Snabbare tillgång än webbläsare!
75 relationer: Affrikata, Albula (region), Alveolar konsonant, Alveolopalatal konsonant, Approximant, Bergün (krets), Betoning, Bilabial konsonant, Cadi, Chur, Davos, Dental konsonant, Dialekt, Diftong, Domleschg (landskap), Eurovision Song Contest, Flims, Folkräkning, Fonem, Frikativa, Friuliska, Graubünden, Heinzenberg, Hinterrhein, Idiom (språk), Ilanz (krets), Imboden, Indoeuropeiska språk, Italien, Italienska, Italiska språk, Jauer (dialekt), Katekes, Klusil, Konsonant, Labiodental konsonant, Ladinska, Latin, Lumnezia, Medeltiden, Monoftong, Nasal konsonant, Nya testamentet, Oberengadin, Officiellt språk, Palatal konsonant, Postalveolar konsonant, Raetien, Räter, Rätoromanska, ..., Rhäzüns (krets), Romanska språk, Romerska riket, Sankt Moritz, Schams, Schwa, Schweiz, Schweiz kantoner, Schweizertyska, Språk, SRG SSR, Surselva (region), Surses, Tonlös konsonant, Trin, Tyska, Val Müstair (kommun), Velar konsonant, Viamala (region), Vokal, Vorderrhein, Zürich, 1400-talet, 1982, 2000. Förläng index (25 mer) »
Affrikata
En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.
Ny!!: Rätoromanska och Affrikata · Se mer »
Albula (region)
Albula (tyska) eller Alvra (rätoromanska) är en region i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Albula (region) · Se mer »
Alveolar konsonant
En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.
Ny!!: Rätoromanska och Alveolar konsonant · Se mer »
Alveolopalatal konsonant
En alveolopalatal fon uttalas genom att tungryggen trycks mot tandvallen.
Ny!!: Rätoromanska och Alveolopalatal konsonant · Se mer »
Approximant
Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.
Ny!!: Rätoromanska och Approximant · Se mer »
Bergün (krets)
Bergün (rätoromanska: Bravuogn) är en krets i distriktet Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Bergün (krets) · Se mer »
Betoning
Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.
Ny!!: Rätoromanska och Betoning · Se mer »
Bilabial konsonant
En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.
Ny!!: Rätoromanska och Bilabial konsonant · Se mer »
Cadi
Cadi är ett landskap i regionen Surselva i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Cadi · Se mer »
Chur
Chur 1642. Chur (Cuira, Coira, Coire) är en stad och kommun i regionen Plessur i kantonen Graubünden i Schweiz.
Ny!!: Rätoromanska och Chur · Se mer »
Davos
Davos (rätoromanska: Tavaus) är en ort och kommun i distriktet Prättigau-Davos i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Davos · Se mer »
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Ny!!: Rätoromanska och Dental konsonant · Se mer »
Dialekt
En dialekt (av grekiska διάλεκτος; diálektos) eller ett mål (folkmål, sockenmål, bygdemål, allmogemål) är en språklig varietet med regional (geografisk) bas och viss tidsmässig konstans i motsats till sociolekter som har sin bas i en social grupp, till exempel en samhällsklass.
Ny!!: Rätoromanska och Dialekt · Se mer »
Diftong
gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.
Ny!!: Rätoromanska och Diftong · Se mer »
Domleschg (landskap)
Se även: Domleschg (kommun) Domleschg (rätoromanska Tumleastga) är ett landskap och en tidigare politisk krets i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Domleschg (landskap) · Se mer »
Eurovision Song Contest
Eurovision Song Contest, officiellt även le Concours Eurovision de la Chanson (ursprungligt franskt namn), eller förkortat ESC, är en årlig återkommande sångtävling som är tilldelad Guinness World Records för den längsta pågående musiktävlingen i världen.
Ny!!: Rätoromanska och Eurovision Song Contest · Se mer »
Flims
Flims (rätoromanska Flem) är en ort och kommun i regionen Imboden i kantonen Graubünden, Schweiz.
Ny!!: Rätoromanska och Flims · Se mer »
Folkräkning
Folkräkning, även census (latin), innebär storskalig insamling och redovisning av demografiska och socioekonomiska uppgifter om individer som bor inom ett visst definierat område.
Ny!!: Rätoromanska och Folkräkning · Se mer »
Fonem
Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.
Ny!!: Rätoromanska och Fonem · Se mer »
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Ny!!: Rätoromanska och Frikativa · Se mer »
Friuliska
Friuliska, även furlanska, (friuliska:; italienska: friulano) är ett romanskt språk inom den rätoromanska undergruppen som talas av omkring 300 000 (år 2002) i Friuli (i den administrativa regionen Friuli-Venezia Giulia) i nordöstra Italien och i angränsande områden i Österrike och Slovenien.
Ny!!: Rätoromanska och Friuliska · Se mer »
Graubünden
Graubünden är en kanton i sydöstra Schweiz.
Ny!!: Rätoromanska och Graubünden · Se mer »
Heinzenberg
Ruinen efter slottet Heinzenberg Heinzenberg (rätoromanska: Mantogna) är ett landskap i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Heinzenberg · Se mer »
Hinterrhein
Hinterrhein är en av Rhens källfloder.
Ny!!: Rätoromanska och Hinterrhein · Se mer »
Idiom (språk)
Målningen ''Nederländska ordspråk'' från 1559 av Pieter Bruegel d.ä. illustrerar flera ordspråk och idiom. Idiom har två betydelser på svenska.
Ny!!: Rätoromanska och Idiom (språk) · Se mer »
Ilanz (krets)
Kreiz Ilanz (tyska), circul da la Foppa (standardrätoromanska) eller cumin dalla Foppa (sursilvansk rätoromanska) är en krets i distriktet Surselva i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Ilanz (krets) · Se mer »
Imboden
Imboden (rätoromanska: Il Plaun) är en region i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Imboden · Se mer »
Indoeuropeiska språk
De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).
Ny!!: Rätoromanska och Indoeuropeiska språk · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Rätoromanska och Italien · Se mer »
Italienska
Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.
Ny!!: Rätoromanska och Italienska · Se mer »
Italiska språk
greker. De italiska språkens utbredning 500 f.Kr. Italiska språk var en grupp indoeuropeiska språk som talades i Italien under antiken.
Ny!!: Rätoromanska och Italiska språk · Se mer »
Jauer (dialekt)
Jauer, även kallad lågengadinska, är en rätoromansk dialekt som är nära besläktad med vallader.
Ny!!: Rätoromanska och Jauer (dialekt) · Se mer »
Katekes
Codex Manesse, fol. 292v, ''Der Schulmeister von Eßlingen''. Perth, 1785). En katekes (av klassisk grekiska: κατήχησις "undervisning") är en summering av doktriner, traditionellt en lärobok för undervisning i kristen tro.
Ny!!: Rätoromanska och Katekes · Se mer »
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Ny!!: Rätoromanska och Klusil · Se mer »
Konsonant
En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.
Ny!!: Rätoromanska och Konsonant · Se mer »
Labiodental konsonant
Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
Ny!!: Rätoromanska och Labiodental konsonant · Se mer »
Ladinska
Ladinska är ett romanskt språk som talas av ladiner i norra Italien.
Ny!!: Rätoromanska och Ladinska · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Rätoromanska och Latin · Se mer »
Lumnezia
Lumnezia (tyska Lugnez) är en kommun i regionen Surselva i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Lumnezia · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Rätoromanska och Medeltiden · Se mer »
Monoftong
En monoftong är ett enkelt vokalljud i en stavelse.
Ny!!: Rätoromanska och Monoftong · Se mer »
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Ny!!: Rätoromanska och Nasal konsonant · Se mer »
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Ny!!: Rätoromanska och Nya testamentet · Se mer »
Oberengadin
Oberengadin (tyska) eller Engiadin'Ota (rätoromanska) är ett landskap och en tidigare krets i regionen Maloja i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Oberengadin · Se mer »
Officiellt språk
Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller i andra områdens konstitutioner eller lagar.
Ny!!: Rätoromanska och Officiellt språk · Se mer »
Palatal konsonant
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
Ny!!: Rätoromanska och Palatal konsonant · Se mer »
Postalveolar konsonant
En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.
Ny!!: Rätoromanska och Postalveolar konsonant · Se mer »
Raetien
Det romerska imperiet omkring 120 e.Kr. Raetien eller Rätien (uttal) (Raetia i romerska inskriptioner, i handskrifter vanligen Rhaetia) var en provins i Romarriket uppkallad efter folkgruppen räter.
Ny!!: Rätoromanska och Raetien · Se mer »
Räter
Räterna (alternativt reter, nordisk familjebok kallar dem rhäter) (på italienska reti, på engelska raeti, rhaeti, rheti, alternativt rhetii) var ett antal antika folkslag som bodde i centrala alperna.
Ny!!: Rätoromanska och Räter · Se mer »
Rätoromanska
Rätoromanska är ett språk som talas i sydöstra Schweiz.
Ny!!: Rätoromanska och Rätoromanska · Se mer »
Rhäzüns (krets)
Rhäzüns (tyska) eller Razén (rätoromanska) är en krets i distriktet Imboden i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Rhäzüns (krets) · Se mer »
Romanska språk
Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.
Ny!!: Rätoromanska och Romanska språk · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Rätoromanska och Romerska riket · Se mer »
Sankt Moritz
Vai Maistra i centrala Sankt Moritz engadinerstil Sankt Moritz (rätoromanska San Murezzan, italienska San Maurizio) är en ort och kommun i regionen Maloja i kantonen Graubünden, Schweiz.
Ny!!: Rätoromanska och Sankt Moritz · Se mer »
Schams
Schams (tyska) eller Schons (rätoromanska) är ett landskap och en tidigare krets i regionen Viamala i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Schams · Se mer »
Schwa
Schwa (även schva, neutralvokal eller vokalmummel), är dels namnet på ett vokalljud, dels namnet på dess fonetiska symbol, ett roterat e: ə.
Ny!!: Rätoromanska och Schwa · Se mer »
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Ny!!: Rätoromanska och Schweiz · Se mer »
Schweiz kantoner
Gamla schweiziska edsförbundet (1513–1798). Schweiz kantoner (tyska: Kantone eller, traditionellt i Schweiz, Stände, franska: cantons, italienska: cantoni, rätoromanska: chantuns) är den traditionellt högsta nivån i Schweiz administrativa indelning.
Ny!!: Rätoromanska och Schweiz kantoner · Se mer »
Schweizertyska
Alemanniskans utbredning. Schweizertyska (schweizertyska (Zürichdialekt): Schwiizertüütsch, tyska: Schweizerdeutsch) är ett sammanfattande namn på de alemanniska dialekter som talas i Schweiz.
Ny!!: Rätoromanska och Schweizertyska · Se mer »
Språk
Primära hörselcortex Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.
Ny!!: Rätoromanska och Språk · Se mer »
SRG SSR
SRG SSR är den statliga Schweiziska radio- och tv-sändningsorganisationen.
Ny!!: Rätoromanska och SRG SSR · Se mer »
Surselva (region)
Trun i regionens övre del. Surselva är den nordvästligaste regionen i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Surselva (region) · Se mer »
Surses
Surses är en kommun i regionen Albula i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Surses · Se mer »
Tonlös konsonant
En konsonant fon är tonlös om röstkällan är passiv under uttalet.
Ny!!: Rätoromanska och Tonlös konsonant · Se mer »
Trin
Trin (föråldrad tysk namnform Trins) är en ort och kommun i regionen Imboden i kantonen Graubünden, Schweiz.
Ny!!: Rätoromanska och Trin · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Rätoromanska och Tyska · Se mer »
Val Müstair (kommun)
Val Müstair är en kommun i regionen Engiadina Bassa/Val Müstair i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Val Müstair (kommun) · Se mer »
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Ny!!: Rätoromanska och Velar konsonant · Se mer »
Viamala (region)
Viamala är en region i den schweiziska kantonen Graubünden.
Ny!!: Rätoromanska och Viamala (region) · Se mer »
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Ny!!: Rätoromanska och Vokal · Se mer »
Vorderrhein
Vorderrhein är en av Rhens källfloder.
Ny!!: Rätoromanska och Vorderrhein · Se mer »
Zürich
Zürich (schweizertyska: Züri, Zurich, Zurigo, Turitg) är den största staden i Schweiz med invånare.
Ny!!: Rätoromanska och Zürich · Se mer »
1400-talet
'''Europeisk världskarta''' från 1482. Den kända världen nås framförallt landvägen samt längs floder och kuster. Efter att osmanerna har intagit Konstantinopel 1453 är sidenvägens tid som handelsväg mellan Europa och Asien över och de stora upptäcktsresorna på haven börjar med João Vaz Corte Real, Bartolomeu Dias, Vasco da Gama och Christofer Columbus som når Amerika 1492. ''Jeanne d'Arc'', målning från seklets andra hälft. ''Turkarna intar Konstantinopel'', målning 1499. Världens äldsta jordglob - utan Amerika, 1492. ''Den vitruvianske mannen'', da Vinci 1485. ''Makarna Arnolfinis trolovning'', van Eyck 1434. ''Döden spelar schack'', målning av Albertus Pictor i Täby kyrka.
Ny!!: Rätoromanska och 1400-talet · Se mer »
1982
1982 (MCMLXXXII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Rätoromanska och 1982 · Se mer »
2000
2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Rätoromanska och 2000 · Se mer »
Omdirigerar här:
ISO 639:rm, ISO 639:roh, Puter, Rumantsch, Rätoromaner, Rätromanska, Surmeiriska, Surmiran, Surmiranska, Surselviska, Sursilvan, Sursilvanska, Sutselviska, Sutsilvan, Sutsilvanska, Underengadinska, Vallader, Överengadinska.
