Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Tidvatten

Index Tidvatten

Samma hamn vid Fundybukten i Nova Scotia vid Kanadas atlantkust vid högvatten respektive lågvatten. Lågvatten i Bretagne i Frankrike. Två kroppar roterar kring sitt gemensamma masscentrum (rött kryss). (Avbildar ej skalenligt jorden och månen. Rotation som sedd mot jordens sydsida). Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn.

26 relationer: Amiralitetsmetoden, Bodø, Bore (hydrologi), Bottenviken, Bunden rotation, Engelska kanalen, Frankrike, Friktion, Fullmåne, Fundybukten, Gravitation, Halvmåne, Homogenitet, Jorden, Kanada, Månen, Norge, Nova Scotia, Nymåne, Radie, Saltströmmen, Solen, Tidjord, Tidvattenkrafter, Tidvattenkraftverk, Ungavabukten.

Amiralitetsmetoden

Amiralitetsmetoden (the admiralty method), är av brittiska amiralitetet rekommenderad metod för tidvattenberäkningar i hamnar där fullständig förutberäkning av tidvattnet inte utförts.

Ny!!: Tidvatten och Amiralitetsmetoden · Se mer »

Bodø

Bodø (nordsamiska: Budejju, lulesamiska: Bådåddjo) är en stad i norra Norge, centralort i Bodø kommun, residensstad i Nordland fylke och biskopssäte för Sør-Hålogalands stift.

Ny!!: Tidvatten och Bodø · Se mer »

Bore (hydrologi)

Bore i Cook Inlet, Alaska, USA. Bore är ett vattenstörtningsfenomen som hör samman med ebb och flod på åtskilliga ställen av havskusten, företrädesvis vid utloppet av större floder, till exempel Amazonfloden, Ganges och Irrawaddy samt vid Nordkap och Saltstraumen i Norge.

Ny!!: Tidvatten och Bore (hydrologi) · Se mer »

Bottenviken

Bottenviken Finländska isbrytaren Fennica i aktion i Bottenviken. Bottenviken (Perämeri, tidigare Kainuunmeri) är ett innanhav mellan Finland och Sverige och består av den inre delen av Bottniska viken.

Ny!!: Tidvatten och Bottenviken · Se mer »

Bunden rotation

På grund av en månes bundna rotation kan invånarna på centralplaneten inte se månens bortre sida som är grönmarkerad Bunden rotation (även synkron rotation och låst rotation) innebär inom astronomin att när en himlakropp roterar kring en annan, roterar den ett varv på sin egen axel på samma tid som den roterar kring den centrala himlakroppen.

Ny!!: Tidvatten och Bunden rotation · Se mer »

Engelska kanalen

Engelska kanalen sedd från satellit. Karta från 1930. Engelska kanalen (the English Channel/the Channel; Ia Manche, "Ärmen") är ett sund som skiljer Storbritannien från det europeiska fastlandet och Keltiska havet från Nordsjön, och är som smalast i Doverkanalen, med endast 34 km mellan engelska Dover och franska Calais, och som bredast i väster 240 km där den närmast har karaktären av randhav av Atlanten.

Ny!!: Tidvatten och Engelska kanalen · Se mer »

Frankrike

Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.

Ny!!: Tidvatten och Frankrike · Se mer »

Friktion

Krafter vid friktion. Friktion avser inom fysiken en kraft som strävar att motverka den relativa rörelsen mellan två ytor som är i kontakt med varandra.

Ny!!: Tidvatten och Friktion · Se mer »

Fullmåne

Fullmåne över Stockholm den 12 december 2005. Fullmåne är den månfas då solen belyser hela den halva av månen som är vänd mot jorden.

Ny!!: Tidvatten och Fullmåne · Se mer »

Fundybukten

Fundybukten (Bay of Fundy, Baie de Fundy) är en havsvik mellan de kanadensiska provinserna New Brunswick och Nova Scotia.

Ny!!: Tidvatten och Fundybukten · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Ny!!: Tidvatten och Gravitation · Se mer »

Halvmåne

Halvmåne Halvmåne avser månens utseende när solen belyser halva ytan, från jorden sett.

Ny!!: Tidvatten och Halvmåne · Se mer »

Homogenitet

Homogenitet (av homogen från grekiskans homo, lik(a), och gen, -artad) är ett tillstånd där något är enhetligt, alltigenom lika, likformigt.

Ny!!: Tidvatten och Homogenitet · Se mer »

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Ny!!: Tidvatten och Jorden · Se mer »

Kanada

Kanada (engelska och franska: Canada) är ett land i Nordamerika.

Ny!!: Tidvatten och Kanada · Se mer »

Månen

Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Ny!!: Tidvatten och Månen · Se mer »

Norge

Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.

Ny!!: Tidvatten och Norge · Se mer »

Nova Scotia

Nova Scotia (latin för "Nya Skottland") är en kanadensisk provins vid Kanadas sydostkust.

Ny!!: Tidvatten och Nova Scotia · Se mer »

Nymåne

En (nästan) nymåne Nymåne avser månens fas då den är osynlig på grund av att den icke solbelysta sidan vänds mot jorden och sedan åter framträder efter att ha varit osynlig från jorden.

Ny!!: Tidvatten och Nymåne · Se mer »

Radie

höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.

Ny!!: Tidvatten och Radie · Se mer »

Saltströmmen

Saltströmmen Saltströmmen (no. Saltstraumen) är världens starkaste tidvattenström och flyter mellan öarna Knaplundøya och Straumøya cirka 30 km söder om Bodø i Nord-Norge.

Ny!!: Tidvatten och Saltströmmen · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Tidvatten och Solen · Se mer »

Tidjord

Enkel Illustration över hur gravitationen från solen och månen påverkar jorden. Illustrationen är inte skalenlig. Tidjord kallas den periodiska deformation av jordskorpan som uppstår på grund av månens och solens gravitation.

Ny!!: Tidvatten och Tidjord · Se mer »

Tidvattenkrafter

'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.

Ny!!: Tidvatten och Tidvattenkrafter · Se mer »

Tidvattenkraftverk

Tidvattenkraftverk i Annapolis Royal, Nova Scotia, Kanada. Ett tidvattenkraftverk utnyttjar tidvattnets rörelser för att utvinna energi.

Ny!!: Tidvatten och Tidvattenkraftverk · Se mer »

Ungavabukten

Solnedgång vid Ungavabukten Karta över Ungavabukten Ungavabukten (Baie d'Ungava, inuktitut: ᐅᖓᕙ ᑲᖏᖅᓗᒃ/ungava kangiqluk, Ungava Bay) är en stor bukt i nordöstra Kanada som tillsammans med Hudsonsundet bildar provinsen Québecs norra kustlinje.

Ny!!: Tidvatten och Ungavabukten · Se mer »

Omdirigerar här:

Ebb, Ebb och flod, Flod och ebb, Högvatten, Lågvatten, Nipflod, Springflod, Tidsvatten, Tidvattnet.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »