Snabbare tillgång än webbläsare!
31 relationer: Angerboda, Asgård, Balder, Dödsrike, Dyggve, Ereshkigal, Folkvang, Fylgja, Garm (mytologi), Gjallarbron, Gjöll, Hades, Hamingja, Helgafell, Helheim, Helvete, Hermod, Liemannen, Loke, Loke och Sigyn, Modgunn, Nifelheim, Nordisk mytologi, Oden, Ran, Snorre Sturlasson, Valhall, Vård (folktro), Ynglingatal, 699 Hela, 949 Hel.
Angerboda
Loke finner Gullveigs hjärta, John Bauer Angerboda ("Angrboða" - på modern svenska bokstavligen "Ångerbåda") är i nordisk mytologi en jättekvinna, "den gamla i järnskogen", som tillsammans med Loke fått barnen Fenrisulven, Midgårdsormen och Hel.
Ny!!: Hel (gudinna) och Angerboda · Se mer »
Asgård
Iduns återkomst till Asgård Asgård (fornisl. Ásgarðr, svenska dialekter Åsgård. Äldre stavning, Asgard/Asgarth), är asarnas hemvist i nordisk mytologi.
Ny!!: Hel (gudinna) och Asgård · Se mer »
Balder
Balder. Balder (fornnorska/fornisländska Baldr, isländska Baldur), vilket betyder "den lysande" eller "herren", är en gud i nordisk mytologi.
Ny!!: Hel (gudinna) och Balder · Se mer »
Dödsrike
Dödsrike är en plats där de döda tänks leva vidare i livet efter detta.
Ny!!: Hel (gudinna) och Dödsrike · Se mer »
Dyggve
Dyggve var en svensk sagokung av Ynglingaätten.
Ny!!: Hel (gudinna) och Dyggve · Se mer »
Ereshkigal
''Nattens Drottning'' forntida Babylonisk gudinna, antingen Ereshkigal eller hennes syster Inanna. Gammalbabylonisk relief (Burneyreliefen), ca 1792 - 1750 f.Kr. Ereshkigal (dereš-ki-gal) är dödsgudinnan och drottningen av underjorden, Irkalla, i mesopotamisk mytologi.
Ny!!: Hel (gudinna) och Ereshkigal · Se mer »
Folkvang
Folkvang (”krigshärens fält”) var i nordisk mytologi gudinnan Frejas jättelika boning i Asgård.
Ny!!: Hel (gudinna) och Folkvang · Se mer »
Fylgja
Fylgja (pluralis fylgjor, fornsvenska fylghia, modern svenska följa (följeslagerska), av fornnordiska fylgja, 'skyddsande' 'följa', var i nordisk mytologi ett övernaturligt väsen som följde människan och var en kvinnlig skyddsande. Från början uppenbarar fylgjor sig i djurgestalt och var troligen individens frisjäl eller alter ego. En krigisk man hade sålunda till exempel en varg eller björn till fylgja. I den sena fornvästnordiska litteraturen förekommer fylgjor som kvinnliga skyddsandar för enskilda och för ätter. Släktens skyddsande kallas också fylgjukona d v s följekona eller också ättefölja.
Ny!!: Hel (gudinna) och Fylgja · Se mer »
Garm (mytologi)
Hel med hunden Garm. Garm (norröna Garmr) är i Vǫluspá en hund eller varg som står bunden vid Gnipahålan, och vars skällande förebådar Ragnarök.
Ny!!: Hel (gudinna) och Garm (mytologi) · Se mer »
Gjallarbron
”Eg hev gjengi Gjaddarbrui, ho æ både bratt og lei”. Illustration av Gerhard Munthe till ''Draumkvedet'' (1904). Gjallarbron (norröna Gjallarbrú: ”Gjölls bro” eller ”bron över floden Gjöll”) är i nordisk mytologi den bro, täckt med glänsande guld, som går över älven Gjöll och förbinder de levandes värld med dödsriket Hel.
Ny!!: Hel (gudinna) och Gjallarbron · Se mer »
Gjöll
1.
Ny!!: Hel (gudinna) och Gjöll · Se mer »
Hades
Kerberos. Hades var i grekisk mytologi dödens gud och härskaren över underjorden, som även den kallas Hades.
Ny!!: Hel (gudinna) och Hades · Se mer »
Hamingja
Hamingja av ”ham” (hamn/skepnad) och ”gengja” (gångare) är i nordisk mytologi en sorts kvinnliga, övernaturliga skyddsväsen, som följer och råder över människans lycka tills hamingjans skyddsling dör.
Ny!!: Hel (gudinna) och Hamingja · Se mer »
Helgafell
Helgafell är en vilande vulkan på Hemön, Västmannaöarna, söder om Island.
Ny!!: Hel (gudinna) och Helgafell · Se mer »
Helheim
Helheim eller Helhem (de gömdas hem), även kallat enbart Hel, är en av de nio världarna i den nordiska mytologin.
Ny!!: Hel (gudinna) och Helheim · Se mer »
Helvete
Medeltida framställning av helvetet. Helvete av fornnordiskans hel, dödsrike, och vite, straff, är enligt många religioner den plats där döda människor lider evig fördömelse av onda gärningar och ont leverne under livstiden på jorden.
Ny!!: Hel (gudinna) och Helvete · Se mer »
Hermod
Hermod är i nordisk mytologi den raske och modige.
Ny!!: Hel (gudinna) och Hermod · Se mer »
Liemannen
Staty, föreställande Döden, personifierad som ett mänskligt skelett, klädd i en svepning, och håller en lie. Domkyrkan i Trier, Tyskland. Liemannen, Dödsängeln eller Döden är en personifikation av döden, ofta framställd som ett skelett med svart kåpa, huva och en lie.
Ny!!: Hel (gudinna) och Liemannen · Se mer »
Loke
Snaptunstenen i Danmark har eventuellt den äldsta avbildningen av Loke, där den avbildade personen har hopsydd mun, något som Loke straffas med i sagorna. Loke (fornnordiska: Loki, dialektalt: Locke) är en av asagudarna i nordisk mytologi, trots att han var son till en jätte.
Ny!!: Hel (gudinna) och Loke · Se mer »
Loke och Sigyn
Loke och Sigyn är en nationalromantisk oljemålning från 1863 av den svenska konstnären Mårten Eskil Winge.
Ny!!: Hel (gudinna) och Loke och Sigyn · Se mer »
Modgunn
Modgunn eller Modgud (Móðguðr: “krigstrött” (?)Lindow (2001), sid 232.) är enligt Snorre Sturlasson den mö som bevakar Gjallarbron över Gjöll, som är gränsflod till dödsriket Hel.
Ny!!: Hel (gudinna) och Modgunn · Se mer »
Nifelheim
Ett försök att illustrera den fornnordiska kosmogonin av Henry Wheaton (1831). Nifelheim ses längst ned på bilden. Nifelheim (eller Nivelhem, ”den dimhöljda världen”) är i nordisk mytologi namnet på ett mytologiskt isrike i norr.
Ny!!: Hel (gudinna) och Nifelheim · Se mer »
Nordisk mytologi
Tor med sin hammare. Nordisk mytologi är den samling myter som fanns i Norden under förkristen tid, ofta starkt förknippade med vikingatiden.
Ny!!: Hel (gudinna) och Nordisk mytologi · Se mer »
Oden
Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin. Oden eller Odin (fornnordiska Óðinn, fornengelska Wōden, fornsaxiska UUôden, fornhögtyska: Uuodan, av urgermanskans *Wōðanaz) är en högtstående gudom eller överstegud inom asatron och nordisk mytologi, bland annat omnämnd som "allfadern för människor och gudar" och "den enögde allfadern som offrat sitt öga i Mimers brunn, för att kunna se allt som händer i världen".
Ny!!: Hel (gudinna) och Oden · Se mer »
Ran
Rán av Arthur Rackham (1911). Ran (isländska Rán "rån") är i nordisk mytologi havsdjupets gudinna, gift med jätten Ägir.
Ny!!: Hel (gudinna) och Ran · Se mer »
Snorre Sturlasson
Utomhusbadet Snorralaug på gården Reykholt. Tunneln mellan boningshus och badet underlättade att ta sig till det varma badet vintertid, och kunde också tjäna som nödutgång, vid överfall. Enligt legenden ledde tunneln till den källare där Snorre dödades. 1900-tals målning som framställer Alltinget. Den yngre Eddan, också kallad Snorre-Eddan, från en isländsk handskrift från 1666. Titelsidan visar Oden, Hugin, Munin, Heimdall, Sleipner och andra från nordisk mytologi. Snorri Sturluson av Christian Krogh. Sturlungasagan. Konungariket Norge 1265. Snorre Sturlasson (en svensk namnform för fornnordiska och isländska Snorri Sturluson), född omkring 1179, död 23 september 1241, var en isländsk adelsman, hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald.
Ny!!: Hel (gudinna) och Snorre Sturlasson · Se mer »
Valhall
isländsk handskrift från 1600-talet. I porten syns väktaren Heimdall. Valhall (fornnordiska: Valhǫll, "de stupade krigarnas hall", under romantiken även Valhalla) är i nordisk mytologi guden Odens och de fallna krigarnas, enhärjarnas, boning i Asgård.
Ny!!: Hel (gudinna) och Valhall · Se mer »
Vård (folktro)
En vård var i svensk folktro benämningen på en personlig skyddsande som åtföljde människosjälen från födelsen till dödsstunden.
Ny!!: Hel (gudinna) och Vård (folktro) · Se mer »
Ynglingatal
Ynglingatal är en på ett fornnordiskt versmått (kviðuháttr) upprättad kungalängd för Ynglingaätten, författad på 900-talet av Tjodolf av Hvin (ca 860–935), även kallad Tjodolf Hvinverske, hovskald i kung Harald Hårfagers släkt.
Ny!!: Hel (gudinna) och Ynglingatal · Se mer »
699 Hela
699 Hela eller 1910 KD är en asteroid som korsar planeten Mars omloppsbana, den upptäcktes 5 juni 1910 av Joseph Helffrich i Heidelberg.
Ny!!: Hel (gudinna) och 699 Hela · Se mer »
949 Hel
949 Hel eller 1921 JK är en asteroid upptäckt den 11 mars 1921 av Max Wolf i Heidelberg.
Ny!!: Hel (gudinna) och 949 Hel · Se mer »
