Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Tor

Index Tor

Altunastenen i Uppland. Tor (fornnordiska Þórr, svenska dialekter Tor, fornhögtyska Donar, fornengelska Þunor, samtliga avledningar från ett urgermanskt *Þunraz eller möjligen *Þundaraz) är en forngermansk åskgud som dyrkades av germaner i norra Europa.

Innehållsförteckning

  1. 80 relationer: Asar, Asgård, Asura, Þórshöfn, Þórsmörk, Bilskirne, Björn Collinder, Carl Michael Bellman, Edvin Thall, Erik Brate, Europa, Färöarna, Fjorgyn, Fornengelska, Fornnordiska, Fredmans epistlar, Frigg, Höggud, Högtyska, Hercules (romersk mytologi), Hlóra, Horagalles, Indisk mytologi, Indra, Járngreipr, Järnsaxa, Julbock, Jupiter (gud), Kenning, Kvädet om Hymer, Kvädet om Trym, Loke, Loketrätan, Magne, Megingjord, Meile, Midgårdsormen, Mjölner, Mode (mytologi), Nordisk mytologi, Oden, Perun, Poetiska Eddan, Ragnarök, Sävsjö kommun, Siv (mytologi), Snorres Edda, Surya, Svenska dialekter, Tacitus, ... Förläng index (30 mer) »

  2. Åskgudar
  3. Gudar i germansk mytologi

Asar

Asar (fornvästnordiska æsir, singularis maskulinum áss) är ett av tre gudasläkten i nordisk mytologi, där de övriga är vaner och alver.

Se Tor och Asar

Asgård

Iduns återkomst till Asgård Asgård (fornisl. Ásgarðr, svenska dialekter Åsgård. Äldre stavning, Asgard/Asgarth), är asarnas hemvist i nordisk mytologi.

Se Tor och Asgård

Asura

Staty av Mahishasura i Mysuru. Asuras var en grupp med gudar i tidig indisk mytologi, varav den mest kände var Varuna.

Se Tor och Asura

Þórshöfn

Þórshöfn (isländska: Þórshöfn, bokstavligen Torshamn) är en ort i republiken Island.

Se Tor och Þórshöfn

Þórsmörk

Þórsmörk sett från Valahnúksból i juni 2009. Till vänster ses älven Krossá och till höger Hvanná. Þórsmörk är en dal i Suðurland på Island, som fått sitt namn efter guden Tor (Þór på isländska).

Se Tor och Þórsmörk

Bilskirne

Bilskirne eller Bilskirner (isländska Bilskirnir) är i nordisk mytologi guden Tors borg i Trudvang eller Trudheim.

Se Tor och Bilskirne

Björn Collinder

Erik Alfred Torbjörn "Björn" Collinder,Svensk uppslagsbok, Malmö 1931 född 22 juli 1894 i Sundsvall, död 20 maj 1983 i Wien, var en svensk lingvist och professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet 1933–1961.

Se Tor och Björn Collinder

Carl Michael Bellman

Carl Michael Bellman, född 4 februari 1740 (enl. g.s.) i Stockholm, död 11 februari 1795 i Stockholm, var en svensk skald.

Se Tor och Carl Michael Bellman

Edvin Thall

Carl Edvin Thall, född 27 december 1885 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 10 november 1957 i samma församling, var en svensk författare och översättare.

Se Tor och Edvin Thall

Erik Brate

Erik Brate, född 13 juni 1857 i Bråfors i Norberg, Västmanlands län, död 11 april 1924 i Stockholm, var en svensk språkforskare och runkännare.

Se Tor och Erik Brate

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Se Tor och Europa

Färöarna

Topografisk karta över Färöarna. Lunnefågeln på färöiskt frimärke Färöarna (färöiska: Føroyar; danska: Færøerne) är en ögrupp i Nordatlanten och en självstyrande del av Danmark.

Se Tor och Färöarna

Fjorgyn

Fjorgyn eller Jord, även Lödyn (Hjödyn), är i nordisk mytologi jordens asynja, en gudinna med dunkelt ursprung.

Se Tor och Fjorgyn

Fornengelska

Fornengelska eller anglosaxiska (fornengelska: Ænglisc, Anglisc, Englisc, engelska: Old English, Anglo-Saxon) kallas den tidiga form av engelska som talades, och så småningom även skrevs, i delar av nuvarande England och sydöstra Skottland från anglosaxarnas ankomst under 400-talet, till 1150-talet, då den övergick i vad som kallas medelengelska.

Se Tor och Fornengelska

Fornnordiska

Krimgotiska (östgermanskt språk) Fornnordiska är en äldre term för det eller de germanska språk som talades i Norden runt vikingatiden (år 800–1200-talet).

Se Tor och Fornnordiska

Fredmans epistlar

Fredmans epistlar är en samling av 82 visor av Carl Michael Bellman, första gången utgiven 1790 av musikern och musikförläggaren Olof Åhlström.

Se Tor och Fredmans epistlar

Frigg

Frigg avbildad som en av de främsta gudarna tillsammans med Tor och Oden i Olaus Magnus ''Historia om de nordiska folken''. Frigg, eller Frigga ("den älskade"), är i nordisk mytologi gudarnas drottning och Asgårds härskarinna.

Se Tor och Frigg

Höggud

Höggud, eller högsta väsende, är en religionshistorisk term för en gudstyp, som alltid karakteriseras av upphöjdhet (gärna med anknytning till himlen), skaparkraft, allvetande och avsaknad av regelbunden kult.

Se Tor och Höggud

Högtyska

Högtyska (Hochdeutsch) syftar i vardagligt tal på det tyska standardspråket (Standarddeutsch),Jan Georg Schneider, Judith Butterworth, Nadine Hahn (2018).

Se Tor och Högtyska

Hercules (romersk mytologi)

Herkules och Likas, skulptur av Antonio Canova. Hercules (traditionell svensk stavning Herkules) var i romersk mytologi motsvarigheten till grekernas Herakles.

Se Tor och Hercules (romersk mytologi)

Hlóra

Hlóra (alternativt Lora eller Glora) var enligt Snorre Sturlasson guden Tors fostermor.

Se Tor och Hlóra

Horagalles

Horagalles är åskguden i den samiska religionen.

Se Tor och Horagalles

Indisk mytologi

Shivastaty. Med indisk mytologi avses vanligen hinduismens mytologi.

Se Tor och Indisk mytologi

Indra

Indra på Wat Arun. Indra är en av de viktigaste gudarna i indisk mytologi och i forniransk mytologi.

Se Tor och Indra

Járngreipr

Tor med hammaren Mjölner. Målning av Max Friedrich Koch, cirka 1905. Járngreipr eller járnglófar kallas de skyddshandskar som guden Tor, enligt Snorre Sturlasson, ”inte kan vara utan när han griper om hammarskaftet”.

Se Tor och Járngreipr

Järnsaxa

Järnsaxa ("hon med järnsvärdet") är en jättinna i nordisk mytologi.

Se Tor och Järnsaxa

Julbock

Jultomten som rider på en bock. Illustration av jullek med bocktema ifrån Uppland tidigt 1900-tal. Julbock med sällskap, Skansen, 1910-tal. En halmbock i Gamla stan i Stockholm. Julbocken har använts som symbolisk figur i juletid under mycket lång tid i Skandinavien och norra Europa.

Se Tor och Julbock

Jupiter (gud)

Jupiter (skrevs ivppiter, Iuppiter; även Iovis) är gudarnas konung i romersk mytologi.

Se Tor och Jupiter (gud)

Kenning

En kenning är ett formgrepp ofta använt i äldre diktkonst, till exempel i biblisk, anglo-saxisk och fornnordisk poesi, särskilt i skaldediktningen.

Se Tor och Kenning

Kvädet om Hymer

runstenen vid Altuna kyrka. Kvädet om Hymer, fornvästnordiska Hymiskviða, är en fornvästnordisk dikt i den poetiska Eddan som finns upptecknad i Codex Regius och AM 748 I 4to.

Se Tor och Kvädet om Hymer

Kvädet om Trym

Tor kläds till brud. "Tor såsom Freja". (Loke som tärna.) Etsning av Carl Larsson (1893) Trymskvädet eller Kvädet om Trym, fornvästnordiska Þrymskviða, är en dikt ur den Poetiska Eddan och finns bevarad i Codex Regius.

Se Tor och Kvädet om Trym

Loke

Snaptunstenen i Danmark har eventuellt den äldsta avbildningen av Loke, där den avbildade personen har hopsydd mun, något som Loke straffas med i sagorna. Loke (fornnordiska: Loki, dialektalt: Locke) är en av asagudarna i nordisk mytologi, trots att han var son till en jätte.

Se Tor och Loke

Loketrätan

Loketrätan, fornvästnordiska Lokasenna, är en fornvästnordisk dikt i den poetiska Eddan som finns upptecknad i Codex Regius.

Se Tor och Loketrätan

Magne

Magne, eller Magni, (”den kraftfulle”) är i nordisk mytologi Tors starke son, född av jättinnan Järnsaxa.

Se Tor och Magne

Megingjord

"Tor" (1901) av Johannes Gehrts. Megingjord (megingjǫrð.

Se Tor och Megingjord

Meile

Meile är en ganska okänd gestalt i Nordisk mytologi.

Se Tor och Meile

Midgårdsormen

Midgårdsormen (fornnordiska: Miðgarðsormr, ungefär "världsormen") eller Jörmungand (Jǫrmungandr, ungefär "väldige ganden") är ett gudaväsen ur den nordiska mytologin som har formen av en jättelik ormvarelse, stor nog att slingra sig kring världen och bita sin egen svans (jämför Ouroboros), bosatt i världshavet.

Se Tor och Midgårdsormen

Mjölner

Torshammare av silver från grav, Birka, vikingatid. En torshammare av silver funnen i Skåne. Björkö, vikingatid. Stenkvistastenen i Södermanland, Sö 111. Mjölner eller Mjölne (en ija-stam.

Se Tor och Mjölner

Mode (mytologi)

Mode ("den modige" eller "den vrede") är i nordisk mytologi ett av Tors och Sifs barn.

Se Tor och Mode (mytologi)

Nordisk mytologi

Tor med sin hammare. Nordisk mytologi är den samling myter som fanns i Norden under förkristen tid, ofta starkt förknippade med vikingatiden.

Se Tor och Nordisk mytologi

Oden

Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin.

Se Tor och Oden

Perun

Perun (fornslaviska: Перунъ, ukrainska: Перун, vitryska: Пярун, polska: Piorun) är åskguden i slavisk mytologi, beskyddare av furstar och hirder i fornslavernas förkristna pantheon.

Se Tor och Perun

Poetiska Eddan

Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomliga och mytologiska motiv.

Se Tor och Poetiska Eddan

Ragnarök

'''Ragnarök'''. Notera Tor som möter Midgårdsormen och Oden som rider fram mot Fenrisulven. Målning av ''Johannes Gehrts'' Relief från Urnes stavkyrka, bland annat ormarna har tolkats som symboler för Ragnarok.Fazio, Moffet, Wodehouse (2003:201).

Se Tor och Ragnarök

Sävsjö kommun

Sävsjö kommun är en kommun i Jönköpings län.

Se Tor och Sävsjö kommun

Siv (mytologi)

Siv eller Sif (namnet kan tolkas som "släktskap", "svågerlag” och "äktenskap") är i nordisk mytologi hustru till Tor.

Se Tor och Siv (mytologi)

Snorres Edda

Eddans framsida från ett 1700-talsmanuskript. Oden, Sleipner, Hugin och Munin och andra gestalter från den nordiska mytologin syns på bilden. Snorres Edda, även Den yngre Eddan och Prosaiska Eddan, är en isländsk medeltida handbok i skaldekonsten och lärobok i nordisk mytologi.

Se Tor och Snorres Edda

Surya

Surya or the Sun God, Konark Surya (sanskrit सूर्य sūrya) är solens gud i indisk mytologi.

Se Tor och Surya

Svenska dialekter

libris.

Se Tor och Svenska dialekter

Tacitus

Illustration från 1920 av en byst som troddes föreställa Tacitus Publius (eller Gaius) Cornelius Tacitus, född omkring 55, död omkring 120, var en romersk historiker, författare och statsman, som tillhörde senatorsståndet.

Se Tor och Tacitus

Tanngnjost och Tanngrisner

Tor i sin vagn med bockarna Tanngnjost och Tanngrisner. Efter slaget mot Hymer upptäcker Tor att hans ena bock är halt. Tanngnjost (”den som gnisslar tänder”) och Tanngrisner (”den som har glest mellan tänderna”), även Tandgnissle och Tandglese, är i nordisk mytologi guden Tors två bockar.

Se Tor och Tanngnjost och Tanngrisner

Tórshavn

Halvön Tinganes i Torshamn. Torshamn under 1860-talet. Tórshavn, även Torshamn på svenska (färöiska: Tórshavn; danska: Thorshavn), är Färöarnas huvudstad.

Se Tor och Tórshavn

Thor (seriefigur)

Thor är en seriefigur skapad av Stan Lee, Larry Lieber och Jack Kirby.

Se Tor och Thor (seriefigur)

Torö

Torös läge i Stockholms skärgård. Torö på häradskartan 1901. Torö är en ö i Stockholms skärgård, Nynäshamns kommun och i Torö socken.

Se Tor och Torö

Torsåkers socken, Södermanland

Torsåkers socken i Södermanland ingick i Rönö härad och är sedan 1992 en del av Gnesta kommun, från 2016 inom Frustuna distrikt.

Se Tor och Torsåkers socken, Södermanland

Torsångs socken

Torsångs socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Borlänge kommun och motsvarar från 2016 Torsångs distrikt.

Se Tor och Torsångs socken

Torsås

Torsås (uttalas med jämnt tryck på båda stavelserna) är en tätort och centralort i Torsås kommun i Kalmar län.

Se Tor och Torsås

Torsö

Torsö ('Tors ö') är Vänerns största ö (6203 ha) och ligger i Mariestads skärgård (Mariestads kommun) i den östra delen av sjön.

Se Tor och Torsö

Torsdag

Asaguden Tor har namngivit torsdagen, här på en målning från 1872 av Mårten Eskil Winge Torsdag är en veckodag som kommer efter onsdag och före fredag.

Se Tor och Torsdag

Torsgatan

Bonnierhuset. Torsgatan är en huvudgata i stadsdelarna Norrmalm och Vasastaden i Stockholms innerstad.

Se Tor och Torsgatan

Torshälla

Torshälla (uttalas, "tåsch-hälla", med kort å-ljud) är en tätort i Eskilstuna kommun i Södermanlands län, belägen omkring 7 km norr om centrala Eskilstuna, men enbart några hundra meter skiljer Slagsta i norra Eskilstuna ifrån tätortens södra delar.

Se Tor och Torshälla

Torsholma (Brändö, Åland)

Torsholma, även Kyrkholm, är en ö i Åland (Finland).

Se Tor och Torsholma (Brändö, Åland)

Torsholma, Hammarland

Torsholma är en ö och en by utan fast bosättning i Hammarlands kommun på Åland.

Se Tor och Torsholma, Hammarland

Torsholma, Vallentuna kommun

Torsholma är en by ett par kilometer norr om Frösunda kyrka i Vallentuna kommun.

Se Tor och Torsholma, Vallentuna kommun

Torslanda socken

Torslanda socken i Bohuslän ingick i Västra Hisings härad, uppgick 1967 i Göteborgs stad och området ingår sedan 1971 i Göteborgs kommun (stadsdelen Torslanda) och motsvarar från 2016 Torslanda distrikt.

Se Tor och Torslanda socken

Torslunda socken

Torslunda socken på Öland ingick i Algutsrums härad, ingår sedan 1974 i Mörbylånga kommun och motsvarar från 2016 Torslunda distrikt i Kalmar län.

Se Tor och Torslunda socken

Torslunda, Tierps kommun

Torslunda är en by längs länsväg C 742, strax norr om länsväg C 600 (gamla E4) i Tierps kommun.

Se Tor och Torslunda, Tierps kommun

Torsvåg

Torsvåg Torsvåg är ett fiskeläge på nordvästra hörnet av ön Vanna i Karlsøy kommun i Troms fylke.

Se Tor och Torsvåg

Torsvi socken

Torsvi socken i Uppland ingick i Trögds härad, ingår sedan 1971 i Enköpings kommun och motsvarar från 2016 Torsvi distrikt.

Se Tor och Torsvi socken

Torup

Torup är en tätort i Torups distrikt i Hylte kommun i Hallands län och kyrkbyn i Torups socken i Halland.

Se Tor och Torup

Träl

En träl (fornnordiska þræl eller þræll, troligen ursprungligen betydande ungefär 'springpojke') var en slav under nordisk järnålder och medeltid.

Se Tor och Träl

Trud

I nordisk mytologi omnämns Trud (vars namn kan betyda både "styrka" och "kvinna") både som dotter till Tor och som en av de valkyrior som sades "skänka einhärjarna öl" och bestämde vem som skulle dö i strid.

Se Tor och Trud

Trudvang

Trudvang (isländska Þrúðvangar, 'kraftvångarna', 'maktfälten'), även Trudheim och Trudvång, är i nordisk mytologi den del av Asgård där Tors boning Bilskirne ligger.

Se Tor och Trudvang

Tyr

folkvandringstida guldbrakteat funnen nära Trollhättan. Mars. Från det isländska manuskriptet ''ÍB 299 4to'', Landsbókasafn Íslands. Tyr och Fenrisulven. John Bauer 1911. Tyr (isländska Týr, forntyska Ziu, fornengelska Tiw urgermanska Tiwaz) är en av asagudarna i den nordiska mytologin.

Se Tor och Tyr

Upplands runinskrifter 1161

Runinskrift U 1161, även kallad Altunastenen, är en bild- och runsten som står utanför Altuna kyrka i Altuna socken, Enköpings kommun och Simtuna härad i Uppland.

Se Tor och Upplands runinskrifter 1161

Värend

De olika bygderna i vikingatidens Småland. Röda och svarta punkter anger landskapets runstenar. Röda punkter visar på runstenar med texter om långväga färder. Värends traditionella folkdräkt Värend är tillsammans med Njudung och Finnveden en av de större historiska regionerna, så kallade "små land", i Småland.

Se Tor och Värend

Vingner

Vingner eller Vingne (fornvästnordiska Vingnir) är ett mytologiskt namn med oklar betydelse.

Se Tor och Vingner

Wärend och wirdarne

Illustration ur ''Wärend och Wirdarne'': "Trollbackan Kapten Elins s. k. afgud, förvarad i k. Göta Hofrätt." Verket Wärend och Wirdarne.

Se Tor och Wärend och wirdarne

Zeus

Zeus, romersk kopia av grekiskt original från 300-talet f.Kr. Zeus (grekiska Zεύς, även Δίας) var gudarnas konung och himlens härskare i grekisk mytologi.

Se Tor och Zeus

299 Thora

299 Thora eller 1935 PC är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 6 oktober 1890 av den österrikiske astronomen Johann Palisa.

Se Tor och 299 Thora

Se även

Åskgudar

Gudar i germansk mytologi

Även känd som Alda bergr, Asator, Bockarnas herre, Bockarnes herre, Donar, Hlorride, Jofur, Jordens son, Jords son, Lorride, Modes fader, Odens son, Sivs man, Thore-Gud, Thuner, Thunor (gud), Tursars baneman, Veor, Ving-Tor, Vingetor, Yggs son, Åkutor.

, Tanngnjost och Tanngrisner, Tórshavn, Thor (seriefigur), Torö, Torsåkers socken, Södermanland, Torsångs socken, Torsås, Torsö, Torsdag, Torsgatan, Torshälla, Torsholma (Brändö, Åland), Torsholma, Hammarland, Torsholma, Vallentuna kommun, Torslanda socken, Torslunda socken, Torslunda, Tierps kommun, Torsvåg, Torsvi socken, Torup, Träl, Trud, Trudvang, Tyr, Upplands runinskrifter 1161, Värend, Vingner, Wärend och wirdarne, Zeus, 299 Thora.