Snabbare tillgång än webbläsare!
18 relationer: Agitation, Anarkism, Attentat, Förbud, Folkpension, Kommunism, Lag, Mord, Otto von Bismarck, Reichstag (Kejsardömet Tyskland), Socialism, Tyska, Tyskland, Tysklands socialdemokratiska parti, Vilhelm I av Tyskland, 17 november, 1878, 1881.
Agitation
Hildur Hults målning "Agitation" (1899). Agitation (av lat. agitare) innebär att sätta i rörelse; ivrigt bearbeta, uppvigla, upphetsa (i ett visst syfte).
Ny!!: Socialistlagen och Agitation · Se mer »
Anarkism
Anarkism, vanligen av grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare/herrar"), är en idéströmning med syfte att skapa ett samhälle fritt från stat, kapitalism och alla andra hierarkiska system och auktoritära strukturer. Det finns många olika varianter av anarkism – bl.a. med utgångspunkt i vad som ses som huvudfienden: Staten, även eventuellt staten som kapital och kapitalismen eller båda. Förenklat kan man säga att anarkisterna vill att samhället organiseras horisontellt, inte vertikalt, med allas jämlika medverkan i ett samhälle som styrs genom direkt demokrati och där upprätthållandet av samhället sköts på lokal nivå, snarare än genom privategendom eller ett kapitalsamhälle med en byråkratisk modell av realsocialistiskt snitt. Det finns många olika teorier för hur denna övergång skulle ske. Vissa förespråkar en mer eller mindre omedelbar förändring genom en social revolution, andra tror att "smarta lösningar" som alternativa valutasystem, kooperativt och idealistisk verksamhet, och spridande av kunskap och medel vilka ska underminera och helt enkelt bygga bort staten, kapitalet och ibland även politiken. Det som är gemensamt för all anarkism är att förändringen ska komma nerifrån och inte är något som kan växa fram genom gradvisa reformer (reformsocialism) eller genom att ett parti tar monopol på statsmakten och därmed våldet, för att under en längre övergångsperiod tvinga fram förändrade (politiska) förhållanden, attityder och dygder (proletariatets diktatur, förespråkas inom Marxism–leninism). På fackföreningssidan har anarkismen en nära släkting i syndikalismen. Kortfattat brukar anarkismen delas i social anarkism, som står den ursprungliga utopiska socialismen nära och söker en icke-auktoritär övergång till ett statslöst och klasslöst samhälle, och individualanarkism, som betonar individens egenvärde och okränkbarhet och delar många filosofiska punkter med klassisk liberalism. Inom den senare tankeskolan är Max Stirner en central figur. Båda formerna märker emellertid ut sig från de gängse politiska teorierna socialism och liberalism genom att förespråka statens ovillkorliga och fullständiga avskaffande. Se även anarkokommunism eller frihetlig socialism.
Ny!!: Socialistlagen och Anarkism · Se mer »
Attentat
Attentatet mot Ronald Reagan 1981. Attentat (från latinets attentatum, försök till brott) betecknar ett planerat eller genomfört våldsbrott, ofta med politiskt motiv.
Ny!!: Socialistlagen och Attentat · Se mer »
Förbud
Kvarnholmen i Nacka. Ett förbud är en regel eller lag som inte tillåter en viss handling.
Ny!!: Socialistlagen och Förbud · Se mer »
Folkpension
Folkpension är en form av pension i Sverige.
Ny!!: Socialistlagen och Folkpension · Se mer »
Kommunism
Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.
Ny!!: Socialistlagen och Kommunism · Se mer »
Lag
Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.
Ny!!: Socialistlagen och Lag · Se mer »
Mord
''Mordet'', av Paul Cézanne. ''Mordet på Thomas Becket'', målning av Joseph Martin Kronheim. Mord (latin: homicidium) är ett uppsåtligt och otillåtet dödande av en annan människa, med definition i olika staters lagar.
Ny!!: Socialistlagen och Mord · Se mer »
Otto von Bismarck
En ung Otto von Bismarck. Porträtt från 1836. Otto von Bismarck. Porträtt från 1879. Otto von Bismarck i uniform med pickelhuva. Bismarck erhöll 1874 en hedersbefordran till general, och bar ofta generalsuniformen vid offentliga framträdanden. Bismarckmonumentet i Hamburg. In Good Old Colony Times, den tyska balladen Schwäbische Kunde, studentsången Gaudeamus igitur på latin och slutligen den franska Marseljäsen; därefter ger han råd åt sin son.http://einestages.spiegel.de/static/topicalbumbackground-xxl/24306/so_klang_bismarck.html Sensationelle Tonaufnahmen: So klang Bismarck! Spiegel Online, 30 januari 2012 Otto Eduard Leopold von Bismarck-Schönhausen, eller bara Otto von Bismarck, född 1 april 1815 i Schönhausen, död 30 juli 1898 i Friedrichsruh, ofta kallad "järnkanslern", var en preussisk och tysk statsman; greve 1865, furste 1871, hertig av Lauenburg 1890.
Ny!!: Socialistlagen och Otto von Bismarck · Se mer »
Reichstag (Kejsardömet Tyskland)
Der Reichstag var namnet både på parlamentet i Tyska riket som kejsardöme och i Tyska riket som republik.
Ny!!: Socialistlagen och Reichstag (Kejsardömet Tyskland) · Se mer »
Socialism
Socialism är benämningen på ett antal olika men besläktade samhälleliga ideal och politiska teorier och betecknar även olika praktiska politiska lösningar för att förverkliga dessa ideal.
Ny!!: Socialistlagen och Socialism · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Socialistlagen och Tyska · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Socialistlagen och Tyskland · Se mer »
Tysklands socialdemokratiska parti
Tysklands socialdemokratiska parti (ofta kallat SPD, som är förkortning av det tyska namnet Sozialdemokratische Partei Deutschlands) är det äldsta av de större politiska partierna i Tyskland.
Ny!!: Socialistlagen och Tysklands socialdemokratiska parti · Se mer »
Vilhelm I av Tyskland
Vilhelm I (Wilhelm I.), fullständigt namn, Vilhelm Fredrik Ludvig (tyska, Wilhelm Friedrich Ludwig) född 22 mars 1797, död 9 mars 1888, var kung av Preussen från 1861 och tysk kejsare från 18 januari 1871.
Ny!!: Socialistlagen och Vilhelm I av Tyskland · Se mer »
17 november
17 november är den 321:a dagen på året i den gregorianska kalendern (322:a under skottår).
Ny!!: Socialistlagen och 17 november · Se mer »
1878
1878 (MDCCCLXXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Socialistlagen och 1878 · Se mer »
1881
1881 (MDCCCLXXXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Socialistlagen och 1881 · Se mer »
