Snabbare tillgång än webbläsare!
68 relationer: August den starke, Bastion, Belarus, Bolsjevik, Claude-Victor Perrin, Första världskriget, Freden i Riga, Grande Armée, Internationella fonetiska alfabetet, Judar, Kalla kriget, Karl XII, Kejsardömet Ryssland, Koncentrationsläger, Lew Sapieha, Lida, Maladzetjna rajon, Minsk, Minsk voblast, Molotov–Ribbentrop-pakten, Moskvariket, Napoleons ryska fälttåg, NKVD, Novhorod-Siverskyj, Oblast, Ortodoxa kyrkor, Polen under andra världskriget, Polens delningar, Polotsk, Polsk-litauiska samväldet, Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921, Powiat, Rajon, Röda armén, Ryska, Ryska inbördeskriget, Sankt Petersburg, Senrenässans, Siedlce, Sigismund I av Polen, Smolensk, Sovjetunionen, Stad, Stadsprivilegium, Stammlager, Storfurstendömet Litauen, Treenighetsläran, Usja, Vilejka, Vilnius, ..., Vitryska SSR, Wehrmacht, YIVO, 1567, 1700-talet, 1708, 1711, 1730, 1800-talet, 1864, 1871, 1873, 1918, 1919, 1929, 1939, 1944, 1954. Förläng index (18 mer) »
August den starke
August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.
Ny!!: Maladzetjna och August den starke · Se mer »
Bastion
Bastion är ett spetsigt försvarsverk som utgör en framskjuten del av fästningsvallen på äldre befästningar.
Ny!!: Maladzetjna och Bastion · Se mer »
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Ny!!: Maladzetjna och Belarus · Se mer »
Bolsjevik
Bolsjevikmöte. Vladimir Lenin till höger. Boris Kustodijevs målning ''Bolsjevik'' (1920). Bolsjevik (av ryskans большевик, ’majoritetsman’) kallade sig medlemmarna i den ena av de två fraktioner som bildades efter en splittring av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti år 1903.
Ny!!: Maladzetjna och Bolsjevik · Se mer »
Claude-Victor Perrin
Claude-Victor Perrin, känd som Victor, född 7 december 1764 i Lamarche i Vosges, död 1 mars 1841 i Paris, var en fransk militär, utnämnd till hertig av Belluno 1808 och marskalk av Frankrike 1807.
Ny!!: Maladzetjna och Claude-Victor Perrin · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Maladzetjna och Första världskriget · Se mer »
Freden i Riga
Central- och Östeuropa efter fördraget Freden i Riga (på polska Traktat Ryski) ingicks i Riga i Lettland den 18 mars 1921 genom ett fördrag mellan å ena sidan Polen och å andra sidan den ryska respektive den ukrainska socialistiska rådsrepubliken.
Ny!!: Maladzetjna och Freden i Riga · Se mer »
Grande Armée
Grande Armée (franska för "Stora armén") var Napoleon I:s armé.
Ny!!: Maladzetjna och Grande Armée · Se mer »
Internationella fonetiska alfabetet
Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.
Ny!!: Maladzetjna och Internationella fonetiska alfabetet · Se mer »
Judar
rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.
Ny!!: Maladzetjna och Judar · Se mer »
Kalla kriget
Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring 1945, precis efter andra världskrigets slut, till omkring 1990.
Ny!!: Maladzetjna och Kalla kriget · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Maladzetjna och Karl XII · Se mer »
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Ny!!: Maladzetjna och Kejsardömet Ryssland · Se mer »
Koncentrationsläger
Läger för Kanadajapaner i British Columbia, Kanada, under andra världskriget Koncentrationsläger är läger där stora grupper av civilpersoner interneras på obestämd tid.
Ny!!: Maladzetjna och Koncentrationsläger · Se mer »
Lew Sapieha
Lew Sapieha, född 4 april 1557, död 7 juli 1633 i Vilnius, var storkansler av Litauen.
Ny!!: Maladzetjna och Lew Sapieha · Se mer »
Lida
Lida (Ліда) är en stad i Hrodna voblast i västra Belarus cirka 160 kilometer väster om Minsk.
Ny!!: Maladzetjna och Lida · Se mer »
Maladzetjna rajon
Maladzetjna rajon (Маладзечанскі раён) är ett distrikt i Belarus.
Ny!!: Maladzetjna och Maladzetjna rajon · Se mer »
Minsk
Minsk (belarusiska: Мінск, uttalat [mʲinsk], historiskt Менск (Miensk), ryska: Минск, uttalat [mʲinsk]) är en stad i Belarus och republikens huvudstad, belägen vid floden Svislatj, med 2 020 600 invånare (2020).
Ny!!: Maladzetjna och Minsk · Se mer »
Minsk voblast
Minsk voblast är ett voblast i Belarus.
Ny!!: Maladzetjna och Minsk voblast · Se mer »
Molotov–Ribbentrop-pakten
Molotov–Ribbentrop-pakten var en icke-angreppspakt mellan Sovjetunionen och Tyskland.
Ny!!: Maladzetjna och Molotov–Ribbentrop-pakten · Se mer »
Moskvariket
Moskvariket, Moskoviet, Moskvastaten, storfurstendömet Moskva eller Moskvarus (Moskovskaja Rus) var ett rike omkring staden Moskva som kan sägas ha bildats 1283 och som 1547 omvandlades till Tsarryssland, som proklamerades det året.
Ny!!: Maladzetjna och Moskvariket · Se mer »
Napoleons ryska fälttåg
Napoleons ryska fälttåg ägde rum år 1812 då Napoleon I:s franska armé invaderade Ryssland varpå ett ryskt befrielsekrig följde.
Ny!!: Maladzetjna och Napoleons ryska fälttåg · Se mer »
NKVD
NKVD (Народный комиссариат внутреннихдел), Narodnyj komissariat vnutrennich del ("Folkkommissariatet för inrikes ärenden"), var Sovjetunionens kombinerade säkerhets- och underrättelsetjänst 1934–1946.
Ny!!: Maladzetjna och NKVD · Se mer »
Novhorod-Siverskyj
Novhorod-Siverskyjs läge i Ukraina. Novhorod-Siverskyj (Новгород-Сіверський, tidigare Новгород-Северский: Novgorod-Severskij) är en stad i Tjernihiv oblast i Ukraina med omkring invånare.
Ny!!: Maladzetjna och Novhorod-Siverskyj · Se mer »
Oblast
Oblast (о́бласть ’provins, distrikt, område, region, län’) är ett administrativt område i följande länder.
Ny!!: Maladzetjna och Oblast · Se mer »
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Ny!!: Maladzetjna och Ortodoxa kyrkor · Se mer »
Polen under andra världskriget
303 "Polen" Enigma Polen har under flera sekler drabbats av territoriella delningar på grund av statens läge mellan angränsande mäktiga stater.
Ny!!: Maladzetjna och Polen under andra världskriget · Se mer »
Polens delningar
Gränser vid Polens delningar vid slutet på 1700-talet. Polens delningar brukar beteckna de tre händelser på 1700-talet under Polens svaghetsperiod då de omgivande stormakterna i samförstånd delat Polen mellan sig.
Ny!!: Maladzetjna och Polens delningar · Se mer »
Polotsk
Polotsk (Полацк, även känt som Polatsk, Polatsak) är en stad i Belarus, belägen 200 km nordöst om Minsk.
Ny!!: Maladzetjna och Polotsk · Se mer »
Polsk-litauiska samväldet
Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Ny!!: Maladzetjna och Polsk-litauiska samväldet · Se mer »
Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921
Polsk-sovjetiska kriget (februari 1919–mars 1921) var ett krig startat av det nybildade Polen, mellan å ena sidan Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken (Sovjetryssland) och Ukrainska socialistiska sovjetrepubliken och å andra sidan Andra polska republiken och Ukrainska folkrepubliken, vilka var fyra nya stater bildade efter första världskriget.
Ny!!: Maladzetjna och Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921 · Se mer »
Powiat
Polens ''powiaty'' och ''vojvodskap'' (röda resp. grå gränslinjer). Powiat (plural på polska: powiaty) är en administrativ indelning av områden i Polen som utgör en form av sekundärkommun och närmast kan översättas till distrikt, ungefär motsvarande en tysk Landkreis eller de svenska regionerna.
Ny!!: Maladzetjna och Powiat · Se mer »
Rajon
Rajon (försvenskning av "райо́н", det ryska ordet för distrikt) är en beteckning för vissa administrativa distrikt i länder i före detta Sovjetunionen.
Ny!!: Maladzetjna och Rajon · Se mer »
Röda armén
Röda armén, egentligen Arbetarnas och böndernas röda armé (RKKA) (ryska: Красная армия, Krasnaja armija eller Рабоче-крестьянская Красная армия, Rabotje-krestjanskaja Krasnaja armija, ry. förkortning РККА), var bolsjevikernas armé, skapad under ryska inbördeskriget av Lev Trotskij 1918, även benämning på Sovjetunionens armé fram till efter stora fosterländska kriget (vilket var en del av andra världskriget), då dess namn 1946 ändrades till Sovjetarmén (ryska: Советская армия, Sovetskaja armija).
Ny!!: Maladzetjna och Röda armén · Se mer »
Ryska
Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.
Ny!!: Maladzetjna och Ryska · Se mer »
Ryska inbördeskriget
Ryska inbördeskriget (1917–1922) var ett krig som utspelades efter att den ryska provisoriska regeringen genom oktoberrevolutionen upplösts och ersatts av en ny under dominans av bolsjevikpartiet.
Ny!!: Maladzetjna och Ryska inbördeskriget · Se mer »
Sankt Petersburg
Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.
Ny!!: Maladzetjna och Sankt Petersburg · Se mer »
Senrenässans
Häringe slott byggt 1657 i senrenässans, illustration enligt Suecia antiqua et hodierna. Senrenässans kallas tidsperioden 1530-1600, som följde på högrenässansen (1500-1530).
Ny!!: Maladzetjna och Senrenässans · Se mer »
Siedlce
Siedlce är en stad i Masoviens vojvodskap i östra Polen.
Ny!!: Maladzetjna och Siedlce · Se mer »
Sigismund I av Polen
Sigismund I (polska: Zygmunt I Stary, Sigismund I den gamle), född 1 januari 1467, död 1 april 1548, var kung av Polen och storfurste av Litauen från år 1506.
Ny!!: Maladzetjna och Sigismund I av Polen · Se mer »
Smolensk
Smolensk (Смоленск, uttalas smalénsk) är en stad i västra Ryssland med cirka 330 000 invånare.
Ny!!: Maladzetjna och Smolensk · Se mer »
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Ny!!: Maladzetjna och Sovjetunionen · Se mer »
Stad
Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige. En stad är en större eller mer betydande tätort, ofta centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer.
Ny!!: Maladzetjna och Stad · Se mer »
Stadsprivilegium
Stadsprivilegium var från medeltiden i Europa särskilda privilegier som utfärdades av kronan för en stads borgare att bedriva vissa näringar.
Ny!!: Maladzetjna och Stadsprivilegium · Se mer »
Stammlager
Stalag Luft III. Stammlager, Stalag, var en typ av tyskt krigsfångeläger före och under andra världskriget.
Ny!!: Maladzetjna och Stammlager · Se mer »
Storfurstendömet Litauen
Litauens utbredning under 1200- till 1400-talen Storfurstendömet Litauen var en medeltida stormakt som uppstod under 1200-1300-talen.
Ny!!: Maladzetjna och Storfurstendömet Litauen · Se mer »
Treenighetsläran
Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.
Ny!!: Maladzetjna och Treenighetsläran · Se mer »
Usja
Usja kan syfta på följande platser.
Ny!!: Maladzetjna och Usja · Se mer »
Vilejka
Vilejka (Вілейка) är en stad i Minsk voblast i Belarus.
Ny!!: Maladzetjna och Vilejka · Se mer »
Vilnius
Vilnius, äldre Vilna, även Vilnia, (Wilno; Wilna; ווילנע,Vilne) är Litauens huvudstad och landets största stad med 538 747 invånare (2018).
Ny!!: Maladzetjna och Vilnius · Se mer »
Vitryska SSR
Vitryska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Vitryska SSR var en sovjetrepublik i Sovjetunionen 1922–1991.
Ny!!: Maladzetjna och Vitryska SSR · Se mer »
Wehrmacht
Wehrmacht (¨försvarsmakt", "vapenmakt", "värnmakt") var namnet på stridskrafterna i Nazityskland åren 1935 till 1945; skapad ur Riksvärnet (Reichswehr) 1935 genom "lagen om uppbyggandet av försvarsmakten" (Gesetz für den Aufbau der Wehrmacht).
Ny!!: Maladzetjna och Wehrmacht · Se mer »
YIVO
YIVO (jiddish: ייִוואָ), grundades 1925 på ett möte i Berlin som Yidisher Visnshaftlekher Institut (jiddisch): ייִדישער װיסנשאַפֿטלעכער אינסטיטוט), eller Jewish Scientific Institute (Judiska vetenskapliga institutet). Man beslöt att huvudkontoret skulle förläggas till Vilna, Polen (nuvarande Vilnius, Litauen). Mötet i Berlin organiserades av ett antal judiska intellektuella; Max Weinreich, Zalman Reisen, Zelig Kalmanovich m.fl. YIVO blev tidigt världens största center för studier av språket jiddisch och den judiska kulturen. Man öppnade olika avdelningar för filologi, psykologi, pedagogik, historia och ekonomi. De olika avdelningarna hade sina kontor i Vilna, Warszawa och Berlin (senare flyttat till New York). Förutom dessa större kontor fanns flera mindre runt om i världen. YIVO mottog exemplar av de flesta av världens tidskrifter och tidningar på jiddisch. YIVO:s arkiv kom snabbt att innehålla tiotusentals böcker och tidskrifter på jiddisch. Institutet gav också ut egna tidskrifter, bland annat den månatliga YIVO bleter. Dessutom anordnade man olika utbildningar, som t.ex. det år 1934 startade programmet för avancerade studier, kallat aspiranture. När andra världskriget bröt ut 1939 befann sig YIVO:s direktör Max Weinreich i Köpenhamn på resa. I stället för att återvända till Vilna for han till New York, som från 1940 blev YIVO:s nya högkvarter. Avdelningen i Vilna stängdes av nazisterna 1941, och själva byggnaden på Vivulskio gatve 18 förstördes i slutet av den tyska ockupationen. Institutet kom alltså att namnändras till The Institute for Jewish Research men är fortfarande känt under de ursprungliga initialerna som på jiddish blir akronymen "ייווא" och translittereras "YIVO".
Ny!!: Maladzetjna och YIVO · Se mer »
1567
1567 (MDLXVII) var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1567 · Se mer »
1700-talet
1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.
Ny!!: Maladzetjna och 1700-talet · Se mer »
1708
1708 (MDCCVIII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern samt ett skottår som började en onsdag i den svenska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1708 · Se mer »
1711
1711 (MDCCXI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en söndag i den svenska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1711 · Se mer »
1730
1730 (MDCCXXX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1730 · Se mer »
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
Ny!!: Maladzetjna och 1800-talet · Se mer »
1864
1864 (MDCCCLXIV) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1864 · Se mer »
1871
1871 (MDCCCLXXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1871 · Se mer »
1873
1873 (MDCCCLXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1873 · Se mer »
1918
1918 (MCMXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1918 · Se mer »
1919
1919 (MCMXIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1919 · Se mer »
1929
1929 (MCMXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1929 · Se mer »
1939
1939 (MCMXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1939 · Se mer »
1944
1944 (MCMXLIV) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1944 · Se mer »
1954
1954 (MCMLIV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Maladzetjna och 1954 · Se mer »
Omdirigerar här:
Maladzetjna (distriktshuvudort i Vitryssland), Maladzyechna, Molodechno, Molodeczno, Molodetjno, Маладзечна, Молодечно.
