45 relationer: Andra världskriget, Andreas Johansson Heinö, Aristoteles, Autonomi, Östtyskland, Blodsband, Demokrati, Demos (politik), Diskurs, Emigration, Ernest Renan, Etnisk grupp, Europeisk integration, Flagga, Folksuveränitetsprincipen, Grundlag, Högtid, Henrik Berggren (journalist), Intresseorganisation, Invandring, Jürgen Habermas, Jus sanguinis, Kultur, Legitimitet, Medborgarskap, Modern historia, Nation, Patriotism, Politiskt parti, Realsocialism, Republik, Richard von Weizsäcker, Samhällsinstitution, Social integration, Socialisation, Stat, Territorialprincipen, Tyska historikerstriden, Tyska riket, Tyskland, Upplysningstiden, Värdegrund, Västtyskland, Våldsmonopol, Yttrandefrihet.
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Författningspatriotism och Andra världskriget · Se mer »
Andreas Johansson Heinö
Erik Andreas Johansson Heinö, född 22 januari 1975, är en svensk statsvetare, bokförläggare och fristående kolumnist på Dagens nyheter.
Ny!!: Författningspatriotism och Andreas Johansson Heinö · Se mer »
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Ny!!: Författningspatriotism och Aristoteles · Se mer »
Autonomi
Autonomi (självstyre) innebär självbestämmanderätt, oberoende, inom flera områden som till exempel territorium, politik och taktik.
Ny!!: Författningspatriotism och Autonomi · Se mer »
Östtyskland
Östtyskland, officiellt Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik, förkortat DDR, under tidigt 1950-tal på svenska även TDR), på engelska GDR (German Democratic Republic)) var en stat som existerade mellan 7 oktober 1949 och 3 oktober 1990. Den bildades ur den tidigare sovjetiska ockupationszonen av Tyskland efter andra världskriget. Landet, som betecknade sig som marxist-leninistiskt, var medlem av både Warszawapakten och Comecon. Från bildandet i oktober 1949 och fram till juli 1960 var Wilhelm Pieck president. Därefter övertogs statschefskapet av statsrådet med Walter Ulbricht som ordförande. Ulbricht var de facto landets ledare sedan 1950 i egenskap av generalsekreterare för det statsbärande partiet SED. Till skillnad från många andra öststater var Östtyskland inte en enpartistat, utan det fanns så kallade stödpartier till SED som medborgarna enligt lagen hade rätt att engagera sig i. Det politiska livet dominerades dock av SED, som var statsparti. I maj 1971 ersattes Ulbricht som ledare för DDR av Erich Honecker. Han höll fast vid sin marxist-leninistiska övertygelse in i slutet, trots internt tryck på reformbehov och ställde sig avvisande till Sovjetunionens nya linje under andra halvan av 1980-talet med Michail Gorbatjovs glasnost och perestrojka. Honecker avsattes slutligen i oktober 1989, i samband med den politiska omvälvningen, och månaden därpå föll Berlinmuren. Efter turbulensen kring Berlinmurens fall i november 1989 tillträdde en ny regering, med Hans Modrow som regeringschef. SED förlorade snart sin position som statsbärande parti och företrädare för oppositionsgrupperingar togs via rundabordssamtal in i regeringen, tills det första demokratiska valet kunde hållas i mars 1990. Östtyskland upplöstes i samband med Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då dess nybildade förbundsländer anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland, som tidigare informellt även kallades Västtyskland.
Ny!!: Författningspatriotism och Östtyskland · Se mer »
Blodsband
Medeltida illustration av konsangvinitet. Blodsband innebär på födelse grundad nära släktskap, alltså släktskapen mellan föräldrar och barn samt mellan syskon inbördes; någon gång utsträcks begreppet även till förhållandet mellan kusiner.
Ny!!: Författningspatriotism och Blodsband · Se mer »
Demokrati
Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. Ej liberala demokratier genomskinlig valurna. Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.
Ny!!: Författningspatriotism och Demokrati · Se mer »
Demos (politik)
Demos är grekiska för "de fria medborgarna" och är ett begrepp för den röstberättigade delen av en befolkning.
Ny!!: Författningspatriotism och Demos (politik) · Se mer »
Diskurs
Diskurs (latin: discursus, "springande till och från") betyder antingen "talad kommunikation eller debatt" eller "en formell diskussion eller debatt".
Ny!!: Författningspatriotism och Diskurs · Se mer »
Emigration
Emigration (lat. emigratio 'utvandring', av emigro 'utvandra'), utvandring, innebär att lämna ett land, en plats eller område för en lång tid framåt.
Ny!!: Författningspatriotism och Emigration · Se mer »
Ernest Renan
Ernest Renan. Etsning av Anders Zorn 1892. Ernest Renan-museet i Tréguier. Joseph Ernest Renan, född 28 februari 1823 i Tréguier, död 12 oktober 1892 i Paris, var en fransk filosof, som blev berömd för sin bok Vie de Jésus (Jesu levnad) från 1863.
Ny!!: Författningspatriotism och Ernest Renan · Se mer »
Etnisk grupp
En etnisk grupp (från grekiskans ethnos, 'folk') är en grupp människor med samhörighet och gemensam historia.
Ny!!: Författningspatriotism och Etnisk grupp · Se mer »
Europeisk integration
Europeisk integration är den politiska, ekonomiska, militära, sociala, kulturella och juridiska integrationen av europeiska stater.
Ny!!: Författningspatriotism och Europeisk integration · Se mer »
Flagga
Flaggparad framför FN-byggnaden i Genève. Danmarks flagga, Dannebrogen, en av världens äldsta nationsflaggor. Fortfarande nyaste? En flagga är ett tygstycke med en symbolisk innebörd och avsedd att hissas på en flaggstång eller motsvarande anordning.
Ny!!: Författningspatriotism och Flagga · Se mer »
Folksuveränitetsprincipen
Folksuveränitetsprincipen, från franskans Souveraineté Populaire, är en princip om att all offentlig makt ska utgå från en folkvald församling.
Ny!!: Författningspatriotism och Folksuveränitetsprincipen · Se mer »
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Ny!!: Författningspatriotism och Grundlag · Se mer »
Högtid
En högtid är en tidpunkt, eller en kort tidsperiod, som firas på ett festligt men värdigt sätt.
Ny!!: Författningspatriotism och Högtid · Se mer »
Henrik Berggren (journalist)
Claes Henrik Arvid Berggren, född 18 juni 1957 i Uppsala, är en svensk journalist, författare och historiker.
Ny!!: Författningspatriotism och Henrik Berggren (journalist) · Se mer »
Intresseorganisation
En intresseorganisation är en organisation som verkar för medlemmarnas intressen.
Ny!!: Författningspatriotism och Intresseorganisation · Se mer »
Invandring
månad.
Ny!!: Författningspatriotism och Invandring · Se mer »
Jürgen Habermas
Jürgen Habermas, född 18 juni 1929 i Düsseldorf, Rhenprovinsen (i nuvarande Nordrhein-Westfalen), är en tysk sociolog och filosof.
Ny!!: Författningspatriotism och Jürgen Habermas · Se mer »
Jus sanguinis
Jus sanguinis (latin för 'blodets rätt') är en princip där rätten till medborgarskap eller nationalitet följer enligt en persons härstamning.
Ny!!: Författningspatriotism och Jus sanguinis · Se mer »
Kultur
Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och som i sin tur härstammar från colo 'odla'.
Ny!!: Författningspatriotism och Kultur · Se mer »
Legitimitet
Legitimitet är ett juridiskt och sociologiskt begrepp som betyder att någonting är rättmätigt eller berättigat, särskilt om ett lands styre eller regentskap.
Ny!!: Författningspatriotism och Legitimitet · Se mer »
Medborgarskap
Medborgarskap är ett uttryck med rötter i den franska revolutionens idéer.
Ny!!: Författningspatriotism och Medborgarskap · Se mer »
Modern historia
Modern historia eller modern tid, också känd i Nordeuropa som nya tiden eller nyare tiden, är ett samlingsbegrepp över den historiska tidsperiod som följde efter medeltidens slut, tog sin början omkring sekelskiftet 1500 och pågår fram till nutid.
Ny!!: Författningspatriotism och Modern historia · Se mer »
Nation
En nation (latin: natio, 'börd', 'härstamning', 'folk(stam)' eller 'släkte'; av nascor, 'födas') avser idag vanligen ett kollektiv av människor som förenas genom medborgarskap i en stat eller ett land, det vill säga en politiskt definierad befolkning och geopolitisk enhet (enligt den statsnationella uppfattningen).
Ny!!: Författningspatriotism och Nation · Se mer »
Patriotism
Patriotism (av grekiskans παтριώτης patriōtēs, 'landsman'), fosterlandskärlek, är ett uttryck för lojalitet och kärlek till det egna landet eller staten alternativt en specifik region inom en stat.
Ny!!: Författningspatriotism och Patriotism · Se mer »
Politiskt parti
Ett politiskt parti, eller bara parti, är en organiserad grupp personer som söker eller nyttjar politisk makt, exempelvis genom att delta i demokratiska val.
Ny!!: Författningspatriotism och Politiskt parti · Se mer »
Realsocialism
Realsocialism, även reellt existerande socialism eller utvecklad socialism, var ett ideologiskt slagord som fick en allmän spridning under Brezjnevs tid, främst i Östblocket och Sovjetunionen.
Ny!!: Författningspatriotism och Realsocialism · Se mer »
Republik
Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald.
Ny!!: Författningspatriotism och Republik · Se mer »
Richard von Weizsäcker
Minnesbord i Riddarholmskyrkan för Richard von Weizsäcker i samband med Serafimerringningen den 11 februari 2015. Richard Karl Freiherr von Weizsäcker, född 15 april 1920 i Stuttgart, död 31 januari 2015 i Berlin, var en tysk politiker (CDU).
Ny!!: Författningspatriotism och Richard von Weizsäcker · Se mer »
Samhällsinstitution
Samhällsinstitution eller social institution är inom samhällsvetenskapen ett system av normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster.
Ny!!: Författningspatriotism och Samhällsinstitution · Se mer »
Social integration
Social integration eller integrering betecknar inom samhällsvetenskap, sociologi och politik, en förening av skilda enheter (individer, samhällen, folkgrupper, kulturer, nationer) in i en större helhet, eller samhörighet mellan medlemmar i ett samhälle.
Ny!!: Författningspatriotism och Social integration · Se mer »
Socialisation
Socialisation är, inom sociologin, den process genom vilken grupplevande arters individer införlivar omgivningens normer/kultur; detta resulterar i att invididen formas till en personlighet.
Ny!!: Författningspatriotism och Socialisation · Se mer »
Stat
Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.
Ny!!: Författningspatriotism och Stat · Se mer »
Territorialprincipen
Territorialprincipen, på latin Jus soli vilket betyder "jordens rätt", är en princip för bestämmande av medborgarskap som utgår från att medborgarskap förvärvas automatiskt av ett barn när det föds i en viss stat.
Ny!!: Författningspatriotism och Territorialprincipen · Se mer »
Tyska historikerstriden
Historikerstriden, tyska Historikerstreit, är en strid mellan tyska historiker som inleddes år 1986.
Ny!!: Författningspatriotism och Tyska historikerstriden · Se mer »
Tyska riket
Tyska riket (Deutsches Reich, uttal) var mellan 1871 och 1945 det internationellt officiella namnet på den tyska staten.
Ny!!: Författningspatriotism och Tyska riket · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Författningspatriotism och Tyskland · Se mer »
Upplysningstiden
Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.
Ny!!: Författningspatriotism och Upplysningstiden · Se mer »
Värdegrund
Värdegrund kallas ibland för Etisk kod. En värdegrund, ibland kallad etisk kod eller etisk riktlinje, är de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar.
Ny!!: Författningspatriotism och Värdegrund · Se mer »
Västtyskland
Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.
Ny!!: Författningspatriotism och Västtyskland · Se mer »
Våldsmonopol
Våldsmonopol är en statsvetenskaplig och filosofisk term som beskriver den moderna statens exklusiva rätt att använda våld inom sitt territorium.
Ny!!: Författningspatriotism och Våldsmonopol · Se mer »
Yttrandefrihet
En talare vid Speakers' Corner i London Yttrandefrihet ger personer rätten att uttrycka sina åsikter, som i denna demonstration utanför Zimbabwes ambassad i London Yttrandefrihet omfattar en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning.
Ny!!: Författningspatriotism och Yttrandefrihet · Se mer »