Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Kap-Kutan

Index Kap-Kutan

Kap-Kutan (ryska:Кап-Кутан) eller Cupp-Coutunn är en karstgrotta som tillsammans med det med detta förbundna Promeszjutosjnaja (Промежуточная) är det största systemet av grottor i kalksten i forna Sovjetunionen.

13 relationer: Asjchabad, Diodorus Siculus, Droppsten, Gips, Grotta, Kalkspat, Kalksten, Karst, Kugitangtaus naturreservat, Ryska, Sovjetunionen, Speleologi, Turkmenistan.

Asjchabad

Asjchabad Asjchabad eller Asjgabat (även med flera varierande stavningar; på turkmeniska Aşgabat; på persiska اشک آباد (Ashkabad); på ryska Ашхабад) är huvudstaden i Turkmenistan, och landets mest befolkade stad.

Ny!!: Kap-Kutan och Asjchabad · Se mer »

Diodorus Siculus

Diodorus Siculus (grekiska Διόδωρος Σικελιώτης, Diodoros sicilianaren), född omkring 90 f.Kr.

Ny!!: Kap-Kutan och Diodorus Siculus · Se mer »

Droppsten

Droppsten i en grotta på Kreta. Droppsten är samlingsnamnet för de olika kalkstensformationer som bildas av att kalciumkarbonat fälls ut ur kalkhårt vatten.

Ny!!: Kap-Kutan och Droppsten · Se mer »

Gips

Gips eller kalciumsulfathydrat är ett mineral, kemiskt ett hydrat av anhydrit (kalciumsulfat).

Ny!!: Kap-Kutan och Gips · Se mer »

Grotta

Grotta, Great Basin National Park, Nevada, USA En grotta är ett naturligt hålrum, stort nog för en människa att intränga i. Vanligtvis är grottor huvudsakligen horisontella, eventuellt med vertikala inslag.

Ny!!: Kap-Kutan och Grotta · Se mer »

Kalkspat

Kalkspat även kallat kalcit är ett vanligt förekommande, bergartsbildande mineral, bestående av den kemiska föreningen kalciumkarbonat (CaCO3).

Ny!!: Kap-Kutan och Kalkspat · Se mer »

Kalksten

Kalkstensklippa i Polen Kalksten är en bergart som i huvudsak består av mineralet kalkspat.

Ny!!: Kap-Kutan och Kalksten · Se mer »

Karst

Minerve, Frankrike. Karst är ett vittringsfenomen som består av vidare sprickor, skiktfogar och grottsystem, oftast förekommande i kalksten.

Ny!!: Kap-Kutan och Karst · Se mer »

Kugitangtaus naturreservat

Kugitangtaus naturreservat, Kugitangs naturreservat eller Köýtendags naturreservat (ryska:Койтендагский заповедник, Turkmeniska:Köýtendag döwlet goraghanasy) är ett naturreservat (zapovednik) i bergskedjan Kugitangtau i provinsen Lebap i östligaste Turkmenistan.

Ny!!: Kap-Kutan och Kugitangtaus naturreservat · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Ny!!: Kap-Kutan och Ryska · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Ny!!: Kap-Kutan och Sovjetunionen · Se mer »

Speleologi

Speleologi är läran om grottor; deras uppbyggnad, fysiska egenskaper och historia, livsformer i grottor samt om de processer som leder till att grottor skapas (speleogenesis) och hur grottor förändras med tiden (speleomorfologi).

Ny!!: Kap-Kutan och Speleologi · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Kap-Kutan och Turkmenistan · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »