Snabbare tillgång än webbläsare!
71 relationer: Adel, Aitolien, Albanien, Ambassadör, Armé, Balkanhalvön, Ban, Böhmen, Belgrad, Bosnien, Bulgarien, Bysantinska riket, Cetinje, Dalmatien, Devoll distrikt, Diplomat, Epirus, Europa, Feodalism, Frankerriket, Greker, Grekiska, Grekland, Helena av Bulgarien, Helgon, Hercegovina, Huset Nemanjić, Karl IV (tysk-romersk kejsare), Kasimir III, Kloster, Konstantinopel, Krona (huvudprydnad), Kultur, Kung, Kungariket Serbien (Medeltiden), Kyrilliska alfabetet, Lag, Lista över Serbiens regenter, Magnus Erikssons landslag, Makedonien (historisk region), Medeltiden, Ohrid, Ortodoxa kyrkor, Patriark (kyrkligt ämbete), Påve, Peloponnesos, Polen, Prizren, Regent, Sankt Markus kyrka, Belgrad, ..., Sarkofag, Serber, Serbien, Serbiens historia, Serbiska, Skopje, Stefan Uroš III Dečanski, Stefan Uroš V, Symbol, Thessalien, Thessaloniki, Tsar, Turkar, Ungern, Vasall, 1308, 1331, 1346, 1355, 20 december, 26 juli. Förläng index (21 mer) »
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Adel · Se mer »
Aitolien
Det forntida landskapet Aitolien Aitolien (på klassisk grekiska Αἰτωλία, latin Aetolia) var ett forntida landskap i Grekland.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Aitolien · Se mer »
Albanien
Albanien (albanskaː Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (albanskaː Republika e Shqipërisë), (2015).
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Albanien · Se mer »
Ambassadör
Hans Holbeins ''Ambassadörerna'' (1533), den franska ambassadören till det engelska hovet och det franska sändebudet till Kyrkostaten Ambassadör (av franska ambassadeur) är ett diplomatiskt sändebud och del av ett lands utrikesrepresentation, tillika chef för ambassaden (beskickningen), och enligt Wienkonventionen om diplomatiska relationer (1961) en diplomat av högsta rang.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Ambassadör · Se mer »
Armé
Okänt Armé eller här är vanligtvis samlingsnamnet på en stats markstridskrafter eller landkrigsmakt, till skillnad från luftstridskrafterna (flygvapen) och sjöstridskrafterna (örlogsflotta/marin).
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Armé · Se mer »
Balkanhalvön
Balkanhalvön definierad efter Donau-Sava-Kupa-linjen. Balkanhalvön eller enbart Balkan (från turkiskans balkan för "skogklädda berg") är ett historiskt och geografiskt namn som sedan början av 1800-talet används för att beskriva ett område i sydöstra Europa.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Balkanhalvön · Se mer »
Ban
Ban är en titel, möjligtvis av avariskt ursprung, som användes av flera stater i centrala och sydöstra Europa från 600-talet till 1900-talet.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Ban · Se mer »
Böhmen
Tjeckiens lilla statsvapen. Böhmen i dagens Tjeckien Böhmen (Čechy, Bohemia) är ett historiskt landskap och tidigare kungarike, nu i västra Tjeckien.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Böhmen · Se mer »
Belgrad
Belgrad (serbiska: Београд/Beograd, med betydelsen "Vita staden") är Serbiens huvudstad.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Belgrad · Se mer »
Bosnien
Den ungefärliga gränsdragningen mellan Bosnien (mörkt) och Hercegovina (ljust) Bosnien (bosniska, kroatiska och serbiska Bosna; serbisk kyrillisk skrift: Босна) är en region på Balkanhalvön.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Bosnien · Se mer »
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Bulgarien · Se mer »
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Bysantinska riket · Se mer »
Cetinje
Cetinje (ser: Цетиње) är en stad i kommunen Cetinje i Montenegro.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Cetinje · Se mer »
Dalmatien
Dalmatien (Dalmacija) är ett historiskt landskap i sydvästra Kroatien.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Dalmatien · Se mer »
Devoll distrikt
Devoll distrikt (albanska Rrethi i Devollit) är ett av Albaniens 36 distrikt.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Devoll distrikt · Se mer »
Diplomat
Raoul Wallenberg var en svensk diplomat. Diplomat (till exempel en chargé d'affaires) är en tjänsteman som företräder sitt lands regering, periodvis placerad på beskickning hos främmande makt, då med diplomatisk ackreditering och diplomatpass med skydd av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Diplomat · Se mer »
Epirus
Epirus (grekiska: Ήπειρος, latin: Epeiros, albanska: Epiri, på svenska även Epiros) är ett landskap i nordvästra Grekland och i södra Albanien mellan Vlorabukten i norr och Artabukten i syd.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Epirus · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Europa · Se mer »
Feodalism
En man slås till riddare. Ur statuterna till en av Ludvig I av Anjou instiftad, kortlivad orden. Feodalism (av franskans féodalisme, en avledning av senlatinets feodum som betyder landområde) är ett hierarkiskt samhällssystem uppbyggt kring förläningar, gods och privilegier, ibland ärftliga, som kungamakten gav till en härskande klass som belöning för tjänster.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Feodalism · Se mer »
Frankerriket
Frankerriket (latin: Regnum Francorum) syftar på det forna rike (efterföljare till Gallien, föregångare till Frankrike) som frankerna lade under sig.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Frankerriket · Se mer »
Greker
Greker (Έλληνες) är en nation och en etnisk grupp som befolkat Grekland och området kring Egeiska havet i över 4000 år.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Greker · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Grekiska · Se mer »
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Grekland · Se mer »
Helena av Bulgarien
Helena av Bulgarien, född 1315, död 1374, var kejsarinna av Serbien 1332-1355 som gift med kejsar Stefan Uroš IV Dušan.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Helena av Bulgarien · Se mer »
Helgon
gloria. Helgon är heliga personer som är föremål för vördnad (douleia), särskilt efter sin död.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Helgon · Se mer »
Hercegovina
Hercegovina (bosniska, kroatiska, serbiska: Hercegovina, serbiska kyrilliska: Херцеговина), är en region på Balkanhalvön, numera södra delen av staten Bosnien och Hercegovina.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Hercegovina · Se mer »
Huset Nemanjić
Nemanjićs vapensköld Huset Nemanjić var en serbisk adelsfamilj som regerade som kungar och tsarer i Serbien under medeltiden.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Huset Nemanjić · Se mer »
Karl IV (tysk-romersk kejsare)
Karl IV (på tjeckiska Karel IV.) av huset Luxemburg, född 14 maj 1316 i Prag, död 29 november 1378 i Prag, var kung av Böhmen från 1346 samt tysk-romersk kejsare från 1355.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Karl IV (tysk-romersk kejsare) · Se mer »
Kasimir III
Kasimir III, kallad Kasimir den store (polska: Kazimierz III; Kazimierz Wielki), född den 30 april 1310, död den 5 november 1370, son till kung Vladislav I och drottning Jadwiga (Jadwiga Kaliska) av Polen, kung av Polen från 1333.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Kasimir III · Se mer »
Kloster
Gråbrödraklostret i Ystad. Ritešićklostret i Ritešić, Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina. hinduistisk ''matha'' (kloster). ortodoxa kloster på den självstyrande halvön Athos, Grekland. Konpon-chūdō, huvudbyggnaden vid det buddistiska Enryakuji. Alsike kloster. Ett kloster (från latinets claustrum, "inhägnat område") är ett byggnadskomplex avsett som bostad för en grupp personer som valt att leva avskilt från det sekulära (världsliga) samhället, för att kunna ägna sitt liv och arbete åt religiösa ändamål eller religionsutövning enligt ett särskilt regelverk.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Kloster · Se mer »
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Konstantinopel · Se mer »
Krona (huvudprydnad)
Erik XIV:s krona tillverkad 1561 i det utseende den hade mellan 1818 och 1970. Den restaurerades delvis 1909, då diamantrosetter som sattes dit 1818 togs bort och som idag ingår i ett diadem. 1970 blev den så gott som fullständigt restaurerad till sitt ursprungliga skick, förutom diamanterna högst upp på bladen från 1818, där det tidigare satt pärlor. Då fick den bland annat en ny enklare hätta i röd sammet och fick också tillbaka sin ursprungliga mindre korsglob högst upp. Krona, huvudprydnad med vilken bäraren särskiljs från omgivningen.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Krona (huvudprydnad) · Se mer »
Kultur
Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och som i sin tur härstammar från colo 'odla'.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Kultur · Se mer »
Kung
Kung Ludvig XIV av Frankrike är ett historiskt exempel på en kung med stor politisk makt (absolut monarki). monarkens roll numera är symbolisk (konstitutionell monarki). En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga statschefen i en monarki som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Kung · Se mer »
Kungariket Serbien (Medeltiden)
Kungariket Serbien (краљевина Србија, Kraljevina Srbija) eller Serbiska kungariket var ett kungarike som styrdes av Nemanjić-ätten, åren 1217-1346.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Kungariket Serbien (Medeltiden) · Se mer »
Kyrilliska alfabetet
Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Kyrilliska alfabetet · Se mer »
Lag
Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Lag · Se mer »
Lista över Serbiens regenter
Engelskspråkig karta över de äldre medeltida serbiska furstendömena. Lista över Serbiens statschefer inkluderar även de provinser, landskap, territorier och områden (kan kallas hertigdömen) som styrdes av serber under medeltiden och framåt.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Lista över Serbiens regenter · Se mer »
Magnus Erikssons landslag
Magnus Erikssons landslag är Sveriges första riksomfattande lagsamling och trädde i kraft på 1350-talet.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Magnus Erikssons landslag · Se mer »
Makedonien (historisk region)
Makedonien (grekiska: Μακεδονία) är det hos Herodotos först förekommande, Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 17.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Makedonien (historisk region) · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Medeltiden · Se mer »
Ohrid
Sankt Johannes kyrka i Kaneo på en klippa vid Ohridsjön. Ohrid (Охрид, äldre namn: Lihnida) är en stad i kommunen Ohrid i sydvästra Nordmakedonien.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Ohrid · Se mer »
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Ortodoxa kyrkor · Se mer »
Patriark (kyrkligt ämbete)
Patriark (från grekiskans πατήρ, "fader" och ἀρχή "herradöme, ursprung, makt") är en biskoplig hederstitel (bundet till vissa biskopsstolar) av varierande ställning inom antingen romersk-katolska, östortodoxa eller orientaliskt ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Patriark (kyrkligt ämbete) · Se mer »
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Påve · Se mer »
Peloponnesos
Satellitbild över Peloponnesos. Peloponnesos (grekiska Πελοπόννησος, latin Peloponnesus, svenskt uttal), även kallad Morea, är en grekisk halvö som bildar södra delen av Greklands fastland.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Peloponnesos · Se mer »
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Polen · Se mer »
Prizren
Prizren (albanska: Prizren/i; Призрен) är en stad och kommun i södra Kosovo, och den näst största i Kosovo med 178 112 invånare.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Prizren · Se mer »
Regent
Regent är i dagligt tal en vanlig benämning på en monark, den som är statschef i ett land med monarkiskt statsskick.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Regent · Se mer »
Sankt Markus kyrka, Belgrad
Sankt Markus kyrka (serbiska: Црква Светог Марка/Crkva Svetog Marka) är en serbisk-ortodox kyrka belägen i närheten av parken Tašmajdan och Serbiens parlament i Belgrad, Serbien.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Sankt Markus kyrka, Belgrad · Se mer »
Sarkofag
Sarkofag från 200-talet e.Kr.Portiken, Santa Maria in Trastevere, Rom.(Inskriptionen är av betydligt senare datum.) Farao Merneptahs sarkofag. Sarkofag (av grekiska sarkophagos, köttätande, av sarkophagos lithos, köttätande sten, ytterst av σάρξ sarx, kött och φαγεῖν phagein, äta), är en kista av sten eller terrakotta.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Sarkofag · Se mer »
Serber
Serber (serbiska: Срби/Srbi) är en sydslavisk folkgrupp på Balkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien vars befolkning uppgår till cirka 8 miljoner.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Serber · Se mer »
Serbien
Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Serbien · Se mer »
Serbiens historia
Serbiens flagga. Den här artikeln behandlar Serbiens historia.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Serbiens historia · Se mer »
Serbiska
Serbiska (serbiska alfabetet: српски, latinska alfabetet: srpski) är ett sydvästslaviskt språk som är officiellt språk i Serbien, Montenegro, Bosnien och Hercegovina och Kosovo, samt officiellt minoritetsspråk i ett flertal andra länder, bland annat Kroatien och Nordmakedonien.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Serbiska · Se mer »
Skopje
Skopje (kyrillisk skrift: Скопје; uttal:, albanska: Shkupi, turkiska: Üsküb eller Üsküp) är Nordmakedoniens huvudstad.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Skopje · Se mer »
Stefan Uroš III Dečanski
Stefan Uroš III Dečanski eller Stefan Dečanski (serbiska: Стефан Урош III Дечански, Стефан Дечански), född år 1285, död den 11 november 1331, var Serbiens kung från 1321 till den 8 september 1331 och är idag ett helgon inom den serbisk-ortodoxa kyrkan.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Stefan Uroš III Dečanski · Se mer »
Stefan Uroš V
Stefan Uroš V Nejaki ("den svage". Serbisk kyrilliska: Стефан Урош V Нејаки), född 1336 eller 1337, död den 4 december 1371, var den andra och sista kungen av det Serbiska tsardömet (1346-1355) som medregent till sin far, tsar Stefan Uroš IV Dušan, och sedan tsar av Serbien (1355-1371).
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Stefan Uroš V · Se mer »
Symbol
Symbol, från grekiska σύμβολον, symbolon - "tecken". En symbol är en representation av en (annan) sak, ett abstrakt begrepp, en idé eller egenskap. Symboler används bland annat inom matematik, kemi och heraldik, och för logotyper, Vissa symboler förändrar betydelse över tid, såsom religiösa symboler som senare anammas inom andra områden. Studiet av symboler och andra tecken kallas semiotik.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Symbol · Se mer »
Thessalien
Thessalien (grekiska: Θεσσαλια, Thessalía) är en av Greklands tretton regioner.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Thessalien · Se mer »
Thessaloniki
Thessaloniki (grekiska: Θεσσαλονίκη) är Greklands näst största stad och den största staden i området Mellersta Makedonien.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Thessaloniki · Se mer »
Tsar
Alexander II, rysk tsar 1855–1881. Tsar (makedonska, bulgariska, serbiska, ukrainska, vitryska: цар, ryska: царь) är en slavisk titel för en monark, etymologiskt härstammande från den romerska titeln caesar, precis som svenskans ord kejsare och har historiskt varit en titel på härskare i Bulgarien, Ryssland och Serbien.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Tsar · Se mer »
Turkar
Turkar (Türkler) är officiellt en etnisk grupp av den oghuziska gruppen av turkfolken, i majoritet talande turkiska.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Turkar · Se mer »
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Ungern · Se mer »
Vasall
Vasall, även kallad läntagare, är en part i ett feodalsystem, vanligen med en adelstitel, och som lyder under en herre, exempelvis en kung.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och Vasall · Se mer »
1308
1308 (MCCCVIII) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och 1308 · Se mer »
1331
1331 (MCCCXXXI) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och 1331 · Se mer »
1346
1346 (MCCCXLVI) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och 1346 · Se mer »
1355
1355 (MCCCLV) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och 1355 · Se mer »
20 december
20 december är den 354:e dagen på året i den gregorianska kalendern (355:e under skottår).
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och 20 december · Se mer »
26 juli
26 juli är den 207:e dagen på året i den gregorianska kalendern (208:e under skottår).
Ny!!: Stefan Uroš IV Dušan och 26 juli · Se mer »
Omdirigerar här:
Stefan Dusan, Stefan Dushan, Stefan Dušan, Stefan IV av Serbien, Stefan Uroš IV Dušan av Serbien, Tsar Dušan.
