Innehållsförteckning
28 relationer: Astronomisk enhet, Banlutning, Beboelig zon, Dygn, Excentricitet (astronomi), Exoplanet, Fotosfär, Halv storaxel, Heliocentrisk bana, Huvudserien, Jorden, Keplerteleskopet, Lista över exoplaneter, Ljusår, Lyran (stjärnbild), Metallicitet, Parallax, Parsec, Planetpassage-variabel, Radialhastighet, Radie, Siderisk omloppstid, Skenbar magnitud, Solen, Solradie, Spektraltyp, Stjärnbild, Teleskop.
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Se Kepler-160 och Astronomisk enhet
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Beboelig zon
Ett exempel på ett system som bygger på stjärnluminositet för att förutsäga läget av den beboeliga zonen runt olika typer av stjärnor. Planetstorlekar, stjärnstorlekar, omloppslängder och beboelig zon-storlekar är inte skalenliga. Beboelig zon (engelska: Habitable zone, HZ) är inom astronomi en region i rymden där förhållandena är fördelaktiga för att upprätthålla liv.
Se Kepler-160 och Beboelig zon
Dygn
I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).
Excentricitet (astronomi)
En hyperbolisk Keplerbana med en excentricitet på 1,3. Excentricitet är en astronomisk term för en omloppsbana som avviker från en perfekt cirkel, där 0 innebär att banan är helt cirkulär och 1,0 innebär en parabel som inte längre är en sluten omloppsbana.
Se Kepler-160 och Excentricitet (astronomi)
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Fotosfär
En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.
Halv storaxel
Ellips. Sträckan a är halva storaxeln. Halva storaxeln används i geometrin för att beskriva storleken hos ellipser och hyperbler.
Se Kepler-160 och Halv storaxel
Heliocentrisk bana
Ett heliocentriskt solsystem som föreslaget av Nicolaus Copernicus Heliocentrisk betyder med solen i centrum.
Se Kepler-160 och Heliocentrisk bana
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Keplerteleskopet
Keplerteleskopet är ett tidigare rymdteleskop som sköts upp av NASA den 7 mars 2009 men som nu tagits ur bruk.
Se Kepler-160 och Keplerteleskopet
Lista över exoplaneter
Följande är listor på stjärnsystem där en eller flera exoplaneter har hittats.
Se Kepler-160 och Lista över exoplaneter
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Lyran (stjärnbild)
Lyran (Lyra på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Se Kepler-160 och Lyran (stjärnbild)
Metallicitet
population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).
Se Kepler-160 och Metallicitet
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Parsec
Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.
Planetpassage-variabel
Planetpassage-variabeln är en förmörkelsevariabel där stjärnan förmörkas av en eller flera planeter i sitt solsystem, när någon av dessa passerar över stjärnans yta.
Se Kepler-160 och Planetpassage-variabel
Radialhastighet
rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.
Se Kepler-160 och Radialhastighet
Radie
höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.
Siderisk omloppstid
Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).
Se Kepler-160 och Siderisk omloppstid
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Se Kepler-160 och Skenbar magnitud
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solradie
Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.