Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn
Din egen Unionpedia med din logotyp och domän, från 9,99 USD/månad
Skapa min Unionpedia

Logisim

Index Logisim

Logisim är en programvara för simulering av digitala logiska kretsar.

Innehållsförteckning

  1. 18 relationer: Boolesk algebra, Digital krets, Engelska, Fork, Fri programvara, GNU General Public License, Grekiska, Java (programspråk), Linux, Logisk grind, Mac OS, Microsoft Windows, Portugisiska, Ryska, Spanska, Tyska, Verilog, VHDL.

Boolesk algebra

Boolesk algebra är ursprungligen en överföring av satslogiken till kalkyl, som introducerades av George Boole år 1854.

Se Logisim och Boolesk algebra

Digital krets

Digital krets, en elektrisk krets med digitala komponenter baserad på ett antal åtskilda spänningsnivåer, vanligen två, där den ena ligger nära noll volt och den andra har en högre nivå bestämd av matningsspänningen.

Se Logisim och Digital krets

Engelska

Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Se Logisim och Engelska

Fork

Unix historiska delningar Tidslinje som visar delningar av Linux-distributioner En fork (engelska för förgrening) även kallat gaffling är avknoppning eller avgrening av programvaruprojekt i flera fristående projekt.

Se Logisim och Fork

Fri programvara

keynote som inleder Wikimania 2005. Fri programvara är programvara som utvecklare och användare har friheten att använda, studera, modifiera och sprida vidare som sådan eller i ändrad form.

Se Logisim och Fri programvara

GNU General Public License

Logotyp. GNU General Public License, vanligtvis förkortat till GNU GPL eller GPL, är en upphovsrättslicens för fri programvara som ursprungligen skrevs av Richard Stallman.

Se Logisim och GNU General Public License

Grekiska

Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.

Se Logisim och Grekiska

Java (programspråk)

Java är ett objektorienterat programspråk som konstruerades av bland andra James Gosling på Sun Microsystems under 90-talets tidigare hälft.

Se Logisim och Java (programspråk)

Linux

Linux eller GNU/Linux är ett Unix-liknande operativsystem som till största delen, och i några varianter helt, består av fri programvara.

Se Logisim och Linux

Logisk grind

En logisk grind är en digital krets vars utgång är en logisk funktion av ett antal ingångar, enligt boolesk algebra.

Se Logisim och Logisk grind

Mac OS

Mac OS (stiliserat som macOS), tidigare kallat OS X och innan det Mac OS X, är en familj närbesläktade operativsystem från Apple för bland annat persondatorer under varumärket Mac.

Se Logisim och Mac OS

Microsoft Windows

Microsoft Windows är ett samlingsnamn för flera familjer av operativsystem med mycket bred spridning på persondatorer, handdatorer och på senare tid även mobiltelefoner.

Se Logisim och Microsoft Windows

Portugisiska

Portugisiska (língua portuguesa) är ett romanskt språk som liksom spanskan, franskan, italienskan och rumänskan har utvecklats ur latinet.

Se Logisim och Portugisiska

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Se Logisim och Ryska

Spanska

Spanska (spanska: español), även kastilianska (spanska: castellano), är ett ibero-romanskt språk.

Se Logisim och Spanska

Tyska

Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).

Se Logisim och Tyska

Verilog

Verilog är ett hårdvarubeskrivande språk liksom VHDL.

Se Logisim och Verilog

VHDL

VHDL, VHSIC (Very High Speed Integrated Circuit) Hardware Description Language, är ett hårdvarubeskrivande språk, vilket betyder att det liksom Verilog är ett programspråk som används för att beskriva digitala kretsar som sedan kan realiseras i en grindmatris eller ASIC.

Se Logisim och VHDL