Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Frikativa

Index Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Innehållsförteckning

  1. 17 relationer: Allofon, Alveolar konsonant, Alveolopalatal konsonant, Brus, Fonem, Glottal konsonant, Internationella fonetiska alfabetet, Labiodental konsonant, Palatal konsonant, Postalveolar konsonant, Retroflex konsonant, Sj-ljudet, Språkljud, Svenska, Talapparaten, Tonlös alveolopalatal frikativa, Velar konsonant.

Allofon

En allofon är ett språkljud: en variant av ett fonem i en viss språklig varietet som trots skiljande uttal inte kan ändra betydelsen av ett ord.

Se Frikativa och Allofon

Alveolar konsonant

En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.

Se Frikativa och Alveolar konsonant

Alveolopalatal konsonant

En alveolopalatal fon uttalas genom att tungryggen trycks mot tandvallen.

Se Frikativa och Alveolopalatal konsonant

Brus

Brus eller distorsion kan definieras i teoretiska termer som en slumpmässig (stokastisk) signal eller som en störning i en signal.

Se Frikativa och Brus

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Se Frikativa och Fonem

Glottal konsonant

En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.

Se Frikativa och Glottal konsonant

Internationella fonetiska alfabetet

Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.

Se Frikativa och Internationella fonetiska alfabetet

Labiodental konsonant

Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.

Se Frikativa och Labiodental konsonant

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Se Frikativa och Palatal konsonant

Postalveolar konsonant

En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.

Se Frikativa och Postalveolar konsonant

Retroflex konsonant

En retroflex (även supradental eller postalveolarNationalencyklopedin,, 4 mars 2009, uppslagsord: supradental) är en konsonant som uttalas genom att tungan dras bakåt och tungspetsen trycks mot gommen.

Se Frikativa och Retroflex konsonant

Sj-ljudet

Sj-ljudet (även sje-ljudet eller 7-ljudet) är ett tonlöst frikativt fonem, eller en kategori av konsonanter, som används i svenska språket i ord som sju, passion, hyssja eller dusch.

Se Frikativa och Sj-ljudet

Språkljud

Språkljud (engelska speech sound) är inom lingvistiken en mångtydig term.

Se Frikativa och Språkljud

Svenska

Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.

Se Frikativa och Svenska

Talapparaten

De delar av kroppen som används i talproduktion kallas för talapparaten; huvudsakligen munhåla, näshåla, stämband, samt lungor och luftvägar.

Se Frikativa och Talapparaten

Tonlös alveolopalatal frikativa

En Tonlös alveolopalatal frikativa är ett konsonant frikativt språkljud som i det Internationella fonetiska alfabetet betecknas (ett c med knorr).

Se Frikativa och Tonlös alveolopalatal frikativa

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Se Frikativa och Velar konsonant

Även känd som Frikativ, Frikativor, Frikativorna, Spirant, Tonande frikativa.