Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Jorden

Index Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

245 relationer: Acceleration, Ackretionsskiva, Aerob, Afrikanska kontinentalplattan, Albedo, Aluminium, Amfibol, Andesit, Antarktiska kontinentalplattan, Antipod, Apollo 11, Apollo 17, Apolloprogrammet, Aragonit, Argon, Art, Astenosfär, Asteroid, Astronomi, Astronomisk enhet, Atlanten, Atmosfär, Australien, Översvämning, Bakterier, Basalt, Biljardboll, Biosfär, Bleka blå pricken, Centrifugalkraft, Chimborazo, Cocosplattan, Cyanobakterier, Däggdjur, Döda havet, Den blå pärlan, Dinosaurier, Djuphavsgrav, Djuphavsslätt, Dolomit, Ecuador, Ekvator, Ellipsoid, Erosion, Eukaryoter, Eurasiska kontinentalplattan, Evolution, Fältspat, Fåglar, Fjorgyn, ..., Flod, Fluor, Fotosyntes, Freon, Fusion, G-krafter, Gasjätte, Geografiska koordinatsystem, Geoid, Geologi, Geologisk tidsskala, Geomorfologi, Glaciär, Glimmer, Grad Celsius, Granit, Gravitation, Grönland, Halveringstid, Hav, Havsyta, Hetfläck, Himlakropp, Indoaustraliska kontinentalplattan, Industriland, Inlandsklimat, Insjö, Is, Isotop, Istid, J2000, Järn, Jonisering, Jonosfär, Jord, Jordbävning, Jordens historia, Jordens kärna, Jordens magnetfält, Jordrotation, Jordskorpa, Jordskred, Jorduppgång, Julianska kalendern, Jupiter, Jurij Gagarin, Kalcium, Kalium, Kalkspat, Kalksten, Kambriska explosionen, Karibiska plattan, Kelvin, Kemi, Kisel, Klor, Klot, Kol, Kolcykeln, Koldioxid, Komet, Kontinentalplatta, Kontinentalsockel, Konvektion, Korallrev, Krackning, Kusterosion, Kustklimat, Kvarts, Kväve, Lajka, Latin, Latitud, Lavaslätt, Litosfär, Lufttryck, Luminositet, Luna (mytologi), Luna 9, Lunaprogrammet, Magma, Magmatisk bergart, Magnesium, Magnetosfär, Manteln, Mantelplym, Marianergraven, Mars (planet), Massutdöende, Människa, Månad, Måne, Månen, Månförmörkelse, Månhav, Meridional, Metamorf bergart, Meteorit, Meter, Mineral, Mittatlantiska ryggen, Mohorovičić-diskontinuiteten, Mount Everest, Natrium, Nazcaplattan, Nederbörd, Nedslagskrater, Neil Armstrong, Neoproterozoikum, Nickel, Nordamerikanska kontinentalplattan, Nordpolen, Nutation (astronomi), Ocean, Olivin, Organism, Orkanstyrka, Orogenes, Oxider, Ozon, Ozonhål, Ozonlagret, Paleontologi, Pangaea, Pannotia, Paris, Pascal (enhet), Pedosfären, Pi, Planet, Platt jord, Plattektonik, Pleistocen, Polarklimat, Pyroxen, Röd jätte, Reologi, Riksäpple, Rodinia, Rotationsellipsoid, Rymden, Saltvatten, Scotiaplattan, Sediment (geologi), Sedimentär bergart, Sfärisk jord, Siderisk omloppstid, Silikat, Skalhöjd, Skottår, Snöbollsjorden, Solen, Solförmörkelse, Solkors, Solsystemet, Soltid, Solvind, Sovjetunionen, Stenplanet, Stillahavsplattan, Stjärndygn, Stratosfär, Stromatolit, Subduktionszon, Subtropiskt klimat, Superkontinent, Svavel, Sydamerika, Sydamerikanska kontinentalplattan, Syre, Tellus (gudinna), Tempererat klimat, Terrestrisk strålning, Tidvatten, Tolerans (teknik), Torium, Tropiskt klimat, Troposfär, Tsunami, Ultraviolett strålning, Undervattenskanjon, Uran, USA, Utvecklingsland, Vatten, Vattenånga, Världen, Världsdelar och kontinenter, Väte, Växt, Växthuseffekten, Venus, Vinkelhastighet, Vulkan, Ytgravitation. Förläng index (195 mer) »

Acceleration

Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.

Ny!!: Jorden och Acceleration · Se mer »

Ackretionsskiva

binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.

Ny!!: Jorden och Ackretionsskiva · Se mer »

Aerob

Aerob.

Ny!!: Jorden och Aerob · Se mer »

Afrikanska kontinentalplattan

Den afrikanska kontinentalplattan är en kontinentalplatta som täcker kontinenten Afrika och sträcker sig västerut till den mittatlantiska ryggen.

Ny!!: Jorden och Afrikanska kontinentalplattan · Se mer »

Albedo

Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp.

Ny!!: Jorden och Albedo · Se mer »

Aluminium

Aluminium är ett metalliskt grundämne med atomnummer 13.

Ny!!: Jorden och Aluminium · Se mer »

Amfibol

Tremolitkristaller från Campolungo, Schweiz. Amfiboler är en stor grupp bergartsbildande silikatmineral.

Ny!!: Jorden och Amfibol · Se mer »

Andesit

Andesit är en gråsvart till svart, tät, tämligen basisk silikatbergart, som uppkommit genom stelning av lava på eller nära jordytan, eller genom förhårdning av vulkanisk aska.

Ny!!: Jorden och Andesit · Se mer »

Antarktiska kontinentalplattan

Antarktiska kontinentalplattan med angränsande plattor angivna (på engelska). Antarktiska kontinentalplattan är en kontinentalplatta som till stor del upptas av Antarktis och Antarktiska oceanen.

Ny!!: Jorden och Antarktiska kontinentalplattan · Se mer »

Antipod

Världskarta med antipoder. Antipod, från grekiskans ἀντίποδες (antipodes, som ungefär betyder "med motvända fötter", från αντι anti "mot" och πους pous "fot"), är en punkt som är diametralt motsatt en annan punkt på en sfär.

Ny!!: Jorden och Antipod · Se mer »

Apollo 11

Apollo 11 var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.

Ny!!: Jorden och Apollo 11 · Se mer »

Apollo 17

Apollo 17 var i december 1972 den elfte bemannade uppskjutningen i Nasas Apolloprogram, och var den sjätte och senaste månlandningen.

Ny!!: Jorden och Apollo 17 · Se mer »

Apolloprogrammet

John F. Kennedy, 12 september 1962 Saturn V Stillhetens hav, den 20 juli 1969 (UTC) Apollo 16s månlandare ''Orion'' Månbil Apolloprogrammet var en serie amerikanska rymdfärder, med Apollo som rymdfarkost och Saturn IB och Saturn V som uppskjutningsraketer.

Ny!!: Jorden och Apolloprogrammet · Se mer »

Aragonit

Aragonit är ett mineral av de två vanligaste naturligt förekommande kristallformerna av kalciumkarbonat, CaCO3.

Ny!!: Jorden och Aragonit · Se mer »

Argon

Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar.

Ny!!: Jorden och Argon · Se mer »

Art

Gråtrutskomplexet (''Larus argentatus-cachinnans-fuscus'') har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus. Detta har i sin tur fört med sig att man inte alltid kan artbestämma en trut med grå mantel utifrån ett enda foto, speciellt om man inte vet var på jorden bilden är tagen. På bilden ser vi en medelhavstrut (''Larus michaellis''). Art är ett begrepp inom biologi.

Ny!!: Jorden och Art · Se mer »

Astenosfär

Astenosfär (5) utgör tillsammans med litosfär (4) övre delen av manteln (2). Astenosfären är det skikt i jordens innandöme som ligger närmast under litosfären.

Ny!!: Jorden och Astenosfär · Se mer »

Asteroid

Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.

Ny!!: Jorden och Asteroid · Se mer »

Astronomi

Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.

Ny!!: Jorden och Astronomi · Se mer »

Astronomisk enhet

Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.

Ny!!: Jorden och Astronomisk enhet · Se mer »

Atlanten

display.

Ny!!: Jorden och Atlanten · Se mer »

Atmosfär

En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.

Ny!!: Jorden och Atmosfär · Se mer »

Australien

Australien, officiellt Australiska statsförbundet eller Samväldet Australien (Commonwealth of Australia), är ett land på södra halvklotet bestående av fastlandet kontinenten Australien, ön Tasmanien samt ett antal mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet.

Ny!!: Jorden och Australien · Se mer »

Översvämning

Översvämning i Alicante, 30 september 1997. Översvämning innebär att ett markområde som vanligtvis är torrt, tillfälligt eller permanent, sätts under vatten, ofta som följd av händelser utanför människans omedelbara kontroll som exempelvis vid kraftigt regn.

Ny!!: Jorden och Översvämning · Se mer »

Bakterier

Bakterier (Bacteria) eller eubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer.

Ny!!: Jorden och Bakterier · Se mer »

Basalt

Basalt "Basaltkuddar" på havsbotten. Basalt är en magmatisk bergart av vulkaniskt ursprung.

Ny!!: Jorden och Basalt · Se mer »

Biljardboll

Biljardbollar Biljardbollar är klot i olika färger som används i biljardspel.

Ny!!: Jorden och Biljardboll · Se mer »

Biosfär

Biosfären kan ha olika men liknande betydelser.

Ny!!: Jorden och Biosfär · Se mer »

Bleka blå pricken

Sedd från cirka 6 miljarder kilometer bort är jorden bara en liten prick, undanskymd av skingrat solsken. Bleka blå pricken (Pale Blue Dot) är ett fotografi av planeten jorden, taget av rymdsonden Voyager 1 från ett distansrekord, visande jorden i jämförelse med rymdens omfång.

Ny!!: Jorden och Bleka blå pricken · Se mer »

Centrifugalkraft

Centrifugalkraft (från latinets centrum och fugere (undflyende) är den skenbara kraft som strävar att dra en roterande kropp bort från dess rotationscentrum. Den orsakas av kroppens tröghet när kroppens bana kontinuerligt ändras. Inom klassisk mekanik, används termen centrifugalkraft för att hänvisa till en av två skilda krafter: en tröghetskraft (även kallad "fiktiv" kraft) observerad i ett accelererande referenssystem och en reaktionskraft som svarar mot en centripetalkraft (reaktiv centrifugalkraft). Begreppet centrifugalkraft kan tillämpas på apparater med rotation såsom centrifuger, centrifugalpumpar, centrifugala regulatorer etcetera. Dessa apparater kan analyseras, antingen med hjälp av den fiktiva kraft som uppstår i ett roterande koordinatsystem, eller i relation till centripetala och reaktiva centrifugalkrafter sedda i ett icke-roterande koordinatsystem.

Ny!!: Jorden och Centrifugalkraft · Se mer »

Chimborazo

Chimborazo (eller Chimborazzo) är ett 6 267 meter högt berg som ligger i Ecuador, 150 kilometer sydväst om Quito.

Ny!!: Jorden och Chimborazo · Se mer »

Cocosplattan

Cocosplattan Cocosplattan, uppkallad efter Cocosön (Isla del Coco) utanför Costa Ricas kust, är en litosfärplatta med oceanisk jordskorpa väster om Centralamerika.

Ny!!: Jorden och Cocosplattan · Se mer »

Cyanobakterier

Fytoplanktonblomning i Östersjön (3 juli 2001) Cyanobakterier (Cyanobacteria) är fotosyntiserande organismer som forskare antar spelade en viktig roll vid syresättningen av jordens atmosfär.

Ny!!: Jorden och Cyanobakterier · Se mer »

Däggdjur

Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren.

Ny!!: Jorden och Däggdjur · Se mer »

Döda havet

Döda havet (arabiska: البَحْر المَيّت, al-Baḥr al-Mayyit; hebreiska: יָם הַמֶּלַח, Yām ha-Mélaḥ, "Salthavet") är en endorheisk saltsjö belägen på gränsen mellan Israel, Västbanken och Jordanien.

Ny!!: Jorden och Döda havet · Se mer »

Den blå pärlan

asiatiska fastlandet är vid horisonten mot nordost. Fotografiet togs ursprungligen så att södra halvklotet syntes längst upp i bilden, och det norra halvklotet syntes längst ned. Detta beror på orienteringen eller "inriktningen" som astronauterna reste på vid tillfället. Den blå pärlan (The Blue Marble, "Den blå spelkulan") är ett berömt fotografi av planeten Jorden, taget 7 december 1972 av Harrison Schmitt som tillhörde besättningen på Apollo 17, under flygningen från Jorden till Månen.

Ny!!: Jorden och Den blå pärlan · Se mer »

Dinosaurier

Dinosaurier (Dinosauria), även kallade skräcködlor, är en stor grupp reptiler som tillhör gruppen härskarödlor (Archosauria) och som oftast behandlas som en överordning.

Ny!!: Jorden och Dinosaurier · Se mer »

Djuphavsgrav

Djuphavsgravar (även djupgravar eller oceangravar) är långa sänkor i havsbotten längs med en öbåge eller kontinent.

Ny!!: Jorden och Djuphavsgrav · Se mer »

Djuphavsslätt

Djuphavsslätt är platta, relativt plana, och ofta väldigt stora havsbottnar utanför kontinentalsockeln, som ligger runt 4000 meters djup.

Ny!!: Jorden och Djuphavsslätt · Se mer »

Dolomit

Dolomit Dolomit är ett mineral bestående av kalciummagnesiumkarbonat (CaMg(CO3)2).

Ny!!: Jorden och Dolomit · Se mer »

Ecuador

Tungurahua Ecuador, formellt Republiken Ecuador, är en stat i nordvästra Sydamerika, vid ekvatorn.

Ny!!: Jorden och Ecuador · Se mer »

Ekvator

Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst-västlig riktning.

Ny!!: Jorden och Ekvator · Se mer »

Ellipsoid

En 3D-representation av en ellipsoid. Ellipsoid är en buktig yta av 2:a graden, med tre i allmänhet olika axlar.

Ny!!: Jorden och Ellipsoid · Se mer »

Erosion

Erosion på en åker med vete nära Washington State University, USA. Erosion (från latin ero'sio nötning) är nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av mekanisk eller kemisk påverkan.

Ny!!: Jorden och Erosion · Se mer »

Eukaryoter

Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.

Ny!!: Jorden och Eukaryoter · Se mer »

Eurasiska kontinentalplattan

Eurasiska kontinentalplattan, visas i grönt Eurasiska kontinentalplattan är den kontinentalplatta som Eurasien huvudsakligen befinner sig på, de två traditionella kontinenterna Europa och Asien.

Ny!!: Jorden och Eurasiska kontinentalplattan · Se mer »

Evolution

Livets träd i grova drag Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.

Ny!!: Jorden och Evolution · Se mer »

Fältspat

Fältspat är en mineralgrupp av aluminiumsilikater med natrium, kalium eller kalcium.

Ny!!: Jorden och Fältspat · Se mer »

Fåglar

Fåglar (latin: Aves) är en klass tvåbenta, endoterma (jämnvarma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar.

Ny!!: Jorden och Fåglar · Se mer »

Fjorgyn

Fjorgyn eller Jord, även Lödyn (Hjödyn), är i nordisk mytologi jordens asynja, en gudinna med dunkelt ursprung.

Ny!!: Jorden och Fjorgyn · Se mer »

Flod

Floden Rhen. alt.

Ny!!: Jorden och Flod · Se mer »

Fluor

Fluor (latin: Fluorum) är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 9 och den kemiska beteckningen F, tillhörande gruppen halogener.

Ny!!: Jorden och Fluor · Se mer »

Fotosyntes

En mycket stor andel av fotosyntesen utförs i växternas blad. Fotosyntes kallas även kolsyreassimilation och är den process där levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar den i kemiska bindningar.

Ny!!: Jorden och Fotosyntes · Se mer »

Freon

Strukturformel för CFC 12 Freon är ursprungligen kemiföretaget DuPonts handelsnamn på köldmedium bestående av olika halogenerade kolväten.

Ny!!: Jorden och Freon · Se mer »

Fusion

Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.

Ny!!: Jorden och Fusion · Se mer »

G-krafter

g-krafter eller accelerationskrafter, används för att uttrycka de belastningar som en person eller ett föremål utsätts för vid acceleration.

Ny!!: Jorden och G-krafter · Se mer »

Gasjätte

Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.

Ny!!: Jorden och Gasjätte · Se mer »

Geografiska koordinatsystem

Världskarta med linjerna för latitud (horisontell) och longitud (vertikal), Eckert VI projection Geografiska koordinater (eller Greenwichtopogeografi) kan anges med flera olika metoder.

Ny!!: Jorden och Geografiska koordinatsystem · Se mer »

Geoid

Geoidens (röd) avvikelse från en ellipsoid (medelvärde över rotation kring axeln). En geoid (av grekiska: geo, jord och eides, liknande) är en yta som ungefär sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå.

Ny!!: Jorden och Geoid · Se mer »

Geologi

Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.

Ny!!: Jorden och Geologi · Se mer »

Geologisk tidsskala

En geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan jorden skapades fram tills idag.

Ny!!: Jorden och Geologisk tidsskala · Se mer »

Geomorfologi

Slätter och erosionsbranter vid Tigray, Etiopien. Geomorfologi är en akademisk disciplin som utvecklats inom gränsområdet mellan geologin och geografin.

Ny!!: Jorden och Geomorfologi · Se mer »

Glaciär

En glaciär (av franskans glacier, till glace, is) eller jökel (av isländskans jökull, som är besläktat med det svenska dialektala ordet ickel, istapp), tidigare även kallat gletscher på svenska, definieras som en årligen ackumulerad och omsatt massa av is och snö som har börjat röra sig, av sin egen tyngd.

Ny!!: Jorden och Glaciär · Se mer »

Glimmer

Muskovit Glimmer Glimmer är en mineralgrupp där huvudbeståndsdelen är silikat av aluminium samt någon annan metall.

Ny!!: Jorden och Glimmer · Se mer »

Grad Celsius

Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.

Ny!!: Jorden och Grad Celsius · Se mer »

Granit

Bohusgranit. Polerad yta. Granit (från latinets granum korn)http://www.ne.se/granit/185079 - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18oct 2013 är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan.

Ny!!: Jorden och Granit · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Ny!!: Jorden och Gravitation · Se mer »

Grönland

Grönland (Kalaallit Nunaat; Grønland) är världens största ö, belägen mellan Norra ishavet och Atlanten, öster om Kanadas arktiska öar.

Ny!!: Jorden och Grönland · Se mer »

Halveringstid

Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.

Ny!!: Jorden och Halveringstid · Se mer »

Hav

Hav Karta som visar havsdjup i världshaven. Satelliter har kartlagt berg och gravar på havsbotten större än tio kilometer genom att registrera gravitationell distorsion på havsytan.Karta: http://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML NOAA, 1995. (PD) Hav är det sammanhängande vattenområde som avskiljer jordens kontinenter, eller någon del av detta område.

Ny!!: Jorden och Hav · Se mer »

Havsyta

Förändringen av havsnivån sedan slutet på den senaste istiden Havsyta, eller havsytan, havets nivå, är en nollpunkt som man refererar till i angivelser om höjder, till exempel meter över havet.

Ny!!: Jorden och Havsyta · Se mer »

Hetfläck

Illustration av en hetfläck Hetfläckar, eller hotspots, är ställen i kontinentalplattorna där magma strömmar upp mot jordskorpan.

Ny!!: Jorden och Hetfläck · Se mer »

Himlakropp

En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden, som en stjärna, planet (till exempel jorden), måne, asteroid eller komet.

Ny!!: Jorden och Himlakropp · Se mer »

Indoaustraliska kontinentalplattan

Jordens större kontinentalplattor.IA.

Ny!!: Jorden och Indoaustraliska kontinentalplattan · Se mer »

Industriland

HDI. Industriland (även i-land, industrialiserat land, rikt land eller utvecklat land) är ett begrepp som har använts för att beskriva de länder som genomgått industrialisering, till skillnad från utvecklingsländer där jordbruk och landsbygd fortfarande dominerar.

Ny!!: Jorden och Industriland · Se mer »

Inlandsklimat

Inlandsklimat, även kontinentalklimat eller fastlandsklimat, är klimatet inne över kontinenter, till skillnad mot kustklimat.

Ny!!: Jorden och Inlandsklimat · Se mer »

Insjö

Mälaren en dag i maj 2005. Mälaren är Sveriges tredje största insjö Den avlägsna sjön Övre Hillen i Dalarna tillhör ett avrinningsområde som mynnar ut i Östersjön i Norrström i Stockholm En insjö eller bara sjö (IPA: eller) är en vattensamling som inte är en del av havet och inte heller ett vattendrag.

Ny!!: Jorden och Insjö · Se mer »

Is

En bit is på stranden Ett isblock på Vasagatan i Göteborg, 2012 Is är vatten i sitt fasta aggregationstillstånd.

Ny!!: Jorden och Is · Se mer »

Isotop

En nuklidkarta. Isotoper är varianter av atomer med olika antal neutroner av ett och samma grundämne.

Ny!!: Jorden och Isotop · Se mer »

Istid

Weichsel, gul Saale-istiden, blå Elster. Istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden blivit täckta med is till följd av ett nedkylt klimat.

Ny!!: Jorden och Istid · Se mer »

J2000

J2000 är en epok som används inom astronomin.

Ny!!: Jorden och J2000 · Se mer »

Järn

Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.

Ny!!: Jorden och Järn · Se mer »

Jonisering

Jonisering innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning, dvs blir en katjon.

Ny!!: Jorden och Jonisering · Se mer »

Jonosfär

Polarsken (norrsken) är ljus som utsänds från jonosfären där den träffas av energirika partiklar, mest elektroner, från magnetosfären. Jonosfär (engelska ionosphere), den del av en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och därför utgörs av ett plasma.

Ny!!: Jorden och Jonosfär · Se mer »

Jord

Lössjord i Baden-Württemberg, Tyskland. Jord är den blandning av mineraler, lösa avlagringar, gaser, vätskor, levande biomassa och organiskt material som täcker jordens landyta.

Ny!!: Jorden och Jord · Se mer »

Jordbävning

För filmen "Jordbävningen", se Jordbävningen. Foto taget efter jordbävningskatastrofen i San Francisco 1906 En jordbävning, även kallat jordskalv, innebär att marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln, den så kallade litosfären.

Ny!!: Jorden och Jordbävning · Se mer »

Jordens historia

Geologisk tid. Jordens historia sträcker sig från det att planeten jorden bildades i samband med att Solsystemet bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan fram till i dag.

Ny!!: Jorden och Jordens historia · Se mer »

Jordens kärna

Illustration av jordens lager, med kärnan angivet i ljus- och mörkgrått. Jordens kärna är den innersta delen av jordens inre och består huvudsakligen av järn, nickel, svavel och krom.

Ny!!: Jorden och Jordens kärna · Se mer »

Jordens magnetfält

Skillnaden i orientering mellan den magnetiska (Nm) och geografiska (Ng) nordpolen Jordens magnetfält är approximativt en magnetisk dipol med ena polen nära den geografiska nordpolen och den andra polen nära den geografiska sydpolen.

Ny!!: Jorden och Jordens magnetfält · Se mer »

Jordrotation

Vy mot norra himmelspolen från Himalaya i Nepal. En längre tids exponering gör att stjärnorna bildar streck. Dygnets längd från 1973 till 2015. En animation av jordens rotation. Jordrotationen är jordens rotation kring sin egen tänkta axel.

Ny!!: Jorden och Jordrotation · Se mer »

Jordskorpa

Jordskorpans tjocklek (i km) på olika platser Jordskorpan kallas också för jordens skal.

Ny!!: Jorden och Jordskorpa · Se mer »

Jordskred

Granån i Gräsmarks socken, Värmland 2008. (Jämför med mannen längst bort i bild). Skred, eller jordskred, uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig.

Ny!!: Jorden och Jordskred · Se mer »

Jorduppgång

Jorduppgång, 24 december 1968. Jorduppgång (Earthrise) kommer från namnet på ett fotografi, AS8-14-2383, taget av astronauten William Anders för NASA under det historiska Apollo 8-uppdraget, den första bemannade färden till Månen.

Ny!!: Jorden och Jorduppgång · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Ny!!: Jorden och Julianska kalendern · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Ny!!: Jorden och Jupiter · Se mer »

Jurij Gagarin

Jurij Aleksejevitj Gagarin (Ю́рий Алексе́евич Гага́рин, Jurij Aleksejevitj Gagarin, ryskt uttal), född 9 mars 1934 i Klusjino, Smolensk oblast, död 27 mars 1968 i Kirzjach, Vladimir oblast, var en pilot i det sovjetiska flygvapnet och en sovjetisk kosmonaut.

Ny!!: Jorden och Jurij Gagarin · Se mer »

Kalcium

Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.

Ny!!: Jorden och Kalcium · Se mer »

Kalium

Kalium är ett grundämne och spårämne.

Ny!!: Jorden och Kalium · Se mer »

Kalkspat

Kalkspat även kallat kalcit är ett vanligt förekommande, bergartsbildande mineral, bestående av den kemiska föreningen kalciumkarbonat (CaCO3).

Ny!!: Jorden och Kalkspat · Se mer »

Kalksten

Kalkstensklippa i Polen Kalksten är en bergart som i huvudsak består av mineralet kalkspat.

Ny!!: Jorden och Kalksten · Se mer »

Kambriska explosionen

Kambriska explosionen kallas den kraftiga ökningen av komplext, flercelligt djurliv under en relativt kort period i början av kambrium för cirka 540 miljoner år sedan.

Ny!!: Jorden och Kambriska explosionen · Se mer »

Karibiska plattan

Karibiska plattan Karibiska plattan med Panamaplattan i sydväst. Karibiska plattan är en litosfärplatta som omfattar jordskorpan under Karibiska havet, Centralamerika och södra delarna av Stora Antillerna.

Ny!!: Jorden och Karibiska plattan · Se mer »

Kelvin

Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur, uppkallad efter lord Kelvin.

Ny!!: Jorden och Kelvin · Se mer »

Kemi

kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.

Ny!!: Jorden och Kemi · Se mer »

Kisel

Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).

Ny!!: Jorden och Kisel · Se mer »

Klor

Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön') är ett icke-metalliskt grundämne.

Ny!!: Jorden och Klor · Se mer »

Klot

Klot Ett klot är en tredimensionell solid kropp vars begränsningsyta är en sfär.

Ny!!: Jorden och Klot · Se mer »

Kol

Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.

Ny!!: Jorden och Kol · Se mer »

Kolcykeln

Översiktsschema över kolets kretslopp Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären.

Ny!!: Jorden och Kolcykeln · Se mer »

Koldioxid

Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.

Ny!!: Jorden och Koldioxid · Se mer »

Komet

En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.

Ny!!: Jorden och Komet · Se mer »

Kontinentalplatta

Världens kontinentalplattor kartlades på 1900-talet. Karta över kontinentalplattorna av NASA. En kontinentalplatta, litosfärplatta eller tektonisk platta, är ett avsnitt av jordskorpan och allra översta delen av manteln, vilka tillsammans kallas för litosfären.

Ny!!: Jorden och Kontinentalplatta · Se mer »

Kontinentalsockel

Illustration av kontinentalsockel En kontinentalsockel (även kontinentalhylla eller shelf, efter engelskans continental shelf) är en del av havsbottnen som tillhör en kontinentalplatta.

Ny!!: Jorden och Kontinentalsockel · Se mer »

Konvektion

Konvektionsströmmar vid rumsuppvärmning. I) Radiator (''A'') mot yttervägg. II) Eldstad (''B'') mot innervägg och förstärkt kallras vid fönster Konvektion (strömning) är en rörelse i en vätska eller gas (fluid) som till exempel vatten eller luft.

Ny!!: Jorden och Konvektion · Se mer »

Korallrev

Illustration av korallrevens uppbyggnad.250px Korallrev är stora kalkstrukturer som bildas av koralldjurens skelett på havets botten - vilket förklarar varför det tagit många miljoner år att bygga upp de rev vi har idag.

Ny!!: Jorden och Korallrev · Se mer »

Krackning

Krackning (från engelskans cracking, av crack som betyder ’splittra’, ’slå sönder’) är en förädlingsprocess där man sönderdelar stora kolvätemolekyler i petroleum till lågmolekylära, mer användbara och mer värdefulla kolväten, som till exempel bensin.

Ny!!: Jorden och Krackning · Se mer »

Kusterosion

Stor del av kusten i East Anglia, England eroderar kraftigt som dessa klippor vid Hunstanton i Norfolk. Erosion vid kusterna brukar i de flesta fall bero på vattnets inverkan, att vattnets rörelser formar kustens utseende.

Ny!!: Jorden och Kusterosion · Se mer »

Kustklimat

Områden i världen med maritimt klimat. Kustklimat, maritimt klimat eller havsklimat utmärks av större luftfuktighet, oftast något varmare och jämnare temperatur än exempelvis inlandsklimat.

Ny!!: Jorden och Kustklimat · Se mer »

Kvarts

Kvarts, kiselsten, är ett mineral bestående av kiseldioxid, SiO2.

Ny!!: Jorden och Kvarts · Se mer »

Kväve

Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.

Ny!!: Jorden och Kväve · Se mer »

Lajka

"Lajka, första resenären i Kosmos." Lajka avbildad på ett rumänskt frimärke från 1959. Lajka (ryska: Лайка, 'skällaren') var en sovjetisk hund.

Ny!!: Jorden och Lajka · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin, på latin lingua latīna eller latīnus sermo, är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Ny!!: Jorden och Latin · Se mer »

Latitud

1 Exempel på en latitud2 Nollmeridianen Latitud, breddgrad, polhöjd, parallell, höjdgrad och geografisk bredd är en geografisk punkts vinkelavstånd från ekvatorn uttryckt i grader.

Ny!!: Jorden och Latitud · Se mer »

Lavaslätt

Lavaslätten Árskógar på Island. En lavaslätt är en stor och nästan platt yta bestående av stelnad lava.

Ny!!: Jorden och Lavaslätt · Se mer »

Litosfär

Litosfären (av grekiska líthos, sten, och sphaîra, sfär) är de yttersta cirka 100 km av själva jorden (jordskorpan och övre delen av manteln).

Ny!!: Jorden och Litosfär · Se mer »

Lufttryck

Lufttrycket är trycket i den sammansatta gas som utgör jordens atmosfär.

Ny!!: Jorden och Lufttryck · Se mer »

Luminositet

Luminositet är en storhet som används inom astronomi.

Ny!!: Jorden och Luminositet · Se mer »

Luna (mytologi)

Luna var i romersk mytologi mångudinnan motsvarande men ej besläktad med grekernas Selene.

Ny!!: Jorden och Luna (mytologi) · Se mer »

Luna 9

Luna 9 (Луна-9) var en sovjetisk rymdsond som sköts upp den 31 januari 1966, med en Molnija-raket och blev den första rymdsonden som mjuklandade på månen, den 3 februari 1966.

Ny!!: Jorden och Luna 9 · Se mer »

Lunaprogrammet

Lunaprogrammet var ett sovjetiskt rymdprogram med syfte att på olika sätt utforska månen.

Ny!!: Jorden och Lunaprogrammet · Se mer »

Magma

Snitt genom en vulkan, magma är markerad med nummer 1 Magma (från grekiska för "salva" eller "knådad massa") består oftast av smält bergartsmassa blandat med gaser och kristaller.

Ny!!: Jorden och Magma · Se mer »

Magmatisk bergart

Såhär kan bildandet av en magmatisk bergart gå till, lavan på bilden är från vulkanen Kilauea, Hawaii. En magmatisk bergart, även kallad magmabergart eller magmatithttp://www.ne.se/magmatisk-bergart - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se, är en bergart som bildats genom att magma har stelnat i eller ovanför jordskorpanNationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, band 2, sid 142, NE Nationalencyklopedin AB Malmö, 2009.

Ny!!: Jorden och Magmatisk bergart · Se mer »

Magnesium

Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.

Ny!!: Jorden och Magnesium · Se mer »

Magnetosfär

Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.

Ny!!: Jorden och Magnetosfär · Se mer »

Manteln

datum.

Ny!!: Jorden och Manteln · Se mer »

Mantelplym

Mantelplym är en – hypotetisk – zon där hett mantelmaterial strömmar upp i jordmanteln.

Ny!!: Jorden och Mantelplym · Se mer »

Marianergraven

Marianergravens läge Marianergraven är världens djupaste noterade djuphavsgrav.

Ny!!: Jorden och Marianergraven · Se mer »

Mars (planet)

Mars (symbol) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.

Ny!!: Jorden och Mars (planet) · Se mer »

Massutdöende

Histogram över utdöenden av släkten i havet. Massutdöende eller massdöd är de händelser i jordens historia då hela grupper av organismer dött ut under en med geologiska mått mätt ganska kort tidsrymd.

Ny!!: Jorden och Massutdöende · Se mer »

Människa

Människa (Homo sapiens, den "visa människan") är ett däggdjur av släktet Homo.

Ny!!: Jorden och Människa · Se mer »

Månad

Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar.

Ny!!: Jorden och Månad · Se mer »

Måne

vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.

Ny!!: Jorden och Måne · Se mer »

Månen

Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Ny!!: Jorden och Månen · Se mer »

Månförmörkelse

Månförmörkelse år 2003 Månförmörkelse inträffar bara under fullmåne, när solen, jorden och månen ligger i linje, med jorden i mitten.

Ny!!: Jorden och Månförmörkelse · Se mer »

Månhav

Namnen på de större månhaven och några kratrar på månens framsida. Månhav är mörka fält på månen som har bildats vid vulkanutbrott då stora mängder lava har trängt upp ur månens inre och täckt stora områden.

Ny!!: Jorden och Månhav · Se mer »

Meridional

Meridional beskriver en riktning på jordytan som följer en meridian och alltså är nord-sydlig.

Ny!!: Jorden och Meridional · Se mer »

Metamorf bergart

Kvartsit, en metamorf bergart. En metamorf bergart även kallad metamorfitLiten Geologisk Encyklopedi - sid:48 bildas när en tidigare bergart genomgår en viss typ av omvandling - metamorfos.

Ny!!: Jorden och Metamorf bergart · Se mer »

Meteorit

Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.

Ny!!: Jorden och Meteorit · Se mer »

Meter

Meter är SI-enheten för längd.

Ny!!: Jorden och Meter · Se mer »

Mineral

Exempel på några olika mineral. Kristaller av serandit, natrolit, analcim och ägerin från Mont Saint-Hilaire, Quebec, Kanada. Ett mineral är ett fast ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur.

Ny!!: Jorden och Mineral · Se mer »

Mittatlantiska ryggen

Den nordatlantiska delen av ryggen Mittatlantiska ryggen, även Mittatlantiska spridningsryggen och Atlantiska centralryggen är en mittoceanisk rygg bestående av en ca 20 000 kilometer lång och 1 000 kilometer bred bergskedja där de eurasiska, afrikanska, nord- och sydamerikanska kontinentalplattorna skiljs åt.

Ny!!: Jorden och Mittatlantiska ryggen · Se mer »

Mohorovičić-diskontinuiteten

datum.

Ny!!: Jorden och Mohorovičić-diskontinuiteten · Se mer »

Mount Everest

Mount Everest är jordens högsta berg mätt i meter över havet (m ö.h.). Berget ligger på gränsen mellan Nepal och Kina (Tibet) i bergskedjan Himalaya och är cirka 8 848,86 meter högt.

Ny!!: Jorden och Mount Everest · Se mer »

Natrium

Natrium (latinskt namn natrium) är ett mjukt, metalliskt grundämne.

Ny!!: Jorden och Natrium · Se mer »

Nazcaplattan

border.

Ny!!: Jorden och Nazcaplattan · Se mer »

Nederbörd

Frontnederbörd Nederbörd är vatten i olika former som faller från jordens atmosfär.

Ny!!: Jorden och Nederbörd · Se mer »

Nedslagskrater

Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.

Ny!!: Jorden och Nedslagskrater · Se mer »

Neil Armstrong

Neil Alden Armstrong, född 5 augusti 1930 i Wapakoneta i Ohio, död 25 augusti 2012 i Cincinnati i Ohio, var en amerikansk testpilot och astronaut.

Ny!!: Jorden och Neil Armstrong · Se mer »

Neoproterozoikum

Neoproterozoikum är en geologisk era för mellan 1000 miljoner och 541 miljoner år sedan.

Ny!!: Jorden och Neoproterozoikum · Se mer »

Nickel

Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.

Ny!!: Jorden och Nickel · Se mer »

Nordamerikanska kontinentalplattan

Nordamerikanska kontinentalplattan är en kontinentalplatta som täcker större delen av Nordamerika och sträcker sig från Mittatlantiska ryggen och Island i öster till Tjerskijbergen i nordöstra Sibirien i väster.

Ny!!: Jorden och Nordamerikanska kontinentalplattan · Se mer »

Nordpolen

Arktis, med nordpolen i mitten. Mätning av istäcken på packisen vid den geografiska nordpolen. Isen är 2,5 meter tjock. 19 april 1990. Nordpolen, eller den geografiska nordpolen, är den nordligaste punkten på jorden.

Ny!!: Jorden och Nordpolen · Se mer »

Nutation (astronomi)

Jorden roterar (R) runt sin egen axel (grön). Jordaxeln spinner i sin tur kring en axel (streckad) som är normal mot ekliptikalplanet (jordens banplan) vilket kallas precession (blå). Nutationen (röd) är avvikelser i precessionens riktning och hastighet. Nutationen är kraftigt överdriven (egentligen har den betydligt fler perioder och mycket mindre amplitud). Jordaxelns nutation från 1 januari 2015 till 1 januari 2033 i förhållande till medelpolen och sedd från jordens centrum mot medelpolen. Hela ellipsen, principalnutationen, har en period på 18,6 år. Halvårs- och tvåveckorsnutationerna framträder klart som "överlagrade spiralslingor". Att nutationen är större på vintern än på sommaren syns genom att varannan ögla är större i den nedre delen av ellipsen (i den övre delen motsvarar öglorna vår respektive höst och någon påtaglig skillnad föreligger ej). Med nutation (från latin nutare, "nicka", "vackla") avses inom astronomin periodiska avvikelser i en himlakropps precession.

Ny!!: Jorden och Nutation (astronomi) · Se mer »

Ocean

Karta över världshaven. En sammanhängande yta av vatten täcker över hälften av jordens yta. Ocean (från grekiskans Ωκεανός, Okeanós) eller världshav Länkad 2013-07-16 kallas ett stort sammanhängande havsområde som omsluts av flera kontinenter.

Ny!!: Jorden och Ocean · Se mer »

Olivin

Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som oftast förknippas med basiska bergarter.

Ny!!: Jorden och Olivin · Se mer »

Organism

Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser.

Ny!!: Jorden och Organism · Se mer »

Orkanstyrka

Lågtryckssystem med orkanstyrka över Norra halvklotet fotograferat från rymdstationen ISS. En storm med orkanstyrka har en vindhastighet på minst 32,7 m/s, oavsett om det är över land eller hav.

Ny!!: Jorden och Orkanstyrka · Se mer »

Orogenes

Geologiska provinser. Turkos visar pågående orogenes Orogenes (från grekiskans oros "berg" och genesis "ursprung" eller "skapelse") är den vetenskapliga termen för en avlång och någorlunda bred zon av deformation av bergarter och som ofta tar sig uttryck i att bergskedjor bildas.

Ny!!: Jorden och Orogenes · Se mer »

Oxider

Oxider (från franskans oxyde, från oxygène - syre) kallas vissa typer av kemiska föreningar där grundämnet syre ingår.

Ny!!: Jorden och Oxider · Se mer »

Ozon

Ozon, O3, är en gas bestående av tre syreatomer per molekyl.

Ny!!: Jorden och Ozon · Se mer »

Ozonhål

PD) Ett ozonhål är ett underskott av gasen ozon som uppstår i ozonlagret i jordens atmosfär.

Ny!!: Jorden och Ozonhål · Se mer »

Ozonlagret

PD) Ozonlagret är ett lager av ozon i jordens stratosfär.

Ny!!: Jorden och Ozonlagret · Se mer »

Paleontologi

Paleontologi är vetenskapen om förhistoriskt liv, samt organismers evolution och interaktioner med varandra och sin miljö (deras paleoekologi).

Ny!!: Jorden och Paleontologi · Se mer »

Pangaea

Pangaea Animation av Pangaeas uppsplittring Pangaea, eller Pangea (grekiska: πᾶν Γαῖα "hela jorden"), är den superkontinent som existerade under mesozoikum innan kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter.

Ny!!: Jorden och Pangaea · Se mer »

Pannotia

Pannotia (550 miljoner år sedan). Pannotia var en superkontinent, troligtvis varade superkontinenten för mellan 600 och 540 miljoner år sedan.

Ny!!: Jorden och Pannotia · Se mer »

Paris

Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.

Ny!!: Jorden och Paris · Se mer »

Pascal (enhet)

Enheten pascal (Pa) är SI-enheten för tryck, uppkallad efter den franske fysikern.

Ny!!: Jorden och Pascal (enhet) · Se mer »

Pedosfären

Pedosfären (från grekiskans πέδον jord och σφαίρα sfär) är jordskorpans yttersta skikt i vilken jordmånsbildande markprocesser sker.

Ny!!: Jorden och Pedosfären · Se mer »

Pi

Talet π (pi), även kallat Arkimedes konstant, är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter.

Ny!!: Jorden och Pi · Se mer »

Planet

månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.

Ny!!: Jorden och Planet · Se mer »

Platt jord

Camille Flammarion-träsnittet, ett träsnitt känt från 1800-talet som felaktigt framställer en medeltida uppfattning om en platt jord. Platt jord är uppfattningen om att planeten jorden skulle vara platt.

Ny!!: Jorden och Platt jord · Se mer »

Plattektonik

Tektoniska plattor, med nutida landytor utritade. Plattektonik, egentligen platt-tektonik, (från grekiskans τεκτων, tekton, "en som skapar") är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift, det vill säga att jordens kontinenter inte är oföränderligt positionerade på jordens yta utan rör sig i förhållande till varandra och ständigt bildar nya kombinationer.

Ny!!: Jorden och Plattektonik · Se mer »

Pleistocen

Pleistocen är en geologisk epok som sträcker sig från cirka år sedan till ungefär år sedan.

Ny!!: Jorden och Pleistocen · Se mer »

Polarklimat

Kargt landskap sommartid i tundraklimat på östra Grönland Polarklimat, eller arktiskt klimat, är ett klimat där alla månaders medeltemperatur understiger 10 °C.

Ny!!: Jorden och Polarklimat · Se mer »

Pyroxen

Pyroxen är en samlingsbeteckning för ett antal silikatmineral, som är vanligt förekommande i magmatiska och metamorfa bergarter och förekommer till exempel i basalt, diabas och gabbro.

Ny!!: Jorden och Pyroxen · Se mer »

Röd jätte

Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusionen till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.

Ny!!: Jorden och Röd jätte · Se mer »

Reologi

Reologi, vetenskapen om fluiders och fasta kroppars deformation.

Ny!!: Jorden och Reologi · Se mer »

Riksäpple

Danskt riksäpple. Riksäpple, latin orbis terrarum eller globus imperialis, är ett klot med ett band runt om och ett band över övre halvan samt prytt med ett kors.

Ny!!: Jorden och Riksäpple · Se mer »

Rodinia

Teori om hur Rodinia såg ut för 750 miljoner år sedan. Rodinia (baserat på det ryska ordet för "hemland") var en superkontinent, som både formades och bröts upp under neoproterozoikum.

Ny!!: Jorden och Rodinia · Se mer »

Rotationsellipsoid

Konstruktion av en rotationsellipsoid En rotationsellipsoid eller sfäroid är den rotationskropp som uppstår då en ellips roterar kring den ena av sina axlar och är således ett specialfall av en ellipsoid.

Ny!!: Jorden och Rotationsellipsoid · Se mer »

Rymden

Rymden, så som den kan te sig för en nattlig betraktare Rymden eller ibland världsrymden är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer.

Ny!!: Jorden och Rymden · Se mer »

Saltvatten

Saltvattenakvarium. Saltvatten är vatten som innehåller en märkbar koncentration av lösta salter, främst natriumklorid (NaCl) men även en hel rad andra salter.

Ny!!: Jorden och Saltvatten · Se mer »

Scotiaplattan

Scotiaplattan Scotiaplattan är en liten litosfärplatta med huvudsakligen oceanisk jordskorpa, belägen i Sydvästatlanten, vid Scotiahavet, mellan den sydamerikanska och den antarktiska kontinentalplattan.

Ny!!: Jorden och Scotiaplattan · Se mer »

Sediment (geologi)

Sediment kallas material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar.

Ny!!: Jorden och Sediment (geologi) · Se mer »

Sedimentär bergart

Två sedimentära bergarter – Kalksten ovanpå skiffer. Sedimentär bergart, i äldre litteratur även sedimentbergart, är en av de tre övergripande bergartsgrupperna, vid sidan av magmatiska och metamorfa bergarter.

Ny!!: Jorden och Sedimentär bergart · Se mer »

Sfärisk jord

Medeltida konstnärs föreställning av en sfärisk jord – med jord, luft och vatten (cirka 1400). Teorin om en sfärisk jord (även rund jord) daterar sig tillbaka till de gamla grekernas filosofi, runt 500-talet före Kristus, men förblev ett ämne för filosofisk spekulation fram till 200-talet före Kristus då hellenistisk astronomi började anta att jordens form som sfärisk var given.

Ny!!: Jorden och Sfärisk jord · Se mer »

Siderisk omloppstid

Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).

Ny!!: Jorden och Siderisk omloppstid · Se mer »

Silikat

Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte.

Ny!!: Jorden och Silikat · Se mer »

Skalhöjd

Skalhöjden, vanligen betecknad med bokstaven H, är ett uttryck som används i olika vetenskapliga sammanhang om det vertikala avståndet över vilket någon storhet avtar med en faktor e (ungefär lika med 2,71828), basen för den naturliga logaritmen.

Ny!!: Jorden och Skalhöjd · Se mer »

Skottår

Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkert för en stackars ensam ungkarl!" Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt.

Ny!!: Jorden och Skottår · Se mer »

Snöbollsjorden

Snöbollsjorden (Snowball Earth) är en hypotes som försöker förklara en rad fenomen i den geologiska lagerföljden genom att föreslå att en istid under yngre proterozoikum (1 000–542 miljoner år sedan) var så kraftig att hela jorden skulle ha varit täckt av glaciärer.

Ny!!: Jorden och Snöbollsjorden · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Jorden och Solen · Se mer »

Solförmörkelse

Principen för en solförmörkelse Total solförmörkelse i Frankrike, 11 augusti 1999. Historisk solförmörkelse Solförmörkelse 1 augusti 2008. Den svarta fläcken markerar områden med total solförmörkelse, den gråa skuggan områden med partiell solförmörkelse. Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje, varvid solen helt eller delvis blir skymd för betraktare från jorden.

Ny!!: Jorden och Solförmörkelse · Se mer »

Solkors

Hjulkors Solkors, även kallat ringkors, hjulkors och solhjul, är en symbol som består av ett grekiskt kors omgivet av en cirkel.

Ny!!: Jorden och Solkors · Se mer »

Solsystemet

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.

Ny!!: Jorden och Solsystemet · Se mer »

Soltid

Soltid är tid som räknas enligt solens (skenbara) dagliga rörelse, i motsats till tid enligt tidszon eller relativ tid sedan viss tidpunkt.

Ny!!: Jorden och Soltid · Se mer »

Solvind

Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.

Ny!!: Jorden och Solvind · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen eller Sovjet, från ryskans sovjet (совет) som betyder ”råd” eller ”styrande råd”, formellt Socialistiska rådsrepublikernas union (Sojuz Sovetskich Sotsialistitjeskich Respublik, förkortat СССР, SSSR), informellt känt som Sovjetunionen (r), Sovjetryssland eller bara Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Tsarryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Ny!!: Jorden och Sovjetunionen · Se mer »

Stenplanet

De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.

Ny!!: Jorden och Stenplanet · Se mer »

Stillahavsplattan

På denna karta över jordens tektoniska plattor är Stillahavsplattan ljusgul Stillahavsplattan är den största av jordens tektoniska plattor.

Ny!!: Jorden och Stillahavsplattan · Se mer »

Stjärndygn

Vårdagjämningspunktens förskjutning i förhållande till fixstjärnorna från cirka 4000 f.Kr. till cirka 2800 e.Kr.. Ett stjärndygn är tidsintervallet mellan två på varandra följande meridianpassager av en fixstjärna (egentligen gentemot ICRF - International Celestial Reference Frame - som bygger på extragalaktiska radiokällor).

Ny!!: Jorden och Stjärndygn · Se mer »

Stratosfär

Endeavour rör sig genom stratosfären, februari 2010. Stratosfären är ett skikt i jordens atmosfär.

Ny!!: Jorden och Stratosfär · Se mer »

Stromatolit

Stromatoliter i Shark Bay. Stromatoliter i Shark Bay. Stromatoliter (av grekiska: strōma, "bädd", "stratum" och lithos, "sten") består av växelvisa skikt av mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier.

Ny!!: Jorden och Stromatolit · Se mer »

Subduktionszon

Juan de Fuca-plattan sjunker under den nordamerikanska plattan och bildar en subduktionszon vid Kaskadbergen. En subduktionszon eller neddykningszon är ett gränsområde i litosfären där två litosfäriska plattor kolliderar med varandra varpå den ena plattan tvingas ned under den andra (så kallad subduktion) och sjunker ned i manteln.

Ny!!: Jorden och Subduktionszon · Se mer »

Subtropiskt klimat

Områden i världen med subtropiskt klimat. Subtropiskt klimat finns för det mesta inom klimatzonen efter tropiska klimatzonen räknat från ekvatorn.

Ny!!: Jorden och Subtropiskt klimat · Se mer »

Superkontinent

Pangea delas, och kontinenterna glider isär. En superkontinent är en landmassa som består av flera kratoner.

Ny!!: Jorden och Superkontinent · Se mer »

Svavel

Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.

Ny!!: Jorden och Svavel · Se mer »

Sydamerika

Sydamerika är en världsdel som utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten, med Stilla havet i väster, Atlanten i öster, Antarktis i söder och Karibiska havet i norr.

Ny!!: Jorden och Sydamerika · Se mer »

Sydamerikanska kontinentalplattan

border.

Ny!!: Jorden och Sydamerikanska kontinentalplattan · Se mer »

Syre

Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.

Ny!!: Jorden och Syre · Se mer »

Tellus (gudinna)

250 e. Kr., Münchens glyptotek (Inv. W504). Tellus eller Terra var en gudinna inom romersk mytologi.

Ny!!: Jorden och Tellus (gudinna) · Se mer »

Tempererat klimat

Världskarta över klimatzoner, Tempererat klimat i grönt. Tempererat klimat är det klimat som befinner sig mellan det subarktiska och subtropiska klimatet och även till viss del också ingår i dessa.

Ny!!: Jorden och Tempererat klimat · Se mer »

Terrestrisk strålning

Terrestrisk strålningBogren et. al. (1999), sid 36, eller terrest strålningSNA: Klimat, sjöar och vattendrag (2004), sid 40 är den infraröda strålning som emitteras av jorden.

Ny!!: Jorden och Terrestrisk strålning · Se mer »

Tidvatten

Samma hamn vid Fundybukten i Nova Scotia vid Kanadas atlantkust vid högvatten respektive lågvatten. Lågvatten i Bretagne i Frankrike. Två kroppar roterar kring sitt gemensamma masscentrum (rött kryss). (Avbildar ej skalenligt jorden och månen. Rotation som sedd mot jordens sydsida). Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn.

Ny!!: Jorden och Tidvatten · Se mer »

Tolerans (teknik)

Ett precisionsmotstånd om 1 ohm där tillverkaren anger toleransen till ±0,1%. Tolerans betecknar inom teknik storleken hos en avvikelse eller variation av något mått från ett givet värde.

Ny!!: Jorden och Tolerans (teknik) · Se mer »

Torium

Torium är ett radioaktivt grundämne och tillhör aktiniderna.

Ny!!: Jorden och Torium · Se mer »

Tropiskt klimat

Tropiskt klimat är enligt Köppens klimatklassifikation för klimatklassifikation ett nederbördsrikt klimat med medeltemperaturer över 18 grader Celsius under årets alla månader.

Ny!!: Jorden och Tropiskt klimat · Se mer »

Troposfär

right Troposfären är det lägsta av lagren i jordens atmosfär.

Ny!!: Jorden och Troposfär · Se mer »

Tsunami

tsunamin i Indiska oceanen 2004. En tsunami (av japanska 津波, tsunami "hamnvåg"), även kallad flodvåg, är en typ av vattenvåg som uppkommer vid en vertikal förskjutning av stora vattenmassor, i de flesta fall på grund av seismisk aktivitet på havsbottnen.

Ny!!: Jorden och Tsunami · Se mer »

Ultraviolett strålning

Ultraviolett strålning, även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets.

Ny!!: Jorden och Ultraviolett strålning · Se mer »

Undervattenskanjon

Undervattenskanjon är en kanjonartad dal i havsbotten på kontinentalsockeln och ibland ut över kontinentalbranten.

Ny!!: Jorden och Undervattenskanjon · Se mer »

Uran

Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.

Ny!!: Jorden och Uran · Se mer »

USA

Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.

Ny!!: Jorden och USA · Se mer »

Utvecklingsland

Utvecklingsland (U-land eller fattigt land) är vanligen definierat som ett land med låg BNP per capita.

Ny!!: Jorden och Utvecklingsland · Se mer »

Vatten

Vatten i tre aggregationstillstånd: Gas (osynlig vattenånga i luften), vätska (havsvatten och aerosol i molnen), fast form (i isberget). Modell av en vattenmolekyl (H2O). Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.

Ny!!: Jorden och Vatten · Se mer »

Vattenånga

Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.

Ny!!: Jorden och Vattenånga · Se mer »

Världen

plattkartsprojektion. Topografisk karta av ''världen''. Världen är en benämning på planeten jorden sett från en antropocentristisk, eller mänsklig världssyn, en plats bebodd av människor.

Ny!!: Jorden och Världen · Se mer »

Världsdelar och kontinenter

En världsdel är en historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan.

Ny!!: Jorden och Världsdelar och kontinenter · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang.

Ny!!: Jorden och Väte · Se mer »

Växt

Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.

Ny!!: Jorden och Växt · Se mer »

Växthuseffekten

Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär.

Ny!!: Jorden och Växthuseffekten · Se mer »

Venus

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.

Ny!!: Jorden och Venus · Se mer »

Vinkelhastighet

Vinkelhastighet (rotationshastighet, eller vinkelfrekvens) är mått på ett föremåls rotation per tidsenhet kring sitt rotationscentrum.

Ny!!: Jorden och Vinkelhastighet · Se mer »

Vulkan

Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.

Ny!!: Jorden och Vulkan · Se mer »

Ytgravitation

Ytgravitationen, g, hos ett astronomiskt eller annat objekt är den gravitationsacceleration som förekommer vid dess yta.

Ny!!: Jorden och Ytgravitation · Se mer »

Omdirigerar här:

Jorden (Tellus), Jordens, Jordens yta, Jordklot, Jordklotet, Jordyta, Jordytan, Tellus, Våran planet, , .

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »