Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Qarshi

Index Qarshi

Moské i Karsji Karsji, eller Qarshi (uzbekiska: Qarshi eller Қарши; persiska: نخشب, Naxšab; ryska: Карши, Karsji) är en stad i södra Uzbekistan.

28 relationer: Afghanistan, Amu-Darja, Balkh, Bomull, Buchara, Djingis khan, Iran, Islam, Karavanseraj, Khan, Madrassa, Mongoler, Oas, Persiska, Qasjqadarja (provins), Ryska, Samarkand, Silke, Sjachrisabz, Sogdiana, Tasjkent, Timur Lenk, Tjagataikhanatet, Turkmenistan, Uzbekiska, Uzbekistan, Vete, Zeravsjan.

Afghanistan

Afghanistan är ett land i södra Asien.

Ny!!: Qarshi och Afghanistan · Se mer »

Amu-Darja

Amu-Darja (persiska: آمودریا, Amu darya (darya betyder flod på dari); uzbekiska: Amudaryo), antikens Oxus, är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.

Ny!!: Qarshi och Amu-Darja · Se mer »

Balkh

Balkh (persiska & pashto: بلخ) är en mindre stad i provinsen Balkh i nuvarande norra Afghanistan.

Ny!!: Qarshi och Balkh · Se mer »

Bomull

Bomullsodling.Bomull är ett textilfiber och ett textilmaterial som kommer från växter av bomullssläktet (från tyskans "Baumwolle" - ull från träd, plattyska Boomwull).

Ny!!: Qarshi och Bomull · Se mer »

Buchara

Nadir Divanbegi Buchara (även Bukhara; Бухоро på tadzjikiska, Buxoro på uzbekiska; بُخارا på persiska; Бухара på ryska) är en stad vid floden Zeravsjan i södra Uzbekistan med 247 661 invånare (januari 2005).

Ny!!: Qarshi och Buchara · Se mer »

Djingis khan

Djingis khan (Чингис Хаан med mongolisk kyrillisk skrift, transkriberas Tjingis Chaan), född omkring 1162 i Chentij, nuvarande Mongoliet, död 18 augusti 1227 i Yinchuan, Kina, var den mongoliske härskare (khan) som förenade de mongoliska stammarna och upprättade mongolväldet, som under hans sonson Khublai khan skulle komma att bli världshistoriens största sammanhängande imperium.

Ny!!: Qarshi och Djingis khan · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Ny!!: Qarshi och Iran · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Ny!!: Qarshi och Islam · Se mer »

Karavanseraj

Grundplan över karavanseraj Karavanseraj i Karaj, Iran En karavanseraj, (turkiska: karvansary, persiska كاروانسرا; i arabisktalande länder kallad khan eller funduq) var ett värdshus och ett härbärge för karavaner av köpmän.

Ny!!: Qarshi och Karavanseraj · Se mer »

Khan

Khan (även chan, förr även skrivet kan) är en från turkiska eller mongoliska språk härstammande titel med betydelsen "furste" eller "härskare".

Ny!!: Qarshi och Khan · Se mer »

Madrassa

'''Madrassa''' vid moskén Jama Masjid i Srirangapatna, Indien år 2007 Ingång till en '''madrassa''' i Isfahan i Iran Madrassa (arabiska: مدرسة, "skola"), även stavat madrasa, madrash, madrasah, madressa eller medrese, är en institution för islamiska studier och högre islamisk utbildning, vanligen i anslutning till en stor moské.

Ny!!: Qarshi och Madrassa · Se mer »

Mongoler

Mongoler är ett folkslag som bor främst i dagens Mongoliet (2,7 miljoner) samt i Inre Mongoliet i Kina (5,8 miljoner).

Ny!!: Qarshi och Mongoler · Se mer »

Oas

Oas i Libyen. El Kantara i Algeriet. Oas i Gobiöknen. Oas är ett grönskande och bördigt område i en öken, vilket uppstår tack vare lokalt god tillgång till sötvatten.

Ny!!: Qarshi och Oas · Se mer »

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Qarshi och Persiska · Se mer »

Qasjqadarja (provins)

Qasjqadarja (Uzbekiska: Qashqadaryo viloyati / Қашқадарё вилояти) är en viloyat (provins) i Uzbekistan.

Ny!!: Qarshi och Qasjqadarja (provins) · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Ny!!: Qarshi och Ryska · Se mer »

Samarkand

Vy över torget Registan. Ulugh Beg Madrassa i Samarkand. Fotot är taget av Sergej Prokudin-Gorskij tidigt under sommaren 1911. Samarkand eller Samarqand (kyrillisk Самарқанд; persiska: سمرقند, Samarqand; Самарка́нд; tadzjikiska: Самарқанд) är den näst största staden i Uzbekistan.

Ny!!: Qarshi och Samarkand · Se mer »

Silke

Silkesmaskkokonger Silkesmaskar på mullbärslöv Silke är kokongtrådar som silkesfjärilens larver spinner in sig i när de förpuppas.

Ny!!: Qarshi och Silke · Se mer »

Sjachrisabz

Kok-Gumbaz-moskén i '''Sjachrisabz''', Uzbekistan. Sjachrisabz (även Shahr-e Sabz med flera stavningsvarianter; från persiska شهرسبز med betydelsen "gröna staden"; äldre Kish eller Kesh; under antiken Nautaca) är en stad i Uzbekistan, belägen omkring 80 kilometer söder om Samarkand.

Ny!!: Qarshi och Sjachrisabz · Se mer »

Sogdiana

Sogdiana, ca. 300 f.Kr. Sogdiana är området kring floden Zeravsjan i Transoxanien med Samarkand (Marakanda) som huvudort.

Ny!!: Qarshi och Sogdiana · Se mer »

Tasjkent

Tasjkent är huvudstaden i Uzbekistan.

Ny!!: Qarshi och Tasjkent · Se mer »

Timur Lenk

Karta över Timur Lenks rikes omfattning. Timur Lenk, född 9 april 1336 i Kesh i nuvarande Uzbekistan, död 18 februari 1405 i Otrar i nuvarande Kazakstan, var en turk-mongolisk krigsherre och skapare av dynastin Timuriderna.

Ny!!: Qarshi och Timur Lenk · Se mer »

Tjagataikhanatet

Tjagataikhanate och dess grannar på sent 1200-tal. Tjagataikhanatet (mongoliska: Цагаадайн Хаант Улс, Tsagadajn Chaant Uls) var en av de fyra viktigaste och största khanaten i Mongolväldet.

Ny!!: Qarshi och Tjagataikhanatet · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Qarshi och Turkmenistan · Se mer »

Uzbekiska

Uzbekiska är ett turkspråk med 33 399 000 talare, varav 22 miljoner i Uzbekistan, 1,2 miljoner i Tadzjikistan, cirka 9 miljoner i Afghanistan, 551 000 i Kirgizistan, 330 000 i Kazakstan, 318 000 i Turkmenistan samt en del i Xinjiang.

Ny!!: Qarshi och Uzbekiska · Se mer »

Uzbekistan

Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.

Ny!!: Qarshi och Uzbekistan · Se mer »

Vete

Vetet gror i en hög vid Lantmännens anläggning i Ystads hamn 2016. Vete, vanligt vete, borstvete eller brödvete (Triticum aestivum) är en underart i familjen gräs som ibland räknas som art.

Ny!!: Qarshi och Vete · Se mer »

Zeravsjan

Zeravsjan är en flod som har sin källor i nordvästra Tadzjikistan och rinner till att börja med i sin egen dalgång mellan Turkestanbergen i norr och Zeravsjanbergen i söder för att sedan flyta genom Uzbekistans centrala lågland och förbi Samarkand och Buchara och försvinna i ökensanden just innan den når Amu-Darja.

Ny!!: Qarshi och Zeravsjan · Se mer »

Omdirigerar här:

Karshi, Karsji, Nakhshab, Nasaf, Naxšab, Qarsji.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »