Snabbare tillgång än webbläsare!
138 relationer: Alvar Aalto, Anders Torstensson, Andra världskriget, Anna Ivanovna, Areal, Arkitektur i Finland, Arvid Tönnesson Wildeman, Östra Finlands hovrätt, Bastion, Befolkningstäthet, Belägringen av Viborg, Belägringen av Viborg (1706), Blockhus, Bo Jonsson (Grip), Clas Åkesson (Tott), Dominikanorden, Emil Wikström, Erik Axelsson (Tott), Erik Turesson den yngre (Bielke), Erik XIV, Första världskriget, Finland, Finland under mellankrigstiden, Finlands gränsförändringar, Finlands län, Finlands socialistiska arbetarrepublik, Finländare, Finska inbördeskriget, Finska viken, Fiske, Folkmängd, Fortsättningskriget, Franciskanorden, Freden i Nystad, Freden i Stolbova, Gamla Finland, Gunilla Johansdotter (Bese), Gustaf Mannerheim, Hansan, Hövitsman, Helsingfors, Historiska landskap i Finland, Ivar Axelsson (Tott), Jöns Kurck, Joensuu, Johan av Hoya, Johan III, Karelen, Karelska näset, Karl IX, ..., Karl Knutsson (Bonde), Köping (administrativ enhet), Kexholm, Knut Posse (d. 1500), Krimkriget, Krister Nilsson (Vasa), Lars Axelsson (Tott), Lödöse, Leningrad oblast, Lorentz Kristoffer Stobée, Magnus Stiernstråle, Mellankrigstiden, Mikael Agricola, Monrepos, Moskvafreden, Nöteborg, Nils Grabbe, Nordvästra federala distriktet, Oblast, Parisfreden (1947), Per Brahe den yngre, Pfalz (residens), Republiken Novgorod, Riihimäki–Sankt Petersburg-banan, Runda tornet, Ryssland, Rysslands federala distrikt, Saima kanal, Saimen, Sankt Petersburg, Skeppsvarv, Slaget om Viborg, Sovjetunionen, Stad, Sten Sture den äldre, Stockholm, Stora nordiska kriget, Storfurstendömet Finland, Sverige, Tjära, Tott, Trångsund, Ryssland, Tsarryssland, Tyrgils Knutsson, Viborgit, Viborgs bibliotek, Viborgs län, Viborgs och Nyslotts län, Viborgs skolor under svenska tiden, Viborgs slott, Viborgs stift 1554–1723, Viborgska gatloppet, Viborgska smällen, Viborgska viken, Ville Vallgren, Villmanstrand, Vinterkriget, Visby, Wiborg, 1293, 1318, 1371, 1386, 1418, 1442, 1448, 1457, 1480, 1483, 1485, 1488, 1496, 1499, 1511, 1513, 1520, 1523, 1525, 1534, 1545, 1588, 1590, 1602, 1617, 1627, 1631, 1939, 1948. Förläng index (88 mer) »
Alvar Aalto
Hugo Alvar Henrik Aalto, född 3 februari 1898 i Kuortane i Finland, död 11 maj 1976 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt och formgivare.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Alvar Aalto · Se mer »
Anders Torstensson
Anders Torstenssons första regleringsplan för Norrmalm 1637. (Norr är till vänster) Anders Torstensson, född i Värmland, död 1674 i Stockholm, var svensk ingenjör och stadsplanerare.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Anders Torstensson · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Andra världskriget · Se mer »
Anna Ivanovna
Anna underhålls av narrar, av Valerij Jakobi. Anna Ivanovna (ryska: Анна Иоанновна, Anna Ioannovna) eller Anna av Ryssland, född 7 februari (28 januari g.s.) 1693 i Moskva, död 28 oktober (17 oktober g.s.) 1740, var ställföreträdande regent i Kurland från 1711 till 1730, och regerande kejsarinna av Ryssland från 1730 till 1740.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Anna Ivanovna · Se mer »
Areal
Areal är arean av ett geografiskt områdes projektion på en tänkt, normaliserad jordyta.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Areal · Se mer »
Arkitektur i Finland
Finlandiahuset (1962-1975) i Helsingfors. Arkitektur i Finland beskriver arkitekturen i Finland och arkitektur gjord av finländska arkitekter.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Arkitektur i Finland · Se mer »
Arvid Tönnesson Wildeman
Arvid Tönnesson Wildeman, död 1617 i Viborg, var en svensk statsman och krigare i Finland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Arvid Tönnesson Wildeman · Se mer »
Östra Finlands hovrätt
Östra Finlands hovrätt (finska: Itä-Suomen hovioikeus) är en hovrätt i Kuopio som grundades 1839 som Viborgs hovrätt men flyttades 1940 från Viborg och erhöll sitt nuvarande namn 1945.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Östra Finlands hovrätt · Se mer »
Bastion
Bastion är ett spetsigt försvarsverk som utgör en framskjuten del av fästningsvallen på äldre befästningar.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Bastion · Se mer »
Befolkningstäthet
Befolkningstäthet, folktäthet, är kvoten mellan ett områdes folkmängd och area och anger hur tätt befolkat ett geografiskt område är.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Befolkningstäthet · Se mer »
Belägringen av Viborg
Belägringen av Viborg skedde under våren 1710 i samband med det stora nordiska kriget (1700–1721).
Ny!!: Viborg, Ryssland och Belägringen av Viborg · Se mer »
Belägringen av Viborg (1706)
Belägringen av Viborg ägde rum under det stora nordiska kriget.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Belägringen av Viborg (1706) · Se mer »
Blockhus
Blockhus i Fort Southwest Point, Tennessee. Ett blockhus är en byggnad av timmer och sten, inrättad för försvarsändamål.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Blockhus · Se mer »
Bo Jonsson (Grip)
Bo Jonsson (Grip), född senast i början av 1335, död 20 augusti 1386, var en svensk väpnare, riksråd, drots och därmed under sin levnad en av de mäktigaste i Sverige näst kungen, Magnus Eriksson, och senare kung Albrekt av Mecklenburg. Hans föräldrar var Jon Tomasson (Grip) och Ingeborg Bosdotter (Natt och Dag). Han har gett namn åt Gripsholms slott.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Bo Jonsson (Grip) · Se mer »
Clas Åkesson (Tott)
Clas Åkesson (Tott), född omkring 1530, död 27 maj 1590, var en svensk militär och ämbetsman, riksråd från 1575.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Clas Åkesson (Tott) · Se mer »
Dominikanorden
Dominikanorden är en katolsk mendikantorden instiftad 1215 i Toulouse av den unge spanske prästen Domingo de Guzman (latiniserat Dominicus).
Ny!!: Viborg, Ryssland och Dominikanorden · Se mer »
Emil Wikström
''Emil Wikström i hans studio i Paris'', Målning av Dora Wahlroos 1892 Emil Erik Wikström, född 13 april 1864 i Åbo, död 26 september 1942 i Helsingfors, var en finländsk skulptör.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Emil Wikström · Se mer »
Erik Axelsson (Tott)
Erik Axelsson (Tott), född cirka 1415, s. 361.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Erik Axelsson (Tott) · Se mer »
Erik Turesson den yngre (Bielke)
Erik Turesson Bielke, riddare, hövitsman, riksråd, död 1511, son till Ture Turesson Bielke och Ingegärd Kyrning.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Erik Turesson den yngre (Bielke) · Se mer »
Erik XIV
Erik XIV, född 13 december 1533 på Tre Kronor, död 26 februari 1577 på Örbyhus slott, var Sveriges kung mellan 1560 och 1568.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Erik XIV · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Första världskriget · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Finland · Se mer »
Finland under mellankrigstiden
Mellankrigstiden i Finland är tiden från Finska inbördeskrigets slut 1918 till Finska vinterkrigets utbrott i november 1939.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Finland under mellankrigstiden · Se mer »
Finlands gränsförändringar
Detta är en översikt över Finlands gränsförändringar genom historien.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Finlands gränsförändringar · Se mer »
Finlands län
Finlands län (Suomen läänit) var fram till årsskiftet 2009/2010 de högsta administrativa enheterna inom den statliga lokalförvaltningen i Finland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Finlands län · Se mer »
Finlands socialistiska arbetarrepublik
Finlands socialistiska arbetarrepublik var en kortlivad finsk socialistisk statsbildning upprättad genom revolution i inledningen av Finska inbördeskriget.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Finlands socialistiska arbetarrepublik · Se mer »
Finländare
Finländare är ett samlingsbegrepp (hyperonym) för alla medborgare och i Finland bosatta personer, oavsett vilken språkgrupp eller etnisk grupp (till exempel finnar, samer och romer) de tillhör.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Finländare · Se mer »
Finska inbördeskriget
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Finska inbördeskriget · Se mer »
Finska viken
Finska viken Satellitbild över Finska viken. Karta över Finska viken. Finska viken (Suomenlahti; Soome laht; Финский залив Finskij zaliv) är den östligaste viken i Östersjön, belägen mellan Finland och Estland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Finska viken · Se mer »
Fiske
Nätfiske i Finland på 1930-talet. Foto: E. Granlund Simrishamn. not i Bangladesh En fiskare lastar av sin fångst. Småbåtshamnen i Ystad 27 okt 2015. Isländska fisklådor i Ystads småbåtshamn 2017. Fiske från båt i Sarıyer, i norra delen av Bosporen. John George Brown: Waiting for a Bite, Central Park En Push-up fälla framtagen av Sveriges lantbruksuniversitet. Två fiskare rensar sina nät. Fiske från laxdamm vid Vuoksen, illustrerad i En resa i Finland. Fiske är fångst av djur i vattnet, till exempel fiskar, skaldjur, bläckfiskar och tagghudingar, yrkesmässigt eller som fritidsfiske (dvs. antingen husbehovsfiske med yrkesmässiga redskap, eller sportfiske).
Ny!!: Viborg, Ryssland och Fiske · Se mer »
Folkmängd
Folkmängd (även invånarantal) är det antal invånare som ett geografiskt avgränsat område har.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Folkmängd · Se mer »
Fortsättningskriget
Fortsättningskriget (jatkosota, Советско-финская война 1941–1944: Sovetsko-finskaja vojna 1941–1944) utkämpades av Finland och Nazityskland mot Sovjetunionen mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Fortsättningskriget · Se mer »
Franciskanorden
Pinacoteca Nazionale i Siena i Italien Franciskanorden (latin: Ordo Fratrum Minorum, O.F.M., "mindre brödernas orden"), även Franciskanerorden, är en katolsk mendikantorden som grundades omkring 1210 av Franciskus av Assisi.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Franciskanorden · Se mer »
Freden i Nystad
Freden i Nystad är den fred som slöts mellan Sverige och Ryssland den 30 augusti 1721 i Nystad i nuvarande Finland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Freden i Nystad · Se mer »
Freden i Stolbova
Freden i Stolbova slöts den 10 mars (27 februari enligt gamla stilen) 1617 mellan Sverige och Ryssland och avslutade därmed det Ingermanländska kriget 1610–1617.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Freden i Stolbova · Se mer »
Gamla Finland
Områden Sverige förlorade till Ryssland i frederna år 1721 (grönt) och 1743 (gult) Gamla Finland, Ryska Finland, kallades den östligaste delen (Viborgs län) av storfurstendömet Finland, vilken avträddes till Ryssland genom freden i Nystad 1721 och freden i Åbo 1743 och vilken 1812 återförenades med det övriga Finland, det så kallade Nya Finland eller Svenska Finland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Gamla Finland · Se mer »
Gunilla Johansdotter (Bese)
Gunilla Johansdotter (Bese), även kallad Gunhild, född 1475, död 1553, var en finländsk adelsdam och länstagare av Viborgs län 1511–1513.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Gunilla Johansdotter (Bese) · Se mer »
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Gustaf Mannerheim · Se mer »
Hansan
Hansan eller Hanseförbundet var ett förbund av främst tyska eller tyskdominerade städer, som från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet med väpnat våld upprätthöll ett monopol på stora delar av handeln i Nord- och Östersjön.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Hansan · Se mer »
Hövitsman
Hövitsman var under senmedeltiden och 1500-talet den vanligaste titeln på en militär befälhavare.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Hövitsman · Se mer »
Helsingfors
Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Helsingfors · Se mer »
Historiska landskap i Finland
Historiska landskap i Finland(gränserna för nuvarande landskapsförbund med gul färg) Historiska landskap i Finland är nio till antalet.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Historiska landskap i Finland · Se mer »
Ivar Axelsson (Tott)
Magdalena Karlsdotter. Ivar Axelsson (Tott) till Lillö (Iver Axelsen Thott), född omkring 1420, död 1 oktober 1487, var ett svenskt och danskt riksråd, tillhörande ätten som senare kallas Tott, son till Axel Pedersen (Tott) och Cathrine Krognos.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Ivar Axelsson (Tott) · Se mer »
Jöns Kurck
Jöns Kurck (Kurki), född 1590 i Finland, död 21 maj 1652, var en svensk friherre, riksråd och ståthållare i Finland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Jöns Kurck · Se mer »
Joensuu
Joensuu är en stad (kommun) och residensstad i landskapet Norra Karelen i Finland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Joensuu · Se mer »
Johan av Hoya
Johan av Hoya, död 11 juni 1535 på Fyn i Danmark, var en tysk greve från Lübeck och son till greve Jobst I av ätten Hoya.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Johan av Hoya · Se mer »
Johan III
spira. Johan III:s liktåg skrider över borggården. Överst, mellan två texttavlor, konungens porträttmedaljong. Längst ned i förgrunden det kungliga liket, utsträckt i en öppen kista. Johan III (Juhana III), född 20 december 1537 på Stegeborgs slott, död 17 november 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1569–1592 efter att ha tillskansat sig kungamakten genom att hösten 1568 fängsla sin bror Erik XIV och propagera mot honom resten av det året.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Johan III · Se mer »
Karelen
Östkarelen och Västkarelen med gränserna från 1939 och 1940/1947. Områdena kallas även ryska Karelen respektive finska Karelen. Finska Karelen kan delas upp i Norra Karelen och Södra Karelen. Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (även kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus). Ladogakarelen och Karelska näset påverkades av att gränserna drogs om under andra världskriget. Karelska dräkten av Pehr Hilleström, 1782-1810. Karelens flagga mellan 1920 och 1922 samt mellan 1941 och 1944. Karelen (historiskt Kirjalaland, karelska och finska: Karjala; ryska: Карелия, Karelija; latin: Carelia) är ett landområde som ligger inom Finlands och Rysslands gränser och är hemland för karelerna.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Karelen · Se mer »
Karelska näset
Karelska näset. Vuoksa-sjön nära Kexholm. Karelska näset (Карельский перешеек, Karelskij peresjejek; Karjalankannas) är landområdet mellan sjön Ladoga och Finska viken.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Karelska näset · Se mer »
Karl IX
Karl IX, före trontillträdet känd som hertig Karl, född 4 oktober 1550 i Stockholm, död 30 oktober 1611 i Nyköping, var kung av Sverige 1604–1611.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Karl IX · Se mer »
Karl Knutsson (Bonde)
Karl Knutsson, oegentligt Karl VIII, född i oktober 1408 eller 1409, död 15 maj 1470, var svensk riksföreståndare 1438–1440, kung av Sverige 1448–1457, 1464–1465 och 1467–1470 samt som Karl I kung av Norge 1449–1450.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Karl Knutsson (Bonde) · Se mer »
Köping (administrativ enhet)
En köping har i Sverige, Finland och Estland varit en ort med speciella rättigheter, men som till skillnad från städer inte har haft stadsrättigheter.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Köping (administrativ enhet) · Se mer »
Kexholm
Kexholm (Kakensholm, på finska Käkisalmi (Göksundet), på karelska Karjala, på ryska Приозерск/Priozersk, fram till 1611 Корела/Korela, 1611–1918 och 1940–1948 Кексгольм/Keksholm och 1918–1940 Кякисалми/Kjakisalmi) är en stad uppbyggd kring fästningen med samma namn i ryska Karelen.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Kexholm · Se mer »
Knut Posse (d. 1500)
Knut Posse, född i början av 1440-talet, död 25 mars 1500 på Kastelholm, Åland, var väpnare, riksråd och hövitsman över flera slottslän.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Knut Posse (d. 1500) · Se mer »
Krimkriget
Krimkriget var en väpnad konflikt som utkämpades från 28 mars 1853 till februari 1856 mellan Kejsardömet Ryssland på ena sidan och en allians av Storbritannien, Frankrike, det sardinska kungadömet och Osmanska riket på den andra.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Krimkriget · Se mer »
Krister Nilsson (Vasa)
Krister (eller Kristiern) Nilsson (Vasa) till Vasa i Seminghundra härad och Björnö, Frötuna socken.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Krister Nilsson (Vasa) · Se mer »
Lars Axelsson (Tott)
Lars Axelsson (Tott), på danska Laurens Axelsen, på finska Lauri Akselinpoika, död 3 maj 1483, var en dansk-svensk adelsman, riddare och ett svenskt riksråd.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Lars Axelsson (Tott) · Se mer »
Lödöse
Lödöse museum Lödöse, även Gamla Lödöse, Gamlöse eller Gammelös, är en tätort och före detta brukssamhälle i Lilla Edets kommun och kyrkby i Sankt Peders socken, belägen cirka 4 mil nordost om centrala Göteborg.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Lödöse · Se mer »
Leningrad oblast
Karta över Leningrad oblast med dess administrativa indelning. Leningrad oblast (ryska: Ленинградская область, Leningradskaja oblast) är ett oblast (län) i Ryssland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Leningrad oblast · Se mer »
Lorentz Kristoffer Stobée
Lorentz Kristoffer Stobée före adlandet Stobæus, född 19 juni 1676 g.s. i Lund, död 31 maj 1756 n.s. på sin egendom Ågården, Råda socken vid Lidköping, var en svensk generalmajor, fortifikationsdirektör, landshövding, överkommendant i Göteborg, målare och tecknare.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Lorentz Kristoffer Stobée · Se mer »
Magnus Stiernstråle
Magnus Stiernstråle, född okänt år, troligen i Livland, död den 18 december 1734, var en svensk militär.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Magnus Stiernstråle · Se mer »
Mellankrigstiden
Europa 1923, fyra år efter Versaillesfredens undertecknande. Flera nya stater, såsom Estland, Lettland, Litauen, Jugoslavien och Tjeckoslovakien har tillkommit. Mellankrigstiden är den historiska perioden 1918–1939, det vill säga mellan första världskrigets slut och andra världskrigets början.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Mellankrigstiden · Se mer »
Mikael Agricola
Mikael Olofsson Agricola, född cirka 1507 i Torsby i Pernå socken i östra Nyland, död 9 april 1557 i Nykyrka socken nära Viborg, var reformator för Finland, biskop i Åbo stift samt rektor för Åbo skola.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Mikael Agricola · Se mer »
Monrepos
Monrepos 1830 Monrepos ("Vilan") är ett gods med tillhörande engelsk park, belägen på ön Slottsholmen, nära Viborg i nuvarande Ryssland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Monrepos · Se mer »
Moskvafreden
Moskvafreden (Moskovan rauhansopimus (1940)) tecknades den 12 mars 1940 mellan Finland och Sovjetunionen.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Moskvafreden · Se mer »
Nöteborg
Nöteborg tas av ryssarna 1702. Gamla Ladogakanalens slussar i Nöteborg. Minnessten till freden (Nöteborgstraktaten), i Nöteborg, med inskriptioner på ryska och svenska. Nöteborg (ryska Шлиссельбург, transkribering: Sjlisselburg, translitterering: Šlissel'burg, tyska Schlüsselburg, finska Pähkinälinna eller Lyyssinä) är en stad vid floden Nevas utflöde ur Ladoga i Ryssland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Nöteborg · Se mer »
Nils Grabbe
Nils Grabbe, död 1549 på Grabbacka i Karis, var en finländsk partigängare under Gustav Vasas befrielsekrig.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Nils Grabbe · Se mer »
Nordvästra federala distriktet
Nordvästra federala distriktet (Северо-Западный федеральный округ Severo-Zapadnyj federal'nyj okrug) är ett av Rysslands federala distrikt.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Nordvästra federala distriktet · Se mer »
Oblast
Oblast (о́бласть ’provins, distrikt, område, region, län’) är ett administrativt område i följande länder.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Oblast · Se mer »
Parisfreden (1947)
Parisfreden (Traité de Paris) undertecknades i Paris 10 februari 1947 efter den fredskonferens som hållits i staden från 29 juli till 15 oktober 1946.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Parisfreden (1947) · Se mer »
Per Brahe den yngre
Per Brahe den yngre, Per Brahe den yngre (Abrahamsson), född 18 februari 1602 på Rydboholms slott, Rydbo, Östra Ryds socken, Uppland, död 12 september 1680 på Bogesunds slott i Uppland, var en svensk greve till Visingsborg, överste och riksdrots från 1640 till sin död.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Per Brahe den yngre · Se mer »
Pfalz (residens)
Pfalz, lånord från tyskan av latinets ord för palats (Palatium), var benämningen på de kungsgårdar och andra personliga ägor spridda runtom i riket där de frankiska och tyska kungarna alltifrån karolingisk tid brukade uppehålla sig samt, då närvarande, utöva sina funktioner som domare.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Pfalz (residens) · Se mer »
Republiken Novgorod
Marknadsplats i Republiken Novgorod, målad 1909 av Appolinarij Vasnetsov (1856–1933). Medeltida mur från Novgorods kreml Republiken Novgorod (ryska: Новгородская Республика, Novgorodskaja Respublika) eller Novgorod-landet (ryska: Новгородская земля, Novgorodskaja zemlja) var en stor medeltida rysk (Ruser) stat som sträckte sig från Östersjön till Uralbergen mellan 1100- och 1400-talen.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Republiken Novgorod · Se mer »
Riihimäki–Sankt Petersburg-banan
| | Riihimäki-Sankt Petersburg-banan, som även kallas Sankt Petersburgbanan, är en del av Finlands och Rysslands järnvägsnät.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Riihimäki–Sankt Petersburg-banan · Se mer »
Runda tornet
Runda tornet (ryska: Круглая башня, finska: Pyöreä torni) är en befästning från Gustav Vasas tid i den ryska staden Viborg.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Runda tornet · Se mer »
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Ryssland · Se mer »
Rysslands federala distrikt
Alla Rysslands federationssubjekt grupperas i åtta federala distrikt, vilka vart och ett administreras av ett ombud utsett av Rysslands president.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Rysslands federala distrikt · Se mer »
Saima kanal
Saima kanal (fi. Saimaan kanava, ru. Сайменский канал, Sajmenskij kanal) är en kanal från 1856 som förbinder sjön Saimen med Finska viken.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Saima kanal · Se mer »
Saimen
Linnansaari nationalpark beläget i Saimen. Saimen (Saimaa) är Finlands största och Europas fjärde största sjö, efter Ladoga, Onega och Vänern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Saimen · Se mer »
Sankt Petersburg
Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Sankt Petersburg · Se mer »
Skeppsvarv
Varvet Stocznia Gdynia i Gdynia i Polen Skeppsvarv är en verkstad som utför reparation eller nybyggnad av fartyg och utrustning för att gå till sjös.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Skeppsvarv · Se mer »
Slaget om Viborg
Slaget om Viborg var en viktig operation i finska inbördeskriget och ägde rum mellan 23 och 29 april 1918.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Slaget om Viborg · Se mer »
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Sovjetunionen · Se mer »
Stad
Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige. En stad är en större eller mer betydande tätort, ofta centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Stad · Se mer »
Sten Sture den äldre
Sankt Göran och draken i Storkyrkan, en allegori över Sten Sture den äldres seger över danskarna i slaget vid Brunkeberg. Sankt Göran antas vara skulpterad med Sten Sture den äldre som förebild, och är det närmaste ett samtida porträtt som existerar. Hemming Gad meddelar Svante Nilsson att Sten Sture avlidit ''Sten Sture den äldres intåg i Stockholm'', målning av Georg von Rosen (1864). Sten Sture den äldre, Herr Sten, född omkring 1440, död 14 december 1503 i Jönköping, var riksföreståndare över Sverige mellan 1470 (antagligen kring midsommartiden) och 1497 och därefter från 1501 fram till sin död, samt riddare och hövitsman över Stockholm.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Sten Sture den äldre · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Stockholm · Se mer »
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Stora nordiska kriget · Se mer »
Storfurstendömet Finland
Denna karta från 1662 omnämner Finland som storfurstendöme. Storfurstendömet Finland var en benämning på Finland från 1500-talet till Finlands självständighet 1917.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Storfurstendömet Finland · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Sverige · Se mer »
Tjära
Polsk trätjära som används för att lindra hudproblem. Skamstraffet tjära och fjädrar. Tjära är en trögflytande vätska som erhålls som kondensat vid pyrolys (torrdestillation) av organiska material som kol, petroleum, oljeskiffer, torv eller ved.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Tjära · Se mer »
Tott
Epitafium över Jörgen Åkesson (Tott), död 1555, i Vadsbro kyrka, Södermanland. Tott, även Thott, är en medeltida dansk frälseätt och Skånes äldsta och mest ansedda adelsätt av vilken en medlem, Tord Aagesen, finns omnämnd redan 1288.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Tott · Se mer »
Trångsund, Ryssland
Trångsund (ryska: Высо́цк, Vysotsk, tidigare: Trongzund; finska: Uuras) är en kustnära stad och hamn i Vyborg rajon i Leningrad oblast i Ryssland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Trångsund, Ryssland · Se mer »
Tsarryssland
Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Tsarryssland · Se mer »
Tyrgils Knutsson
Tyrgils Knutsson till Aranäs (även Torgils, Torkel och latin:Thyrgillvs eller Tyrgillum Canuti), riddare, svenskt riksråd, drots och marsk, död 1306 i Stockholm genom avrättning, Sveriges verklige styresman under Birger Magnussons omyndighet.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Tyrgils Knutsson · Se mer »
Viborgit
Viborgit är en magmatisk bergart.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgit · Se mer »
Viborgs bibliotek
Biblioteket, 2019. Interiörbild från biblioteket, 1930-talet. Viborgs bibliotek (ryska: Библиотека Алвара Аалто; finska: Viipurin kaupunginkirjasto) är ett bibliotek i Viborg i Ryssland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgs bibliotek · Se mer »
Viborgs län
Viborgs län 1897 Viborgs länsvapen Viborgs län (finska Viipurin lääni) är ett före detta län i Finland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgs län · Se mer »
Viborgs och Nyslotts län
Viborgs och Nyslotts län var ett svenskt län 1634-1721.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgs och Nyslotts län · Se mer »
Viborgs skolor under svenska tiden
Erik Dahlbergh: Viborg på 1600-talet. Viborgs skolor under svenska tiden bestod liksom i andra större svenska städer av en stadsskola, senare katedralskola och trivialskola, förberedande skolor eller pedagogier, ett gymnasium och en tysk skola.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgs skolor under svenska tiden · Se mer »
Viborgs slott
Viborgs slott Viborgs slott 1840 Viborgs slott (Выборгский замок, Vyborgskij zamok; Viipurin linna) är en borg belägen i staden Viborg på Karelska näset i Ryssland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgs slott · Se mer »
Viborgs stift 1554–1723
Viborgs stift grundades år 1554 av Sveriges kung Gustav Vasa.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgs stift 1554–1723 · Se mer »
Viborgska gatloppet
Plan över svenska och ryska flottornas läge å Viborgs yttre redd år 1790 inför utbrytningen, Viborgska gatloppet, kopparstick av Gustaf af Klint, Sjöhistoriska museet, Stockholm. Viborgska gatloppet kallas den utbrytning ur Viborgska viken som den 3 juli 1790 företogs av den svenska flottan och den svenska skärgårdsflottan.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgska gatloppet · Se mer »
Viborgska smällen
Olaus Magnus avbildade Viborgska smällen på sin Carta marina. Viborgska smällen var en förmodligen uppdiktad händelse som skall ha inträffat den 30 november 1495, i slutet av den ryska belägringen av Viborg.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgska smällen · Se mer »
Viborgska viken
Viborgska viken (ry. Выборгский залив Vyborgskij zaliv, fi. Viipurinlahti) är en djup vik i nordöstra Finska viken.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Viborgska viken · Se mer »
Ville Vallgren
''Havis Amanda'' ''Topelius och barnen'' Carl Wilhelm "Ville" Vallgren, född 15 december 1855 i Borgå, död 13 oktober 1940 i Helsingfors, var en finländsk skulptör.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Ville Vallgren · Se mer »
Villmanstrand
Villmanstrand (äldre svenskt namn: Lappstrand, Lappeenranta) är en stad (kommun) och residensstad i landskapet Södra Karelen i Finland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Villmanstrand · Se mer »
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Vinterkriget · Se mer »
Visby
Visby är en tätort som är centralort i Region Gotland samt residensstad i Gotlands län.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Visby · Se mer »
Wiborg
Wiborg var en svenskspråkig tidning som publicerades i finländska Viborg mellan 1855 och 1861.
Ny!!: Viborg, Ryssland och Wiborg · Se mer »
1293
1293 (MCCXCIII) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1293 · Se mer »
1318
1318 (MCCCXVIII) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1318 · Se mer »
1371
1371 (MCCCLXXI) var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1371 · Se mer »
1386
1386 (MCCCLXXXVI) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1386 · Se mer »
1418
1418 (MCDXVIII) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1418 · Se mer »
1442
1442 (MCDXLII) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1442 · Se mer »
1448
1448 (MCDXLVIII) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1448 · Se mer »
1457
1457 (MCDLVII) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1457 · Se mer »
1480
1480 (MCDLXXX) var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1480 · Se mer »
1483
1483 (MCDLXXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern).
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1483 · Se mer »
1485
1485 (MCDLXXXVI) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1485 · Se mer »
1488
1488 (MCDLXXXVIII) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1488 · Se mer »
1496
1496 (MCDXCVI) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1496 · Se mer »
1499
1499 (MCDXCIX) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1499 · Se mer »
1511
1511 (MDXI) var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1511 · Se mer »
1513
1513 (MDXIII) var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1513 · Se mer »
1520
1520 (MDXX) var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1520 · Se mer »
1523
1523 (MDXXIII) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1523 · Se mer »
1525
1525 (MDXXV) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1525 · Se mer »
1534
1534 (MDXXXIV) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1534 · Se mer »
1545
1545 (MDXLV) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1545 · Se mer »
1588
1588 (MDLXXXVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1588 · Se mer »
1590
1590 (MDXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1590 · Se mer »
1602
1602 (MDCII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1602 · Se mer »
1617
1617 (MDCXVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1617 · Se mer »
1627
1627 (MDCXXVII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1627 · Se mer »
1631
1631 (MDCXXXI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1631 · Se mer »
1939
1939 (MCMXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1939 · Se mer »
1948
Olympiska vinterspelen i Sankt Moritz 1948 (MCMXLVIII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Viborg, Ryssland och 1948 · Se mer »
Omdirigerar här:
Viborg (Karelen), Viborg, Finland, Viipuri, Vyborg, Wiburg, Выборг.
