Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Finland och Juho Kusti Paasikivi
Finland och Juho Kusti Paasikivi har 31 saker gemensamt (i Unionpedia): Aleksandra Kollontaj, Andra världskriget, Autonomi, Bolsjevik, Centern i Finland, Finlands ambassad i Stockholm, Finlands president, Finlands statsminister, Finska inbördeskriget, Fortsättningskriget, Fosterländska folkrörelsen, Gustaf Mannerheim, Helsingfors, Helsingin Sanomat, Karelska näset, Lista över Finlands statsöverhuvuden, Nationalism, Nordiska rådet, Oktoberrevolutionen, Olympiska sommarspelen 1952, Operation Barbarossa, Risto Ryti, Ryska, Ryska SFSR, Samlingspartiet, Sovjetunionen, Storfurstendömet Finland, Sverige, Urho Kekkonen, Vinterkriget, ..., VSB-avtalet. Förläng index (1 mer) »
Aleksandra Kollontaj
Aleksandra Michajlovna Kollontaj (ryska: Александра Миха́йловна Коллонтай), född Domontovitj (ryska: Домонто́вич) den 31 mars (19 mars enligt g.s.) 1872 i Sankt Petersburg, Kejsardömet Ryssland, död den 9 mars 1952 i Moskva, Sovjetunionen, var en sovjetisk (rysk) kommunistisk politiker, diplomat och författare.
Aleksandra Kollontaj och Finland · Aleksandra Kollontaj och Juho Kusti Paasikivi ·
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Andra världskriget och Finland · Andra världskriget och Juho Kusti Paasikivi ·
Autonomi
Autonomi (självstyre) innebär självbestämmanderätt, oberoende, inom flera områden som till exempel territorium, politik och taktik.
Autonomi och Finland · Autonomi och Juho Kusti Paasikivi ·
Bolsjevik
Bolsjevikmöte. Vladimir Lenin till höger. Boris Kustodijevs målning ''Bolsjevik'' (1920). Bolsjevik (av ryskans большевик, ’majoritetsman’) kallade sig medlemmarna i den ena av de två fraktioner som bildades efter en splittring av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti år 1903.
Bolsjevik och Finland · Bolsjevik och Juho Kusti Paasikivi ·
Centern i Finland
Centern i Finland (finska Suomen Keskusta, Kesk.) är ett politiskt parti i Finland.
Centern i Finland och Finland · Centern i Finland och Juho Kusti Paasikivi ·
Finlands ambassad i Stockholm
Finlands ambassad i Stockholm (även Finska ambassaden) är Finlands diplomatiska representation i Sverige beläget i kvarteret Förrådsbacken på Östermalm i Stockholm.
Finland och Finlands ambassad i Stockholm · Finlands ambassad i Stockholm och Juho Kusti Paasikivi ·
Finlands president
Finlands president, officiellt Republiken Finlands president, är Finlands statschef och högsta offentliga ämbete.
Finland och Finlands president · Finlands president och Juho Kusti Paasikivi ·
Finlands statsminister
Finlands statsminister har sitt ämbete reglerat i Finlands grundlag.
Finland och Finlands statsminister · Finlands statsminister och Juho Kusti Paasikivi ·
Finska inbördeskriget
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan.
Finland och Finska inbördeskriget · Finska inbördeskriget och Juho Kusti Paasikivi ·
Fortsättningskriget
Fortsättningskriget (jatkosota, Советско-финская война 1941–1944: Sovetsko-finskaja vojna 1941–1944) utkämpades av Finland och Nazityskland mot Sovjetunionen mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.
Finland och Fortsättningskriget · Fortsättningskriget och Juho Kusti Paasikivi ·
Fosterländska folkrörelsen
IKL får en byst av Mussolini av italienska fascister 7 juni 1935. Från vänster sändebudet Gray, Italiens ambassadör Tamaro, Vilho Annala, Vihtori Kosola, Bruno Salmiala, Juhana Malkamäki och Eino Tuomivaara. Fosterländska folkrörelsen (finska: Isänmaallinen kansanliike, IKL) var ett extremt högerparti i Finland, som grundades 1932, sedan Lapporörelsen hade upplösts.
Finland och Fosterländska folkrörelsen · Fosterländska folkrörelsen och Juho Kusti Paasikivi ·
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Finland och Gustaf Mannerheim · Gustaf Mannerheim och Juho Kusti Paasikivi ·
Helsingfors
Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.
Finland och Helsingfors · Helsingfors och Juho Kusti Paasikivi ·
Helsingin Sanomat
Helsingin Sanomat ("Helsingfors underrättelser"), HS, i talspråk ofta Hesari, är en finskspråkig finländsk dagstidning, som ges ut i Helsingfors.
Finland och Helsingin Sanomat · Helsingin Sanomat och Juho Kusti Paasikivi ·
Karelska näset
Karelska näset. Vuoksa-sjön nära Kexholm. Karelska näset (Карельский перешеек, Karelskij peresjejek; Karjalankannas) är landområdet mellan sjön Ladoga och Finska viken.
Finland och Karelska näset · Juho Kusti Paasikivi och Karelska näset ·
Lista över Finlands statsöverhuvuden
Lista över Finlands statsöverhuvuden omfattar de personer, som har varit statschefer över Finland.
Finland och Lista över Finlands statsöverhuvuden · Juho Kusti Paasikivi och Lista över Finlands statsöverhuvuden ·
Nationalism
Nationalism (från franskans nationalisme, av "nation", ursprungligen från latinets nascor, "jag föds") är en världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser.
Finland och Nationalism · Juho Kusti Paasikivi och Nationalism ·
Nordiska rådet
Karta över Nordiska rådets medlemsstater. Nordiska rådet är det officiella samarbetsorganet mellan de nordiska staternas parlament inom ramen för det nordiska samarbetet.
Finland och Nordiska rådet · Juho Kusti Paasikivi och Nordiska rådet ·
Oktoberrevolutionen
Oktoberrevolutionen (Октябрьская революция, Oktjabrskaja revoljutsija; officiell sovjetisk benämning i översättning: "Den stora socialistiska oktoberrevolutionen") är den del av ryska revolutionen som utbröt 7 november 1917 (n.s.) i Petrograd och 12 november i Moskva.
Finland och Oktoberrevolutionen · Juho Kusti Paasikivi och Oktoberrevolutionen ·
Olympiska sommarspelen 1952
Olympiska sommarspelen 1952 var de femtonde moderna olympiska spelen och hölls i Helsingfors i Finland mellan den 19 juli och den 3 augusti 1952.
Finland och Olympiska sommarspelen 1952 · Juho Kusti Paasikivi och Olympiska sommarspelen 1952 ·
Operation Barbarossa
Operation Barbarossa (Unternehmen Barbarossa, efter Fredrik I Barbarossa) var kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen som inleddes den 22 juni 1941, under andra världskriget.
Finland och Operation Barbarossa · Juho Kusti Paasikivi och Operation Barbarossa ·
Risto Ryti
Ryti tillsammans med Adolf Hitler och Gustaf Mannerheim i Finland 4 juni 1942. Risto Heikki Ryti, född 3 februari 1889 i Vittis, död 25 oktober 1956 i Helsingfors, var en finländsk politiker och president i Finland 1940–1944.
Finland och Risto Ryti · Juho Kusti Paasikivi och Risto Ryti ·
Ryska
Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.
Finland och Ryska · Juho Kusti Paasikivi och Ryska ·
Ryska SFSR
Ryska sovjetiska federativa socialistrepubliken, förkortat Ryska SFSR, var den största av Sovjetunionens delrepubliker.
Finland och Ryska SFSR · Juho Kusti Paasikivi och Ryska SFSR ·
Samlingspartiet
Samlingspartiet (Nationella Samlingspartiet r.p., förkortas Saml; finska: Kansallinen Kokoomus, Kok) är ett liberalkonservativt politiskt parti i Finland.
Finland och Samlingspartiet · Juho Kusti Paasikivi och Samlingspartiet ·
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Finland och Sovjetunionen · Juho Kusti Paasikivi och Sovjetunionen ·
Storfurstendömet Finland
Denna karta från 1662 omnämner Finland som storfurstendöme. Storfurstendömet Finland var en benämning på Finland från 1500-talet till Finlands självständighet 1917.
Finland och Storfurstendömet Finland · Juho Kusti Paasikivi och Storfurstendömet Finland ·
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Finland och Sverige · Juho Kusti Paasikivi och Sverige ·
Urho Kekkonen
heraldiska vapen (här i utförande som riddare av Serafimerorden). inbördeskriget 1918. Urho Kaleva Kekkonen, född 3 september 1900 i Pielavesi i Savolax (i dåvarande Storfurstendömet Finland), död 31 augusti 1986 i Helsingfors, var den dominerande politikern i Republiken Finland under stora delar av tiden efter andra världskriget.
Finland och Urho Kekkonen · Juho Kusti Paasikivi och Urho Kekkonen ·
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Finland och Vinterkriget · Juho Kusti Paasikivi och Vinterkriget ·
VSB-avtalet
VSB-avtalet, officiellt fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd (Sopimus ystävyydestä, yhteistoiminnasta ja keskinäisestä avunannosta (YYA-sopimus); Договор о дружбе, сотрудничестве и взаимной помощи (ДСП-договор), Dogovor o druzjbe, sotrudnitjestve i vzaimnoj pomosjtji (DSP-dogovor)) var ett fördrag mellan Finland och Sovjetunionen (och Ryssland) 1948–1992.
Finland och VSB-avtalet · Juho Kusti Paasikivi och VSB-avtalet ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Finland och Juho Kusti Paasikivi
- Vad har gemensamt Finland och Juho Kusti Paasikivi
- Likheter mellan Finland och Juho Kusti Paasikivi
Jämförelse mellan Finland och Juho Kusti Paasikivi
Finland har 443 relationer, medan Juho Kusti Paasikivi har 148. Eftersom de har gemensamt 31, är Jaccard index 5.25% = 31 / (443 + 148).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Finland och Juho Kusti Paasikivi. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
