Snabbare tillgång än webbläsare!
66 relationer: Adel, Adolf Hitler, Andra världskriget, Apostolisk nuntie, Armé, Baden, Bayern, Biskop, Delstat, Encyklika, Författningsdomstol, Federalism, Folkrätt, Frankrike, Franz von Papen, Grundlag, Helgdag, Heliga stolen, Italien, Jurisdiktion, Kardinal, Kardinalstatssekreterare, Kommunism, Konkordat, Kulturkampf, Kyrka, Kyrkoavgift, Lagstiftande makt, Ludwig Kaas, Michael von Faulhaber, Mit brennender Sorge, Niedersachsen, Paul von Hindenburg, Pius XI, Pius XII, Präst, Prelat, Preussen, Protestantism, Religionsfrihet, Rikskansler, Rom, Romersk-katolska kyrkan, Socialdemokrati, Socialism, Stat, Statsreligion, Storbritannien, Tysk-romerska riket, Tyska novemberrevolutionen, ..., Tyskland, Vatikanen, Versaillesfreden, Weimarkonstitutionen, 10 september, 15 juni, 1918, 1919, 1933, 1937, 1957, 20 juli, 23 mars, 26 mars, 30 januari, 6 juli. Förläng index (16 mer) »
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Ny!!: Reichskonkordat och Adel · Se mer »
Adolf Hitler
Adolf Hitler, född 20 april 1889 i Braunau am Inn, Österrike-Ungern (i nuvarande Österrike), död 30 april 1945 i Berlin, Tyskland (självmord), var en österrikisk-tysk politiker och ordförande i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP), allmänt känt som Nazistpartiet, från 1921 till 1945.
Ny!!: Reichskonkordat och Adolf Hitler · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Reichskonkordat och Andra världskriget · Se mer »
Apostolisk nuntie
Apostolisk nuntie (latin: nuntius, "sändebud"), är ett påvligt diplomatiskt sändebud med ambassadörs rang vid en apostolisk nuntiatur.
Ny!!: Reichskonkordat och Apostolisk nuntie · Se mer »
Armé
Okänt Armé eller här är vanligtvis samlingsnamnet på en stats markstridskrafter eller landkrigsmakt, till skillnad från luftstridskrafterna (flygvapen) och sjöstridskrafterna (örlogsflotta/marin).
Ny!!: Reichskonkordat och Armé · Se mer »
Baden
Situationen fram till 1945 Baden 1806–1945 Baden är en historisk region i sydvästra Tyskland som tidigare var ett storhertigdöme och blev en republik 1918 i samband med Tyska revolutionen.
Ny!!: Reichskonkordat och Baden · Se mer »
Bayern
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.
Ny!!: Reichskonkordat och Bayern · Se mer »
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Ny!!: Reichskonkordat och Biskop · Se mer »
Delstat
USA:s delstater. En delstat är en delvis självstyrande stat som tillsammans med andra stater utgör en del av en federal statsbildning eller federation (förbundsstat).
Ny!!: Reichskonkordat och Delstat · Se mer »
Encyklika
Encyklika är en rundskrivelse till den samlade kyrkan.
Ny!!: Reichskonkordat och Encyklika · Se mer »
Författningsdomstol
En författningsdomstol eller konstitutionsdomstol är en statlig institution för så kallad normkontroll, det vill säga att den har till funktion att kontrollera om lagar strider mot grundlagen och därmed förklara dem ogiltiga.
Ny!!: Reichskonkordat och Författningsdomstol · Se mer »
Federalism
Federalism är ett politiskt system där makten är uppdelad på olika nivåer.
Ny!!: Reichskonkordat och Federalism · Se mer »
Folkrätt
Folkrätten (efter tyska Völkerrecht) är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt (engelska Public international law).
Ny!!: Reichskonkordat och Folkrätt · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Reichskonkordat och Frankrike · Se mer »
Franz von Papen
Franz von Papen under Nürnbergprocessen. Franz Joseph Hermann Michael Maria von Papen, född 29 oktober 1879 i Werl, död 2 maj 1969 i Obersasbach, var en tysk politiker, diplomat och militär.
Ny!!: Reichskonkordat och Franz von Papen · Se mer »
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Ny!!: Reichskonkordat och Grundlag · Se mer »
Helgdag
En helgdag, i Sverige vardagligt kallad röd dag, är en söndag eller en annan enligt lag fastställd dag som är arbetsfri för att medborgarna skall kunna fira en religiös eller traditionell högtid.
Ny!!: Reichskonkordat och Helgdag · Se mer »
Heliga stolen
Heliga stolen (Santa Sede, latin: Sancta Sedes), även påvliga stolen eller påvedömet, är påvens säte som biskop av staden Rom, varigenom denne utövar sin kanoniska jurisdiktion inte enbart över det omedelbara biskopsdömet utan även över hela den romersk-katolska kyrkans organisation.
Ny!!: Reichskonkordat och Heliga stolen · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Reichskonkordat och Italien · Se mer »
Jurisdiktion
Jurisdiktion (av latin: iurisdi'ctio, rättskipning), domvärjo eller rättsbefogenhet är befogenheten att utöva rättskipning och att döma.
Ny!!: Reichskonkordat och Jurisdiktion · Se mer »
Kardinal
Kardinal Raymond Leo Burke år 2014. Kardinal Tarcisio Bertone. I varmt klimat kan de ha vita kläder på sig som på bilden. Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd.
Ny!!: Reichskonkordat och Kardinal · Se mer »
Kardinalstatssekreterare
Kardinalstatssekreteraren är ordförande för Heliga stolens statssekretariat, motsvarande en regeringschef.
Ny!!: Reichskonkordat och Kardinalstatssekreterare · Se mer »
Kommunism
Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.
Ny!!: Reichskonkordat och Kommunism · Se mer »
Konkordat
Konkordat (av latin concordare, "komma överens") är ett avtal mellan stat och kyrka (påvemakt).
Ny!!: Reichskonkordat och Konkordat · Se mer »
Kulturkampf
Kulturkampf (tyska för ’kulturstrid’) eller kulturkampen betecknar de konflikter om förhållandet mellan, den vanligen romersk-katolska, kyrkan och liberala, nationella rörelser som pågick i Europa under senare hälften av 1800-talet.
Ny!!: Reichskonkordat och Kulturkampf · Se mer »
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.
Ny!!: Reichskonkordat och Kyrka · Se mer »
Kyrkoavgift
Kyrkoavgiften är en möjlighet att, via skattsedel, ge ekonomiska medel till trossamfund i Sverige.
Ny!!: Reichskonkordat och Kyrkoavgift · Se mer »
Lagstiftande makt
Lagstiftande makt, legislativ makt, är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar.
Ny!!: Reichskonkordat och Lagstiftande makt · Se mer »
Ludwig Kaas
Ludwig Kaas, född 23 maj 1881 i Trier, död 15 april 1952 i Rom, var en tysk teolog och politiker.
Ny!!: Reichskonkordat och Ludwig Kaas · Se mer »
Michael von Faulhaber
Michael von Faulhaber, född 5 mars 1869 i Klosterheidenfeld, död 12 juni 1952 i München, var en tysk kardinal och ärkebiskop.
Ny!!: Reichskonkordat och Michael von Faulhaber · Se mer »
Mit brennender Sorge
Mit brennender Sorge. Mit brennender Sorge (tyska Med brännande sorg) är en påvlig encyklika som promulgerades den 14 mars 1937 av Pius XI.
Ny!!: Reichskonkordat och Mit brennender Sorge · Se mer »
Niedersachsen
Niedersachsen (formellt Land Niedersachsen) är ett förbundsland i förbundsrepubliken Tyskland.
Ny!!: Reichskonkordat och Niedersachsen · Se mer »
Paul von Hindenburg
Paul Ludwig Hans Anton von Beneckendorff und von Hindenburg, mer känd som Paul von Hindenburg, född 2 oktober 1847 i Posen, Preussen, död 2 augusti 1934 på Gut Neudeck i Ostpreussen, Tyskland, var en tysk militär och statsman; generalfältmarskalk 1914, generalstabschef 1916 och rikspresident i Weimarrepubliken 1925–1934.
Ny!!: Reichskonkordat och Paul von Hindenburg · Se mer »
Pius XI
Pius XI, född Ambrogio Damiano Achille Ratti 31 maj 1857 i Desio i närheten av Milano, Kungariket Lombardiet-Venetien, död 10 februari 1939 i Rom, var påve från den 6 februari 1922.
Ny!!: Reichskonkordat och Pius XI · Se mer »
Pius XII
Pius XII, född Eugenio Maria Giuseppe Giovanni Pacelli 2 mars 1876 i Rom, död 9 oktober 1958 i Castel Gandolfo, Lazio, Italien, var påve från den 2 mars 1939.
Ny!!: Reichskonkordat och Pius XII · Se mer »
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Ny!!: Reichskonkordat och Präst · Se mer »
Prelat
Prelat kallas inom romersk-katolska kyrkan vissa medlemmar av det högre prästerskapet.
Ny!!: Reichskonkordat och Prelat · Se mer »
Preussen
Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.
Ny!!: Reichskonkordat och Preussen · Se mer »
Protestantism
Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Reichskonkordat och Protestantism · Se mer »
Religionsfrihet
Ett urval religiösa symboler Religions- och trosfrihet är en rätt för medborgare att fritt bestämma över sin religiösa eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska utövas, inklusive rätten att inte ha några övertygelser och att stå utanför alla samfund.
Ny!!: Reichskonkordat och Religionsfrihet · Se mer »
Rikskansler
Rikskansler (plural rikskanslerer, som på svenska uttalas och tidigare stavades rikskanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer) var en hög riksämbetsman och kansler i åtskilliga länder, bland andra Sverige, Tyskland (Führer und Reichskanzler) och Danmark (rigens kansler, rettertingets ledare).
Ny!!: Reichskonkordat och Rikskansler · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: Reichskonkordat och Rom · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Reichskonkordat och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Socialdemokrati
rosen är en vanlig symbol för socialdemokratin. Socialdemokrati är en reformistisk riktning inom arbetarrörelsen, som vill verka för liberal demokrati (ibland definierat som politisk, social och ekonomisk demokrati) och eftersträvar en jämlikare inkomstfördelning med hjälp av den socialistiska ideologins princip om offentligt ägande, men inom ramen för det kapitalistiska ekonomiska systemet.
Ny!!: Reichskonkordat och Socialdemokrati · Se mer »
Socialism
Socialism är benämningen på ett antal olika men besläktade samhälleliga ideal och politiska teorier och betecknar även olika praktiska politiska lösningar för att förverkliga dessa ideal.
Ny!!: Reichskonkordat och Socialism · Se mer »
Stat
Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.
Ny!!: Reichskonkordat och Stat · Se mer »
Statsreligion
Statsreligion kallas en religion som av en stat givits en officiellt erkänd särställning, ofta (men inte nödvändigtvis) kombinerad med särskilda privilegier eller särskild maktutövning från statens sida.
Ny!!: Reichskonkordat och Statsreligion · Se mer »
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Reichskonkordat och Storbritannien · Se mer »
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Ny!!: Reichskonkordat och Tysk-romerska riket · Se mer »
Tyska novemberrevolutionen
Tyska novemberrevolutionen började som ett myteri inom tyska rikets flotta och kom att spridas till arméstridskrafter för att utmynna i ett arbetaruppror år 1918.
Ny!!: Reichskonkordat och Tyska novemberrevolutionen · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Reichskonkordat och Tyskland · Se mer »
Vatikanen
Vatikanen är en kulle i nordvästra delen av staden Rom, Italien, som i dag bär Peterskyrkan innesluten i katolska kyrkans stadsstat Vatikanstatens territorium.
Ny!!: Reichskonkordat och Vatikanen · Se mer »
Versaillesfreden
Versaillesfreden eller Traité de Versailles var det viktigaste fredsavtalet som fick slut på första världskriget.
Ny!!: Reichskonkordat och Versaillesfreden · Se mer »
Weimarkonstitutionen
Weimarkonstitutionen i bokform. Weimarkonstitutionen är den konstitution som var i kraft i Tyskland under Weimarrepublikens tid (1919–1933).
Ny!!: Reichskonkordat och Weimarkonstitutionen · Se mer »
10 september
10 september är den 253:e dagen på året i den gregorianska kalendern (254:e under skottår).
Ny!!: Reichskonkordat och 10 september · Se mer »
15 juni
15 juni är den 166:e dagen på året i den gregorianska kalendern (167:e under skottår).
Ny!!: Reichskonkordat och 15 juni · Se mer »
1918
1918 (MCMXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Reichskonkordat och 1918 · Se mer »
1919
1919 (MCMXIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Reichskonkordat och 1919 · Se mer »
1933
1933 (MCMXXXIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Reichskonkordat och 1933 · Se mer »
1937
1937 (MCMXXXVII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Reichskonkordat och 1937 · Se mer »
1957
1957 (MCMLVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Reichskonkordat och 1957 · Se mer »
20 juli
20 juli är den 201:a dagen på året i den gregorianska kalendern (202:a under skottår).
Ny!!: Reichskonkordat och 20 juli · Se mer »
23 mars
23 mars är den 82:a dagen på året i den gregorianska kalendern (83:e under skottår).
Ny!!: Reichskonkordat och 23 mars · Se mer »
26 mars
26 mars är den 85:e dagen på året i den gregorianska kalendern (86:e under skottår).
Ny!!: Reichskonkordat och 26 mars · Se mer »
30 januari
30 januari är den 30:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Reichskonkordat och 30 januari · Se mer »
6 juli
6 juli är den 187:e dagen på året i den gregorianska kalendern (188:e under skottår).
Ny!!: Reichskonkordat och 6 juli · Se mer »
