Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn
Din egen Unionpedia med din logotyp och domän, från 9,99 USD/månad
Skapa min Unionpedia

Modulationsteori

Index Modulationsteori

Modulationsteori, inom fonetiken en allmän teori om talets natur, framförd i vetenskapliga artiklar med början 1994 av professorn i fonetik vid Stockholms universitet Hartmut Traunmüller (född 1944).

Innehållsförteckning

  1. 14 relationer: Amplitud, Amplitudmodulering, Fonetik, Formant, Frekvens, Frekvensmodulering, Grundton, Ljud, McGurk-effekten, Register, Schwa, Spegelneuron, Stockholms universitet, Tal (språk).

Amplitud

höger Amplitud är avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse.

Se Modulationsteori och Amplitud

Amplitudmodulering

Bärvågen (Carrier) och meddelandesignalen (Signal) skapar tillsammans den amplitudmodulerade signalen (Output) Jämförelse av '''amplitudmodulering''' och frekvensmodulering Amplitudmodulering (AM) är en metod som används inom bland annat radiokommunikation för att överföra en lågfrekvent signal (meddelandet) med hjälp av en mer högfrekvent bärvåg.

Se Modulationsteori och Amplitudmodulering

Fonetik

Fonetik (grekiska φωνή, foné, ljud) eller ljudlära är vetenskapen om talet, särskilt talljuden.

Se Modulationsteori och Fonetik

Formant

Spektrogram med synliga formanter Formanter är frekvensband med hög energi hos röster eller hos musikinstrument.

Se Modulationsteori och Formant

Frekvens

reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.

Se Modulationsteori och Frekvens

Frekvensmodulering

Jämförelse av amplitudmodulering och frekvensmodulering Frekvensmodulering, FM, är en metod främst inom radiokommunikationen för att överföra en signal som beskriver tal, musik eller annan information.

Se Modulationsteori och Frekvensmodulering

Grundton

Grundtonen är en musikalisk term som kan syfta på.

Se Modulationsteori och Grundton

Ljud

Ljudvågor är skillnader i täthet hos det medium vågorna färdas genom. Ljusa områden illustrerar luft med lägre densitet än normalt, mörka partier luft med högre densitet än normalt. Ljud är mekaniska vågor, en varierande täthet som överförs av ett fast ämne, vätska eller gas, vars frekvenser faller inom intervallet för hörsel med en nivå som är tillräckligt stark för att höras, eller känslan av sådana vibrationer som stimulerar hörselorgan.

Se Modulationsteori och Ljud

McGurk-effekten

McGurk-effekten kallar man det inflytande som ett synkront visuellt intryck från ett ansikte (till exempel läppslutning vid) har på perceptionen av en akustisk talsignal.

Se Modulationsteori och McGurk-effekten

Register

Register kan syfta på.

Se Modulationsteori och Register

Schwa

Schwa (även schva, neutralvokal eller vokalmummel), är dels namnet på ett vokalljud, dels namnet på dess fonetiska symbol, ett roterat e: ə.

Se Modulationsteori och Schwa

Spegelneuron

Ett spegelneuron är ett neuron (en nervcell) som avger nervimpulser både när individen utför en viss handling, och även när individen ser samma handling utföras av en annan individ.

Se Modulationsteori och Spegelneuron

Stockholms universitet

Stockholms universitet (SU) är ett svenskt statligt universitet i Stockholm.

Se Modulationsteori och Stockholms universitet

Tal (språk)

Tal (språk) Tal är frambringande av språkljud och genomförs med hjälp av de olika organen i talapparaten.

Se Modulationsteori och Tal (språk)