Snabbare tillgång än webbläsare!
44 relationer: Alvan Graham Clark, Astronomisk enhet, Bayerbeteckning, Betelgeuse, Bonner Durchmusterung, Canopus, Chandra-teleskopet, Egyptiska kalendern, Friedrich Wilhelm Bessel, Hedeby, Heliakisk uppgång, Henry Draperkatalogen, Hipparkoskatalogen, Huvudserien, Infraröd strålning, Interferometri, J2000, Jorden, Jupiter, Lista över de ljusaste stjärnorna, Ljusår, Oden, Orion (stjärnbild), Orions bälte, Osiris, Procyon, Röntgenstrålning, Siderisk omloppstid, Solen, Solmassa, Spektraltyp, Stjärna, Stjärnbild, Stora hunden, Tempel, Tyr, Vega (stjärna), Venus, Vetenskapsåret 1862, Vinkeldiameter, Vinkelhastighet, Vintersexhörningen, Vit dvärg, 1841.
Alvan Graham Clark
Alvan Clark och hans assistent Carl Lundin (höger) Alvan Graham Clark, född 10 juli 1832, död 9 juni 1897, var en amerikansk optiker och astronom.
Ny!!: Sirius och Alvan Graham Clark · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Sirius och Astronomisk enhet · Se mer »
Bayerbeteckning
Bayerbeteckning är en beteckning på stjärnor, där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav följt av den genitiva formen av det latinska namnet på dess stjärnbild.
Ny!!: Sirius och Bayerbeteckning · Se mer »
Betelgeuse
Betelgeuse (α Ori, α Orionis, Alfa Orionis, tidigare även stavat Betelgeuze) är en superjätte i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Sirius och Betelgeuse · Se mer »
Bonner Durchmusterung
Bonner Durchmusterung (BD) eller Durchmusterung är det allmänna namnet för tre omfattande astrometriska stjärnkataloger över hela himlen.
Ny!!: Sirius och Bonner Durchmusterung · Se mer »
Canopus
Canopus eller Alfa Carinae (α Carinae förkortat Alfa Car, α Car), som är stjärnans Bayer-beteckning är en ensam stjärna i den nordvästra delen av stjärnbilden Kölen, vilken inte kan ses från de nordligaste delarna av jordklotet.
Ny!!: Sirius och Canopus · Se mer »
Chandra-teleskopet
Chandra-teleskopet eller Chandra X-ray Observatory (CXO), tidigare känt som Advanced X-ray Astrophysics Facility (AXAF), uppskjutet i juli 1999 av NASA, är ett rymdteleskop som letar efter röntgenstrålning.
Ny!!: Sirius och Chandra-teleskopet · Se mer »
Egyptiska kalendern
Den egyptiska kalendern, känd som Annus Vagus hade ett år som var 365 dagar långt och hade tolv månader som vardera var 30 dagar.
Ny!!: Sirius och Egyptiska kalendern · Se mer »
Friedrich Wilhelm Bessel
Friedrich Wilhelm Bessel, född 22 juli 1784 i Minden i Westfalen, död 17 mars 1846 i Königsberg, var en tysk matematiker och astronom.
Ny!!: Sirius och Friedrich Wilhelm Bessel · Se mer »
Hedeby
En bit av vallen och bortom den syns havsviken Schlei Hedeby (tyska: Haithabu eller Haddeby, fornnordiska:Heiðabýr), var en handelsplats under sen dansk merovingertid, vilket motsvarar svensk vendeltid och vikingatiden, en tidsperiod som varade från 700-talet och fram till mitten av 1000-talet.
Ny!!: Sirius och Hedeby · Se mer »
Heliakisk uppgång
Heliakisk uppgång (av grekiska hē'lios, solen) är en typ av uppgång över horisonten för en himlakropp (stjärna, planet eller månen).
Ny!!: Sirius och Heliakisk uppgång · Se mer »
Henry Draperkatalogen
Henry Draper Catalogue är en astronomisk katalog med astrometriska och spektroskopiska data över fler än 225 000 av de från jorden sett ljusstarkaste stjärnorna.
Ny!!: Sirius och Henry Draperkatalogen · Se mer »
Hipparkoskatalogen
Hipparkos- och Tychokatalogerna (Tycho-1) är huvudresultaten av Europeiska rymdorganisationen ESA:s astrometriska projekt Hipparcos.
Ny!!: Sirius och Hipparkoskatalogen · Se mer »
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Ny!!: Sirius och Huvudserien · Se mer »
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Ny!!: Sirius och Infraröd strålning · Se mer »
Interferometri
Ljus som passerar igenom en Michelsons interferometer. De två ljusstrålarna med en gemensam källa kombineras vid den halvbestrukna spegeln. De kan antingen interferera konstruktivt (öka ljusets intensitet) om ljusvågorna är i fas, eller interferera destruktivt (minska ljusets intensitet) om de är ur fas – allt beroende på det exakta avståndet mellan de tre speglarna. Interferometri är mätning av interferens mellan koherenta vågor från en och samma källa.
Ny!!: Sirius och Interferometri · Se mer »
J2000
J2000 är en epok som används inom astronomin.
Ny!!: Sirius och J2000 · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Sirius och Jorden · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Sirius och Jupiter · Se mer »
Lista över de ljusaste stjärnorna
De ljusaste stjärnorna kan betyda två olika saker.
Ny!!: Sirius och Lista över de ljusaste stjärnorna · Se mer »
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ny!!: Sirius och Ljusår · Se mer »
Oden
Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin. Oden eller Odin (fornnordiska Óðinn, fornengelska Wōden, fornsaxiska UUôden, fornhögtyska: Uuodan, av urgermanskans *Wōðanaz) är en högtstående gudom eller överstegud inom asatron och nordisk mytologi, bland annat omnämnd som "allfadern för människor och gudar" och "den enögde allfadern som offrat sitt öga i Mimers brunn, för att kunna se allt som händer i världen".
Ny!!: Sirius och Oden · Se mer »
Orion (stjärnbild)
Orion (samma på latin) är en av stjärnhimlens bäst kända stjärnbilder.
Ny!!: Sirius och Orion (stjärnbild) · Se mer »
Orions bälte
Orions bälte eller "Tre vise männen" är ett "bälte" av tre stjärnor i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Sirius och Orions bälte · Se mer »
Osiris
Osiris i De dödas bok. Osiris var en av de mest centrala gudarna i egyptisk mytologi, son till Nut och Geb, make till Isis, fader till Horus, bror till Set.
Ny!!: Sirius och Osiris · Se mer »
Procyon
Procyon eller Alfa Canis Minoris (α Canis Minoris, förkortat Alfa Cmi, α CMi), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla hunden där den utgör ett hörn i vintertriangelns asterism.
Ny!!: Sirius och Procyon · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Sirius och Röntgenstrålning · Se mer »
Siderisk omloppstid
Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).
Ny!!: Sirius och Siderisk omloppstid · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Sirius och Solen · Se mer »
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Ny!!: Sirius och Solmassa · Se mer »
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Ny!!: Sirius och Spektraltyp · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Sirius och Stjärna · Se mer »
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Ny!!: Sirius och Stjärnbild · Se mer »
Stora hunden
Stora hunden (Canis Major på latin) är en stjärnbild på den södra stjärnhimlen.
Ny!!: Sirius och Stora hunden · Se mer »
Tempel
Parthenon, Akropolis. Ett tempel (av latinets templum) är en större helgedom, kultplats eller gudstjänstlokal, det vill säga en byggnad som är avsedd för religionsutövning, till exempel böner, offerritualer och andra riter.
Ny!!: Sirius och Tempel · Se mer »
Tyr
folkvandringstida guldbrakteat funnen nära Trollhättan. Mars. Från det isländska manuskriptet ''ÍB 299 4to'', Landsbókasafn Íslands. Tyr och Fenrisulven. John Bauer 1911. Tyr (isländska Týr, forntyska Ziu, fornengelska Tiw urgermanska Tiwaz) är en av asagudarna i den nordiska mytologin.
Ny!!: Sirius och Tyr · Se mer »
Vega (stjärna)
Vega (α Lyr, α Lyrae, Alfa Lyrae) är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Lyran.
Ny!!: Sirius och Vega (stjärna) · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Sirius och Venus · Se mer »
Vetenskapsåret 1862
Ingen beskrivning.
Ny!!: Sirius och Vetenskapsåret 1862 · Se mer »
Vinkeldiameter
Vinkeldiametern hos ett objekt sett från en observatör är den "visuella diametern" hos objektet mätt som en vinkel.
Ny!!: Sirius och Vinkeldiameter · Se mer »
Vinkelhastighet
Vinkelhastighet (rotationshastighet, eller vinkelfrekvens) är mått på ett föremåls rotation per tidsenhet kring sitt rotationscentrum.
Ny!!: Sirius och Vinkelhastighet · Se mer »
Vintersexhörningen
Blå.
Ny!!: Sirius och Vintersexhörningen · Se mer »
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Ny!!: Sirius och Vit dvärg · Se mer »
1841
1841 (MDCCCXLI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sirius och 1841 · Se mer »
Omdirigerar här:
9 Canis Majoris, Hundstjärnan, Sirius B (stjärna).
