Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Pahlavilitteraturen

Index Pahlavilitteraturen

Pahlavilitteraturen (persiska ادبیات پهلوی, engelska Pahlavi literature) avser den till större delen zoroastriska litteratur som skrevs på medelpersiskans litterära bokspråk vilket kallas pahlavi (äldre svensk stavning: "pehlevi". Pahlavilitteraturen brukar ofta beskrivas som den zoroastriska delen av den medelpersiska litteraturen. Pahlavilitteraturen författades mellan 300-talet och 900-talet e.Kr. i landsdelen Pārs (nutida Fars).

44 relationer: Arabiska, Arameiska, Ardashir I Papagan, Avesta (religiös skrift), Avestiska, Backgammon, Bozorgmehr Bokhtagan, Domstol, Engelska, Epik, Fars (provins), Ferdousi, Filosofins historia, H.S. Nyberg, Handskrift, Huvudstad, Ibn al-Muqaffa, Indisk litteratur, Khusrov I, Ktesifon, Logogram, Mazandaran, Medelpersiska, Mesopotamien, Minister, Pahlavidynastin, Panchatantra, Parsism, Partien, Persiska, Persiska kalendern, Poesi, Rättsfall, Sasaniderna, Schack, Shahnameh, Sistan, Skrivare (yrke), Skyddspatron, Vishtaspa, Zarathustra, Zoroastrism, 1322, 1900-talet.

Arabiska

Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Arabiska · Se mer »

Arameiska

Arameiska är ett språk eller en grupp av språk som tillhör den semitiska språkfamiljen.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Arameiska · Se mer »

Ardashir I Papagan

Ardashir I Papakan (persiska: اردشیر پاپکان) styrde Pars 226-241 (Artaxerxes på grekiska) och var grundaren av det Sassanidiska riket.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Ardashir I Papagan · Se mer »

Avesta (religiös skrift)

Avesta (medelpersiska: abestāg "fundament") är en boksamling som innehåller zoroastrismens heliga skrifter som är författad på avestiska språket.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Avesta (religiös skrift) · Se mer »

Avestiska

Avestiska (tidigare även kallat zand eller pazand) är ett forniranskt språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen, varifrån vediska (vedisk sanskrit) och avestiska uppkommit.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Avestiska · Se mer »

Backgammon

Backgammonspel från 1800-talet Backgammon är ett bordsspel för 2 personer.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Backgammon · Se mer »

Bozorgmehr Bokhtagan

Storvesiren Bozorgmehr utmanar det indiska sändebudet i schack. Bozorgmehr Bokhtagan (medelpersiska: Wuzurgmihr ī Bōkhtagān) var en persisk vesir (minister), filosof och rådgivare åt den sasanidiske kungen Kavadh I (498-531), och senare storvesir åt hans son Khosrou I (som styrde 531–579).

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Bozorgmehr Bokhtagan · Se mer »

Domstol

Entréhallen till Berlins regionala domstol på Littenstraße i centrala Berlin Målning av en domstol i London. En domstol är en offentlig institution för rättskipning.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Domstol · Se mer »

Engelska

Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Engelska · Se mer »

Epik

Epik är, tillsammans med lyrik och dramatik, en av de tre klassiska litteraturgenrerna med anor från forntiden och antiken.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Epik · Se mer »

Fars (provins)

Fars delprovinser (shahrestan) 2010 Fars (persiska: فارس), eller Ostan-e Fars (استان فارس), är en provins i södra Iran med invånare (2016), på en yta av km² (2016).

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Fars (provins) · Se mer »

Ferdousi

Staty av Ferdousi utförd av skulptören Abolhassan Sadighi, Tus, Iran Abol-Qasem Ferdousi (även Ferdowsi) (persiska: فردوسی; "den paradisiske"), Irans mest berömde episke diktare.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Ferdousi · Se mer »

Filosofins historia

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar i filosofin uppstått och hur de besvarats genom historien.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Filosofins historia · Se mer »

H.S. Nyberg

Henrik Samuel Nyberg, känd som H.S. Nyberg, född 28 december 1889 i Söderbärke socken, död 9 februari 1974 i Uppsala, var en svensk orientalist, religionshistoriker och språkvetare samt ledamot av Svenska Akademien.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och H.S. Nyberg · Se mer »

Handskrift

Sida ur ''Vergilius Romanus'', en illustrerad handskrift från 400-talet med Vergilius verk. Handskrift, även manuskript (lat. manu scriptus "skrivet med handen"), är en handskriven antik eller medeltida bok som ofta försetts med illuminationer; färglagda initialer (så kallade anfanger) och miniatyrer.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Handskrift · Se mer »

Huvudstad

Enligt Sveriges grundlag sammanträder Sveriges riksdag i Stockholm, i riksdagshuset i bildens mitt. Till vänster i bild syns Stockholms slott, som är kungens officiella residens. En huvudstad är den stad i en suverän stat där dess statschef eller lagstiftande församling har sitt säte.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Huvudstad · Se mer »

Ibn al-Muqaffa

Abdallah Ibn al-Muqaffa, född Ruzbeh Pur Dāduē (persiska: روزبه پور دادویه), omkring 720, död omkring 756, var en persisk författare och översättare.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Ibn al-Muqaffa · Se mer »

Indisk litteratur

Indisk litteratur har skrivits och skrivs på en rad olika språk; bengali, bihari, gujarati, hindi, kannada, malayalam, punjabi, tamil, telugu, med flera språk (se språkens spridning i landet).

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Indisk litteratur · Se mer »

Khusrov I

Khosrau I eller Khosrow I, Khosrou I (Chosroes I i klassiska källor, på persiska vanligen kallad Anushirvan, persiska: انوشيروان vilket betyder Odödliga själen), även känd som Anushiravan den rättvise (انوشیروان عادل, Anushiravān-e-ādel eller انوشيروان دادگر, Anushiravān-e-dādgar) (regerade 531–579), den tjugonde sasanidiske kungen av Persiska riket och den mest kände och beundrade av de sasanidiska kungarna.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Khusrov I · Se mer »

Ktesifon

Ruiner av Ktesifon Ktesifon (persiska تیسفون, Ṭīsfūn; grekiska Κτησιφῶν) var en av de stora städerna i det antika Mesopotamien och huvudstad i Parterriket och dess efterföljare Sasanidernas välde.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Ktesifon · Se mer »

Logogram

Egyptiska hieroglyfer var logogram. Logogram kallas ett skrivtecken (grafem) som representerar ett morfem eller ord.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Logogram · Se mer »

Mazandaran

Mazandaran (persiska: مازَندَران), även Mazerun (mazenderani: مازِرون) eller Mazenderun (مازِندِرون), är en nordiransk provins som gränsar till Gilan och Qazvin i väst, Alborz, Teheran och Semnan i syd, Golestan i öst och Kaspiska havet i norr.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Mazandaran · Se mer »

Medelpersiska

Medelpersiska (persiska: پارسی میانه pārsi-ye miāne), även kallat pahlavi (persiska: پهلوی) är ett västiranskt språk som var litterärt språk i det sasanidiska riket och fortsatte att talas och användas i skrift fram till 900-talet e.Kr.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Medelpersiska · Se mer »

Mesopotamien

Karta över Mesopotamien Mesopotamien (grekiska för "landet mellan de två floderna"; syriska: ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ "Bēṯ Nahrīn") eller Tvåflodslandet är området runt floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, och delar av Iran, Syrien och Turkiet.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Mesopotamien · Se mer »

Minister

norska statsrådet. regeringschef samt chef för Statsrådsberedningen och Regeringskansliet, partiledare för Moderaterna. underhuset. överhuset. En minister är en hög tjänsteman inom en statsförvaltning, som vanligtvis är politiskt tillsatt.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Minister · Se mer »

Pahlavidynastin

Karta över Iran under Pahlavidynastin Pahlavidynastin (persiska: دودمان پهلوی) var en iransk kejsardynasti som härstammar från bergslandskapet Savadkuh i de Hyrkaniska skogarna i norra Iran och som regerade från Reza Pahlavis kröning 1925 tills Mohammad Reza Pahlavi störtades i den iranska revolutionen 1979.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Pahlavidynastin · Se mer »

Panchatantra

Panchatantra (sanskrit: "femboken"), arbete bestående av fem böcker, är ett av den den klassiska indiska litteraturens berömdaste och tillika mest kända alster, som haft ett enormt inflytande på den västerländska litteraturen särskilt under medeltiden och tillika till stor del utgör källan för den grupp fabler och berättelser, som på litterär väg ända sedan början av vår tidräkning spritt sig till de flesta kulturfolk och ytterligare - på den muntliga traditionens väg - som folksagor såväl trängt ned till de mindre bildade folklagren som också spritts långt utanför området av litterär påverkan till mindre kultiverade folk och stammar i alla världsdelar.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Panchatantra · Se mer »

Parsism

"Parser i Bombay" - träsnitt från omkring 1878. Parsism är parsernas religion.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Parsism · Se mer »

Partien

Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Partien · Se mer »

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Persiska · Se mer »

Persiska kalendern

Persiska kalendern (även kallad jalāli-kalendern) är en solkalender, där nyår inträffar vid vårdagjämningen.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Persiska kalendern · Se mer »

Poesi

kinesiska poemet ''Quatrain på himmelsberget'', av Gaozong-kejsaren (songdynastin). Poesi är ett samlingsnamn för litterära texter som kännetecknas av estetiska uttrycksmedel såsom rytm, eufoni och språklig förtätning, vilket resulterar i en särpräglad grammatik, prosodi och typografi.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Poesi · Se mer »

Rättsfall

Rättsfall är den vanliga beteckningen på en inför dömande myndighet dragen fråga av rättslig natur, som därigenom blir på visst sätt avgjord och bestämd.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Rättsfall · Se mer »

Sasaniderna

Historisk karta över kalifatets utbredning år 750 e.Kr. med Sasanidernas rike utmärkt. Sasaniderna var den sista inhemska dynastin att styra Persien före den arabisk-muslimska invasionen.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Sasaniderna · Se mer »

Schack

Schack är ett bräd- och strategispel för två deltagare.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Schack · Se mer »

Shahnameh

mogulernas Indien (1535) Shahname (persiska:شاهنامه, "Kungaboken", är ett enormt poetiskt epos skrivet av den persiske poeten Ferdousi omkring 1000-talet. Eposet räknas som Stor-Irans, och hela den persisktalande världens, nationalepos. Ferdousi författade verket under 40 år i slutet av 900-talet och början av 1000-talet, och består av omkring 60 000 verser. Han slutförde verket när Persiens politiska självständighet hade kompromissats. Detta gör verket till den längsta dikt som författats av samma författare. Det är författat på persiska med endast ett litet antal utländska lånord och har haft och har ännu en central betydelse för det persiska språkets renässans efter den islamiska erövringen och efterföljande influenser på det arabiska språket. Det omfångsrika verket lyfter fram persisk mytologi, historia, traditioner och religion vilket spelar en stor roll för den iranska nationella medvetenheten. Det zoroastriska innehållet gör det viktigt för dagens kvarvarande 200 000 zoroastrier, då verket visar religionens historia från dess början till den sista zoroastriska kungens nederlag. Verket utgår från en mytisk urtid och skildrar tiden från världsskapelsen, via de första persiska förhistoriska kungarnas liv över de akemenidiska, seleukidiska, parthiska och sassanidiska dynastierna fram till tiden för den arabiska invasionen (hojum-e tâziyân) under 600-talet. Huvudhjälten i eposet är Rustam, son till Zal och Rudabeh. Shahname är en outsinlig källa för iransk patriotism och en berömd vers av Ferdousi som berättar om hans kärlek för fosterlandet lyder.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Shahnameh · Se mer »

Sistan

Karta över det historiska Sistan Sistan (persiska: سیستان), även Sakastan är en historisk region i gränslandet mellan sydöstra Iran och sydvästra Afghanistan.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Sistan · Se mer »

Skrivare (yrke)

Skrivare var under antiken ett yrke som omfattade skrivning, särskilt i samhällen med bristfällig läskunnighet.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Skrivare (yrke) · Se mer »

Skyddspatron

Flera av antikens gudar var skyddspatroner över en yrkes- eller befolkningsgrupp eller något annat område.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Skyddspatron · Se mer »

Vishtaspa

Kavi Vishtaspa (persiska: گشتاسب Goshtāsb) hyllad av Zarathustra som sin beskyddare och som den förste monarken som konverterade till zoroastrismen, han var son till kung Aurvataspa (persiska: Lohrāsb).

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Vishtaspa · Se mer »

Zarathustra

Zarathustra (avestiska: Zaraθuštra "den som äger gyllene kameler", persiska: زرتشت, grekiska: Ζωροάστρης eller Zoroastres, kurdiska: Zerdeşt, turkiska: Zerdüşt), var en iransk profet, filosof och diktare som levde omkring 1500 f.Kr.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Zarathustra · Se mer »

Zoroastrism

Farvahar (eller Foruhar) är en av de främsta moderna symbolerna för zoroastrismen och anses föreställa en fravashi (skyddsande). Zoroastrism (även mazdaism efter namnet på guden Ahura Mazda), är en av världens äldsta monoteistiska (alternativt monolatriska) religioner.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och Zoroastrism · Se mer »

1322

1322 (MCCCXXII) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och 1322 · Se mer »

1900-talet

Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.

Ny!!: Pahlavilitteraturen och 1900-talet · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »