sydkust i Östra Torps socken i Trelleborgs kommun, nära Smygehamn.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Smygehuk · Se mer »
Solfångare
Plana solfångare infällda i tegeltak Solfångare eller egentligen termiska solfångare är byggda för att koncentrerat ta emot solinstrålningens värme och utnyttja den till uppvärmning av anläggningar av olika slag, i huvudsak hus, tappvarmvatten och pooler.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Solfångare · Se mer »
Solpanel
Solpanelsinstallation i Mongoliet. En solcellspanel på Internationella rymdstationen. En solpanel är en samling solceller sammankopplade för att uppnå högre spänning eller strömstyrka.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Solpanel · Se mer »
Taylorserie
13. Inom matematiken är en taylorserie (taylorutveckling) ett sätt att representera en funktion i form av en oändlig summa som bygger på funktionens derivator i en given punkt.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Taylorserie · Se mer »
Treriksröset
Treriksröset vid gränspunkten Norge-Sverige-Finland, är världens nordligaste trelandspunkt. Treriksröset (Treriksrøysa, Kolmen valtakunnan rajapyykki och Golmma riikka urna), är ett riksröse vid den punkt där gränsen mellan de tre länderna Sverige, Norge och Finland sammanfaller.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Treriksröset · Se mer »
Vinkelavstånd
Vinkelavståndet (även vinkelseparationen, det skenbara avståndet eller den skenbara separationen) är inom matematiken samt naturvetenskapliga ämnen (inklusive astronomi och geofysik) den storlek på vinkeln mellan två riktningar till två olika objekt sett från en observatör.
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Vinkelavstånd · Se mer »
Zenit
Nadir, zenit (''Zenith''), astronomisk horisont (''Astronomical Horizon'') och verklig horisont (''True Horizon'') Zenit är den tänkta punkt på himlavalvet som befinner sig rakt upp från betraktaren, med andra ord 90° över astronomiska horisonten (se bild).
Ny!!: Sfäriska cosinussatsen och Zenit · Se mer »