Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Lesna

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Lesna

Carl Gustaf Rehnskiöld vs. Slaget vid Lesna

Carl Gustaf Rehnskiöld (skrev sig Rehnschiöldt), född 6 augusti 1651 i Stralsund, död 29 januari 1722 i Läggesta gästgivaregård utanför Mariefred, var en svensk greve och militär. Slaget vid Lesna eller Lesnaja (ryska: Битва при Лесной, Bitva pri Lesnoj) var ett slag under stora nordiska kriget och stod den 28 september 1708 (enligt den svenska kalendern; 27 september enligt den julianska och 8 oktober enligt den gregorianska) mellan en svensk här under Adam Ludwig Lewenhaupt och en rysk här under Peter den store av Ryssland.

Likheter mellan Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Lesna

Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Lesna har 35 saker gemensamt (i Unionpedia): Adam Ludwig Lewenhaupt, Aleksandr Mensjikov, August den starke, Bataljon, Berndt Otto Stackelberg den äldre, Boris Sjeremetev, Dnepr, Dragon (soldat), Dubbel omfattning, Garnison, General, Hetman, Infanteri, Ivan Mazepa, Karl XII, Karl XII:s ryska fälttåg, Kolonn (militär), Kosacker, Kurland, Landstigningen vid Humlebæk, Lillryssland, Mahiljoŭ, Moskva, Peter den store, Polsk-litauiska samväldet, Riga, Ryssland, Sankt Petersburg, Severien, Slaget vid Narva, ..., Slaget vid Poltava, Stora nordiska kriget, Svenska Livland, Sverige, Tross (militär). Förläng index (5 mer) »

Adam Ludwig Lewenhaupt

Adam Ludwig Lewenhaupt, född 15 april 1659 i fältlägret utanför Köpenhamn, död 12 februari 1719 i Moskva, var en svensk greve, riksråd och general.

Adam Ludwig Lewenhaupt och Carl Gustaf Rehnskiöld · Adam Ludwig Lewenhaupt och Slaget vid Lesna · Se mer »

Aleksandr Mensjikov

Aleksandr Danilovitj Mensjikov (ryska: Александр Данилович Меншиков), född 6 november 1673, död 12 november 1729, var en rysk furste och romersk furste, hertig av Ingermanland, hertig av Cosel, militär och politiker; general 1706, fältmarskalk 1709 och generalissimus 1727.

Aleksandr Mensjikov och Carl Gustaf Rehnskiöld · Aleksandr Mensjikov och Slaget vid Lesna · Se mer »

August den starke

August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.

August den starke och Carl Gustaf Rehnskiöld · August den starke och Slaget vid Lesna · Se mer »

Bataljon

Natosymbolen (enligt symbolstandard APP6B) för en infanteribataljon, de två strecken ovanför rektangeln anger att det är en bataljon. Krysset i rektangeln anger att det är ett infanteriförband. Den blåa färgen anger att det är egna eller allierade styrkor. Bataljon, (fr. bataillon, av bataille, som betyder fältslag) är ett militärt förband som ofta är specialiserat för en viss militär uppgift.

Bataljon och Carl Gustaf Rehnskiöld · Bataljon och Slaget vid Lesna · Se mer »

Berndt Otto Stackelberg den äldre

Berndt Otto Stackelberg d.ä. friherre och militär, (född 14 maj 1662 i Reval, död 29 augusti 1734 i Åbo) var en svensk friherre och militär.

Berndt Otto Stackelberg den äldre och Carl Gustaf Rehnskiöld · Berndt Otto Stackelberg den äldre och Slaget vid Lesna · Se mer »

Boris Sjeremetev

Boris Petrovitj Sjeremetev (ryska: Борис Петрович Шереметев), född 25 april 1652, död 17 februari 1719, var en rysk militär.

Boris Sjeremetev och Carl Gustaf Rehnskiöld · Boris Sjeremetev och Slaget vid Lesna · Se mer »

Dnepr

Dnepr, Dnjepr eller Dnipro (ryska: Днепр; belarusiska: Дняпро, Dnjapro; ukrainska: Дніпро́, Dnipro) är en flod i östra Europa.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Dnepr · Dnepr och Slaget vid Lesna · Se mer »

Dragon (soldat)

Svenska dragoner från olika tider. Från vänster: 1676, 1714, 1802 (Västgöta linjedragonregemente; till häst), 1784 (officer vid Lätta dragonerna av livgardet), 1806 (officer vid Västgöta dragonregemente), 1844 (Livregementets dragonkår; till häst) och 1906. Dragon (av dragon, "drake") var ursprungligen en infanterisoldat som förflyttade sig till häst men stred till fots.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Dragon (soldat) · Dragon (soldat) och Slaget vid Lesna · Se mer »

Dubbel omfattning

flankerna och anfallit i ryggen på romarna. Dubbel omfattning, även kallad kniptångsmanöver, är en militär term som innebär att motståndaren innesluts genom samordnade anfall runt båda flankerna.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Dubbel omfattning · Dubbel omfattning och Slaget vid Lesna · Se mer »

Garnison

Inspektion av trupper från den lokalal garnisonen i Nizjnij Novgorod, Ryssland, 1914. Garnison (av frankiska garir, germ. werjan, jfr värja, även fr. garnir förse, utrusta), sammanfattningen av alla de trupper, vilka är förlagda, "garnisonerade", inom samma stad, fästning eller annan ort (garnisonsort).

Carl Gustaf Rehnskiöld och Garnison · Garnison och Slaget vid Lesna · Se mer »

General

En rysk general, 1892. General (förkortning: g eller gen) är en militär titel, ofta den högsta militära graden inom många länders försvarsmakter.

Carl Gustaf Rehnskiöld och General · General och Slaget vid Lesna · Se mer »

Hetman

Hetman (från polska, ursprungligen medellågtyska hovetman, 'anförare'; se huvudman och hövitsman) var en titel motsvarande en överbefälhavare i de polska, litauiska och kosackiska militära styrkorna under det polsk-litauiska samväldets tid.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Hetman · Hetman och Slaget vid Lesna · Se mer »

Infanteri

250x250px Västerbottens infanteriregemente, på Gumboda hed cirka 1860. Infanteriet eller, ålderdomligare, fotfolket eller fotsoldat är det truppslag inom en armé som traditionellt strider till fots.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Infanteri · Infanteri och Slaget vid Lesna · Se mer »

Ivan Mazepa

Ivan Stepanovitj Mazepa (Іван Степанович Мазепа; Jan Mazepa Kołodyński), född 20 mars (g.s.) 1639, död 2 oktober (g.s.) 1709 i Bender, var en zaporizjakosackisk hetman 1687–1708.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Ivan Mazepa · Ivan Mazepa och Slaget vid Lesna · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Karl XII · Karl XII och Slaget vid Lesna · Se mer »

Karl XII:s ryska fälttåg

Karl XII:s ryska fälttåg pågick från 1708 till 1709 och innebar efter ryska segrar början till slutet på den svenska stormaktstiden.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Karl XII:s ryska fälttåg · Karl XII:s ryska fälttåg och Slaget vid Lesna · Se mer »

Kolonn (militär)

En militär kolonn är vanligen ett truppförband uppställt med jämnstora underavdelningar på lika avstånd från varandra.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Kolonn (militär) · Kolonn (militär) och Slaget vid Lesna · Se mer »

Kosacker

Ej att förväxla med kazaker, som i grunden hade samma livsstil, men med en annan etnicitet. Zaporizjakosackerna skriver brev till turkiske sultanen. Brevet har blivit känt som diplomatins grövsta skällbrev. Målning av Ilja Repin, 1880-1891. ukrainsk folkmusiker i traditionell dräkt spelar bandura. Kosacker är ett östslaviskt kristet ortodoxt folk.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Kosacker · Kosacker och Slaget vid Lesna · Se mer »

Kurland

Kurland, på lettiska Kurzeme, är Lettlands minsta landskap, beläget i väster, och numera en av Lettlands planeringsregioner.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Kurland · Kurland och Slaget vid Lesna · Se mer »

Landstigningen vid Humlebæk

Landstigningen vid Humlebæk var en svensk landstigningsoperation som ägde rum vid den danska byn Humlebæk den 25 juli 1700 under inledningen av stora nordiska kriget.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Landstigningen vid Humlebæk · Landstigningen vid Humlebæk och Slaget vid Lesna · Se mer »

Lillryssland

Lillryssland (ryska:Малая Русь) var i Tsarryssland och Kejsardömet Ryssland namnet på större delen av det som idag utgör delar av västra och centrala Ukraina.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Lillryssland · Lillryssland och Slaget vid Lesna · Se mer »

Mahiljoŭ

Mahiljoŭ (belarusiska: Магілёў) uttalat, även känt som Mogiljov eller Mogilev, är en stad i östra Belarus nära gränsen till Ryssland.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Mahiljoŭ · Mahiljoŭ och Slaget vid Lesna · Se mer »

Moskva

Moskva (Москва́) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Moskva · Moskva och Slaget vid Lesna · Se mer »

Peter den store

Peter I, fullständigt namn Pjotr Aleksejevitj Romanov (ryska: Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska: Пётр Великий, Pjotr Velikij), född 30 maj (9 juni enl. nya stilen) 1672 i Moskva, död 28 januari (8 februari enl. nya stilen) 1725 i Sankt Petersburg, var från 1682 till 1725 tsar och storfurste av Ryssland och från 1721 till 1725 Ryska imperiets första kejsare.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Peter den store · Peter den store och Slaget vid Lesna · Se mer »

Polsk-litauiska samväldet

Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Polsk-litauiska samväldet · Polsk-litauiska samväldet och Slaget vid Lesna · Se mer »

Riga

Gamla staden med Daugava i bakgrunden. Riga (Rīga, Рига) är Lettlands huvudstad och ligger vid floden Daugava, nära dess utlopp vid Rigabukten i Östersjön.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Riga · Riga och Slaget vid Lesna · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Ryssland · Ryssland och Slaget vid Lesna · Se mer »

Sankt Petersburg

Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Sankt Petersburg · Sankt Petersburg och Slaget vid Lesna · Se mer »

Severien

Karta över Severien under 1400-talet. Severien är en historisk region på gränsen mellan nuvarande Ukraina och Ryssland, vid Tjernigov och Poltava, med centrum i Novgorod-Severskij.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Severien · Severien och Slaget vid Lesna · Se mer »

Slaget vid Narva

Slaget vid Narva var ett fältslag som utkämpades vid staden Narva i nordöstra Estland den 20 november 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska).

Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Narva · Slaget vid Lesna och Slaget vid Narva · Se mer »

Slaget vid Poltava

Slaget vid Poltava var ett fältslag som utkämpades vid staden Poltava i dagens Ukraina den 28 juni 1709 (enligt den svenska kalendern; 27 juni enligt den julianska och 8 juli enligt den gregorianska).

Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Poltava · Slaget vid Lesna och Slaget vid Poltava · Se mer »

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Stora nordiska kriget · Slaget vid Lesna och Stora nordiska kriget · Se mer »

Svenska Livland

Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629; för att skilja det från den delen av Livland som blev kvar inom Polen, har det ibland kallats Svenska Livland (Zviedru Livonija). Sverige avträdde Livland till Ryssland 1721 vid freden i Nystad, men hade i praktiken förlorat området redan 1710. Livland motsvarade södra hälften av dagens Estland och norra hälften av dagens Lettland, samt ön Ösel. I norr gränsade området till det likaledes svenska Estland (som även omfattade ön Dagö), i öster till Ryssland, och i söder till de dåvarande polska provinserna Kurland och polska Livland. De största städerna i svenska Livland var Riga och Dorpat (nuvarande Tartu).

Carl Gustaf Rehnskiöld och Svenska Livland · Slaget vid Lesna och Svenska Livland · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Sverige · Slaget vid Lesna och Sverige · Se mer »

Tross (militär)

Nationalmuseum. En tross var den utrustning och de fordon som ett militärt förband medförde i fält.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Tross (militär) · Slaget vid Lesna och Tross (militär) · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Lesna

Carl Gustaf Rehnskiöld har 353 relationer, medan Slaget vid Lesna har 73. Eftersom de har gemensamt 35, är Jaccard index 8.22% = 35 / (353 + 73).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Lesna. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »