Finsk-ugriska språk och Uraliska språk

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Finsk-ugriska språk och Uraliska språk

Finsk-ugriska språk vs. Uraliska språk

De finsk-ugriska språken. Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut. jukagiriska språken Världskarta med uraliska språk i blått. Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 i olika grad besläktade språk, som talas av nästan 25 miljoner människor i huvudsak i Central-, Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien.

Ablativ

Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.

Ablativ och Finsk-ugriska språk · Ablativ och Uraliska språk · Se mer »

Ackusativ

Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.

Ackusativ och Finsk-ugriska språk · Ackusativ och Uraliska språk · Se mer »

Agglutinerande språk

De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.

Agglutinerande språk och Finsk-ugriska språk · Agglutinerande språk och Uraliska språk · Se mer »

Akkalasamiska

Akkalasamiska är ett uraliskt språk som räknas till den östsamiska gruppen.

Akkalasamiska och Finsk-ugriska språk · Akkalasamiska och Uraliska språk · Se mer »

Aktivum

Aktivum (aktiv diates, aktiv form) är en morfologisk diates (ibland kallat verbgenus), det vill säga en böjningsform hos verb som markerar subjektets roll i satsen.

Aktivum och Finsk-ugriska språk · Aktivum och Uraliska språk · Se mer »

Allativ

Allativ är ett kasus i nominas deklination och det räknas som ett yttre lokalkasus.

Allativ och Finsk-ugriska språk · Allativ och Uraliska språk · Se mer »

Anatomiska termer för läge

Standardiserade anatomiska termer för läge används inom humananatomi och zootomi, eller mer generellt för bilateria (djur med bilateral symmetri), för att beskriva exempelvis organs position och orientering i rummet och i relation till andra delar av kroppen.

Anatomiska termer för läge och Finsk-ugriska språk · Anatomiska termer för läge och Uraliska språk · Se mer »

Aspekt

Aspekt är inom grammatiken en böjningskategori av verb som (till exempel genom tillägg av affix eller hjälpverb) anger om ett verbs handling är tillfällig eller upprepad, avslutad eller oavslutad.

Aspekt och Finsk-ugriska språk · Aspekt och Uraliska språk · Se mer »

Attribut (lingvistik)

Attribut har inom grammatiken två funktioner: dels används attribut som bestämningar i fraser, dels som satsdelar.

Attribut (lingvistik) och Finsk-ugriska språk · Attribut (lingvistik) och Uraliska språk · Se mer »

August Ludwig von Schlözer

August Ludwig von Schlözer, född 5 juli 1735 i Gaggstatt, död 9 september 1809 i Göttingen, var en tysk historiker, far till Christian von Schlözer och Dorothea von Rodde-Schlözer, farfar till Kurd von Schlözer.

August Ludwig von Schlözer och Finsk-ugriska språk · August Ludwig von Schlözer och Uraliska språk · Se mer »

Betoning

Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.

Betoning och Finsk-ugriska språk · Betoning och Uraliska språk · Se mer »

Chantien-Mansien

Chantien-Mansien (ryska: Ханты-Мансийский автономный округ — Югра, Chanty-Mansijskij avtonomnyj okrug - Jugra) är ett autonomt okrug (inom Tiumen oblast) i Uralbergen i Ryssland med en yta på 523 100 km² och cirka 1,6 miljoner invånare.

Chantien-Mansien och Finsk-ugriska språk · Chantien-Mansien och Uraliska språk · Se mer »

Chantiska

Chantiska, khanty eller ostjakiska (chantiska: ханты ясаң) är ett språk som tillsammans med ungerska och mansiska utgör den ugriska språkgruppen inom den finsk-ugriska språkfamiljen.

Chantiska och Finsk-ugriska språk · Chantiska och Uraliska språk · Se mer »

Diates

Diates (eller verbalgenus, verbgenus) är en böjningskategori hos verb.

Diates och Finsk-ugriska språk · Diates och Uraliska språk · Se mer »

Enaresamiska

Enaresamiska (inhemskt namn: anarâškielâ) är ett samiskt språk som talas av minst 300 personer, de flesta bosatta i Enare kommun i Finland.

Enaresamiska och Finsk-ugriska språk · Enaresamiska och Uraliska språk · Se mer »

Engelska

Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Engelska och Finsk-ugriska språk · Engelska och Uraliska språk · Se mer »

Entsiska

Entsiska (tidigare kallat jenisejsamojediska) är ett språk som talas av entserna längs med floden Jenisej i Tajmyrien i norra Ryssland.

Entsiska och Finsk-ugriska språk · Entsiska och Uraliska språk · Se mer »

Erzia

Talad erzia Skylt på erzia vid ett etnografiskt museum Erzya, NE.se.

Erzia och Finsk-ugriska språk · Erzia och Uraliska språk · Se mer »

Estniska

Estniska (eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk.

Estniska och Finsk-ugriska språk · Estniska och Uraliska språk · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Europa och Finsk-ugriska språk · Europa och Uraliska språk · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

Finland och Finsk-ugriska språk · Finland och Uraliska språk · Se mer »

Finsk-permiska språk

Finsk-permiska språken. De finsk-permiska språken är en föreslagen uppdelning av de uraliska språken som omfattar de baltiska-finska språken, samiska språken, mordviniska språken, mari språket, permermål och sannolikt ett antal utdöda språk.

Finsk-permiska språk och Finsk-ugriska språk · Finsk-permiska språk och Uraliska språk · Se mer »

Finsk-ugriska språk

De finsk-ugriska språken. Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut.

Finsk-ugriska språk och Finsk-ugriska språk · Finsk-ugriska språk och Uraliska språk · Se mer »

Finska

Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.

Finsk-ugriska språk och Finska · Finska och Uraliska språk · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Finsk-ugriska språk och Frikativa · Frikativa och Uraliska språk · Se mer »

Georg Stiernhielm

Georg Stiernhielm, ursprungligen Göran Olofsson, född 7 augusti 1598 i Vika socken i Dalarna, död 22 april 1672 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, språkforskare och skald.

Finsk-ugriska språk och Georg Stiernhielm · Georg Stiernhielm och Uraliska språk · Se mer »

Germanska språk

Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.

Finsk-ugriska språk och Germanska språk · Germanska språk och Uraliska språk · Se mer »

Godsägare

En godsägare är ägaren av ett större jordbruk, som benämns gods.

Finsk-ugriska språk och Godsägare · Godsägare och Uraliska språk · Se mer »

Gottfried Wilhelm von Leibniz

Gottfried Wilhelm von Leibniz, född 1 juli 1646 i Leipzig, död 14 november 1716 i Hannover, var en tysk matematiker, filosof och friherre.

Finsk-ugriska språk och Gottfried Wilhelm von Leibniz · Gottfried Wilhelm von Leibniz och Uraliska språk · Se mer »

Grekiska alfabetet

Det grekiska alfabetet utvecklades omkring 800-talet f.Kr. och används för att i skrift uttrycka det grekiska språket.

Finsk-ugriska språk och Grekiska alfabetet · Grekiska alfabetet och Uraliska språk · Se mer »

Grundordföljd

Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats.

Finsk-ugriska språk och Grundordföljd · Grundordföljd och Uraliska språk · Se mer »

Historisk lingvistik

Historisk lingvistik (även historisk språkvetenskap, språkhistoria, diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik eller jämförande lingvistik) är den gren av lingvistiken som studerar hur språk förändras över tiden.

Finsk-ugriska språk och Historisk lingvistik · Historisk lingvistik och Uraliska språk · Se mer »

Hjälpverb

Hjälpverb är en typ av verb som placeras ihop med en verbfras.

Finsk-ugriska språk och Hjälpverb · Hjälpverb och Uraliska språk · Se mer »

Imperativ

Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.

Finsk-ugriska språk och Imperativ · Imperativ och Uraliska språk · Se mer »

Imperfekt

Imperfekt, imperfektum (lat. "oavslutat"), ett tempus för dåtida oavslutade handlingar.

Finsk-ugriska språk och Imperfekt · Imperfekt och Uraliska språk · Se mer »

Indikativ

Indikativ är ett modus som i huvudsak används för att uttrycka faktisk information.

Finsk-ugriska språk och Indikativ · Indikativ och Uraliska språk · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).

Finsk-ugriska språk och Indoeuropeiska språk · Indoeuropeiska språk och Uraliska språk · Se mer »

Ingriska

Ingriska (ižoran keel) är ett östersjöfinskt språk som idag talas av ett hundratal ingrer i Ingermanland.

Finsk-ugriska språk och Ingriska · Ingriska och Uraliska språk · Se mer »

Johann Georg von Eckhart

Johann Georg von Eckhart, (före adlandet Eccard), född 7 september 1664 i Duingen nära Hildesheim, död 9 februari 1730 i Würzburg, var en tysk historiker och filolog.

Finsk-ugriska språk och Johann Georg von Eckhart · Johann Georg von Eckhart och Uraliska språk · Se mer »

Kamassiska

Kamassiska är ett numera utdött språk inom den södra samojediska språkgruppen.

Finsk-ugriska språk och Kamassiska · Kamassiska och Uraliska språk · Se mer »

Karelen

Östkarelen och Västkarelen med gränserna från 1939 och 1940/1947. Områdena kallas även ryska Karelen respektive finska Karelen. Finska Karelen kan delas upp i Norra Karelen och Södra Karelen. Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (även kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus). Ladogakarelen och Karelska näset påverkades av att gränserna drogs om under andra världskriget. Karelska dräkten av Pehr Hilleström, 1782-1810. Karelens flagga mellan 1920 och 1922 samt mellan 1941 och 1944. Karelen (historiskt Kirjalaland, karelska och finska: Karjala; ryska: Карелия, Karelija; latin: Carelia) är ett landområde som ligger inom Finlands och Rysslands gränser och är hemland för karelerna.

Finsk-ugriska språk och Karelen · Karelen och Uraliska språk · Se mer »

Karelska

Engelskspråkig karta över karelskans dialekter före andra världskriget. Karelska (karjalan kieli) är ett östersjöfinskt språk inom den uraliska språkfamiljen.

Finsk-ugriska språk och Karelska · Karelska och Uraliska språk · Se mer »

Kasus

Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.

Finsk-ugriska språk och Kasus · Kasus och Uraliska språk · Se mer »

Kildinsamiska

samiska språk, med kildinsamiskan markerad som nummer 8 Det kildinsamiska alfabetet från 1930-talet. Kildinsamiska (Са̄мь кӣлл eller Кӣллт са̄мь кӣлл) är ett uralskt språk från den samiska gruppen som talas i Ryssland.

Finsk-ugriska språk och Kildinsamiska · Kildinsamiska och Uraliska språk · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Finsk-ugriska språk och Klusil · Klusil och Uraliska språk · Se mer »

Kolahalvön

Lokaliseringskarta över Kolahalvön i Barents hav. Ryska Murmansk oblast på Kolahalvön Vy över staden Kandalaksja. Kolahalvön (ryska: Кольский полуостров, Kolskij poluostrov; kildinsamiska: Куэлнэгк нёаррк, Kuelnegk njoarrk) är en halvö i nordvästra Ryssland, belägen mellan Barents hav och Vita havet.

Finsk-ugriska språk och Kolahalvön · Kolahalvön och Uraliska språk · Se mer »

Komi (språk)

Komi (коми кыв) är ett finsk-ugriskt språk tillhörande den permiska delen av den finsk-permiska grenen.

Finsk-ugriska språk och Komi (språk) · Komi (språk) och Uraliska språk · Se mer »

Konditionalis

Konditionalis är ett modus hos verben i vissa språk, till exempel franska.

Finsk-ugriska språk och Konditionalis · Konditionalis och Uraliska språk · Se mer »

Kongruens (lingvistik)

Kongruens syftar på samstämmigheten eller variationen mellan olika relaterade ord.

Finsk-ugriska språk och Kongruens (lingvistik) · Kongruens (lingvistik) och Uraliska språk · Se mer »

Kyrilliska alfabetet

Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).

Finsk-ugriska språk och Kyrilliska alfabetet · Kyrilliska alfabetet och Uraliska språk · Se mer »

Lettland

Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.

Finsk-ugriska språk och Lettland · Lettland och Uraliska språk · Se mer »

Liviska

Wollmar Yxkull härstammade från orten Ikšķile, vilket är liviska för ''en by''. Liviska är ett östersjöfinskt språk som talas av liver i västra Lettland.

Finsk-ugriska språk och Liviska · Liviska och Uraliska språk · Se mer »

Lokativ

Lokativ är ett kasus som i sig uttrycker läge eller som förekommer tillsammans med lägesprepositioner.

Finsk-ugriska språk och Lokativ · Lokativ och Uraliska språk · Se mer »

Lulesamiska

coronaviruset i Norge. Lulesamiska (inhemskt namn: julevsámegiella) är ett finsk-ugriskt, samiskt språk.

Finsk-ugriska språk och Lulesamiska · Lulesamiska och Uraliska språk · Se mer »

Mansiska

Mansiska, mansi eller voguliska (mansiska: мāньси лāтыӈ) är ett språk som tillsammans med ungerska och chantiska utgör den ugriska språkgruppen inom den finsk-ugriska språkfamiljen.

Finsk-ugriska språk och Mansiska · Mansiska och Uraliska språk · Se mer »

Mariska

Mariska eller mari, förr kallat tjeremissiska, är ett språk som tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen.

Finsk-ugriska språk och Mariska · Mariska och Uraliska språk · Se mer »

Mikael Agricola

Mikael Olofsson Agricola, född cirka 1507 i Torsby i Pernå socken i östra Nyland, död 9 april 1557 i Nykyrka socken nära Viborg, var reformator för Finland, biskop i Åbo stift samt rektor för Åbo skola.

Finsk-ugriska språk och Mikael Agricola · Mikael Agricola och Uraliska språk · Se mer »

Modus

Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.

Finsk-ugriska språk och Modus · Modus och Uraliska språk · Se mer »

Moksja

Moksja, ibland mokša, (мокшень кяль) är ett finsk-ugriskt språk tillhörande den volgafinska grenen som talas av ungefär personer i den autonoma republiken Mordvinien i Ryssland, där det är officiellt språk.

Finsk-ugriska språk och Moksja · Moksja och Uraliska språk · Se mer »

Mordviner

Mordvinernas historiska bosättningsområde i brunt Erzya-kvinnor från Penza Oblast iklädda traditionella dräkter Moksja-flickor iklädda traditionella dräkter Mordviner är ett finsk-ugriskt folk bosatt mellan Volga och Oka.

Finsk-ugriska språk och Mordviner · Mordviner och Uraliska språk · Se mer »

Morfem

Ett morfem eller ordled är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk.

Finsk-ugriska språk och Morfem · Morfem och Uraliska språk · Se mer »

Morfologi (lingvistik)

Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning.

Finsk-ugriska språk och Morfologi (lingvistik) · Morfologi (lingvistik) och Uraliska språk · Se mer »

Näverdokument 292

Näverdokument 292 Avritning Näverdokument 292 är det äldsta kända dokumentet skrivet på ett språk inom den finsk-permiska språkfamiljen.

Finsk-ugriska språk och Näverdokument 292 · Näverdokument 292 och Uraliska språk · Se mer »

Negation

Negation är i logiken ett förnekande av en sats på ett sådant sätt att, om satsen A är sann, så är icke-A falsk och om A är falsk, så är icke-A sann.

Finsk-ugriska språk och Negation · Negation och Uraliska språk · Se mer »

Nekrolog

Nekrolog är ett grekiskt ord som kommer av nekros i betydelsen död, avliden, och logos i betydelsen lära, ord, förteckning.

Finsk-ugriska språk och Nekrolog · Nekrolog och Uraliska språk · Se mer »

Nentsiska

Nentsiska (äldre benämningar jurakiska och juraksamojediska) är en sammanfattande term för de två närbesläktade, men inbördes föga begripliga, dialektgrupperna tundranentsiska och skogsnentsiska.

Finsk-ugriska språk och Nentsiska · Nentsiska och Uraliska språk · Se mer »

Nganasaniska

Nganasaniska (äldre benämning tavgisamojediska) är ett samojediskt språk inom den större familjen uraliska språk.

Finsk-ugriska språk och Nganasaniska · Nganasaniska och Uraliska språk · Se mer »

Nomen

Nomen (från latin nomen, ”namn”; plural: nomina eller nomenSvenska Akademiens ordbok, artikeln ”Nomen”.) är en term som i modern grammatisk analys används som överordnad term (hyperonym) för flera ordklasser med liknande egenskaper.

Finsk-ugriska språk och Nomen · Nomen och Uraliska språk · Se mer »

Nominalfras

En nominalfras (ibland förkortat NP efter engelskans noun phrase eller NF på svenska) är inom grammatiken en fras, det vill säga en del av en sats, som syntaktiskt fungerar som ett substantiv (ett nomen).

Finsk-ugriska språk och Nominalfras · Nominalfras och Uraliska språk · Se mer »

Nominativ

Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.

Finsk-ugriska språk och Nominativ · Nominativ och Uraliska språk · Se mer »

Nordsamiska

Karta över de samiska språkens utbredning, där nordsamiska är nummer 5 på kartan. Mörkare gult markerar kommuner där samiska som språk har officiell status. Nordsamiska (inhemskt namn: davvisámegiella) är ett finsk-ugriskt språk, talat i Norge, Sverige, Finland och mindre delar av nordvästra Kolahalvön i Ryssland.

Finsk-ugriska språk och Nordsamiska · Nordsamiska och Uraliska språk · Se mer »

Norge

Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.

Finsk-ugriska språk och Norge · Norge och Uraliska språk · Se mer »

Numerus

Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.

Finsk-ugriska språk och Numerus · Numerus och Uraliska språk · Se mer »

Nya testamentet

Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.

Finsk-ugriska språk och Nya testamentet · Nya testamentet och Uraliska språk · Se mer »

Ob

Ob (Обь) är en flod i västra Sibirien i Ryssland.

Finsk-ugriska språk och Ob · Ob och Uraliska språk · Se mer »

Ob-ugriska språk

De ob-ugriska språken, mansiska och chantiska, utgör jämte ungerskan den ugriska gruppen av de finsk-ugriska språken, som i sin tur utgör den uraliska språkfamiljen tillsammans med de samojediska språken.

Finsk-ugriska språk och Ob-ugriska språk · Ob-ugriska språk och Uraliska språk · Se mer »

Objekt (satsdel)

Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.

Finsk-ugriska språk och Objekt (satsdel) · Objekt (satsdel) och Uraliska språk · Se mer »

Officiellt språk

Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller i andra områdens konstitutioner eller lagar.

Finsk-ugriska språk och Officiellt språk · Officiellt språk och Uraliska språk · Se mer »

Ordstam

En ordstam är den grundläggande del av ett ord till vilket ett affix kan fogas för att fylla olika syntaktiska funktioner.

Finsk-ugriska språk och Ordstam · Ordstam och Uraliska språk · Se mer »

Passivum

Passivum (passiv diates, passiv form) är en morfologisk diates (ibland kallat verbgenus), det vill säga en böjningsform hos verb som markerar subjektets roll i satsen.

Finsk-ugriska språk och Passivum · Passivum och Uraliska språk · Se mer »

Perfekt

Perfekt är en verbkonstruktion i många av världens språk.

Finsk-ugriska språk och Perfekt · Perfekt och Uraliska språk · Se mer »

Permiska språk

Permiska språk är en språkgrupp inom de finsk-ugriska språken, som i sin tur tillhör de uraliska språken.

Finsk-ugriska språk och Permiska språk · Permiska språk och Uraliska språk · Se mer »

Person (grammatik)

Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.

Finsk-ugriska språk och Person (grammatik) · Person (grammatik) och Uraliska språk · Se mer »

Philip Johan von Strahlenberg

Philip Johan von Strahlenberg (Stralenberg), född Philip Johan Tabbert i oktober 1676 i Stralsund i Svenska Pommern, död 2 september 1747 på Fröllinge i Getinge församling, Hallands län, var en svensk officer och kartograf av pommersk härkomst.

Finsk-ugriska språk och Philip Johan von Strahlenberg · Philip Johan von Strahlenberg och Uraliska språk · Se mer »

Pitesamiska

Pitesamisk-svensk ordbok från 2016 Pitesamiska eller arjeplogssamiska (inhemskt namn: bidumsámegiella) är en västsamisk varietet av samiska.

Finsk-ugriska språk och Pitesamiska · Pitesamiska och Uraliska språk · Se mer »

Pluskvamperfekt

Pluskvamperfekt (lat. plusquam perfectum) är en tempusform som visar att en händelse ägde rum före en annan händelse i det förflutna.

Finsk-ugriska språk och Pluskvamperfekt · Pluskvamperfekt och Uraliska språk · Se mer »

Postposition

En postposition är en typ av adposition, ett grammatiskt ord som uttrycker någon sorts relation mellan en nominalfras och en annan del av satsen.

Finsk-ugriska språk och Postposition · Postposition och Uraliska språk · Se mer »

Potentialis

Potentialis är ett modus som uttrycker möjlighet eller sannolikhet.

Finsk-ugriska språk och Potentialis · Potentialis och Uraliska språk · Se mer »

Predikat

Predikat är en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb, till exempel fiskade i Erik fiskade.

Finsk-ugriska språk och Predikat · Predikat och Uraliska språk · Se mer »

Räkneord

Räkneord är en av ordklasserna som anger antal eller plats i ordningsföljd.

Finsk-ugriska språk och Räkneord · Räkneord och Uraliska språk · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Finsk-ugriska språk och Ryssland · Ryssland och Uraliska språk · Se mer »

Rysslands autonoma distrikt

Ryssland har ett antal autonoma distrikt eller okrug, och dessa har ett visst självstyre.

Finsk-ugriska språk och Rysslands autonoma distrikt · Rysslands autonoma distrikt och Uraliska språk · Se mer »

Samiska

Samiska (lulesamiska, pitesamiska och sámegiella; kildinsamiska: са̄мь кӣлл, sāmʹ kīll; sydsamiska: saemiengïele; sämikielâ; sääʹmǩiõll; umesamiska: sámiengiälla; tersamiska: са̄мькӣлл, saa´mekiill) är en grupp av flera språkvarieteter som hör till den finsk-ugriska språkgruppen.

Finsk-ugriska språk och Samiska · Samiska och Uraliska språk · Se mer »

Samojediska språk

Samojediska språk är i likhet med de finsk-ugriska språken en undergrupp till den uraliska språkfamiljen.

Finsk-ugriska språk och Samojediska språk · Samojediska språk och Uraliska språk · Se mer »

Sámuel Gyarmathi

Sámuel Gyarmathi, född 15 juli 1751 i Kolozsvár, död 4 mars 1830, ungersk språkforskare.

Finsk-ugriska språk och Sámuel Gyarmathi · Sámuel Gyarmathi och Uraliska språk · Se mer »

Selkupiska

Selkupiska (tidigare kallat ostjaksamojediska) är ett samojediskt språk som talas i västra Sibirien, mestadels mellan floderna Ob och Jenisej, i Ryssland Helimski, "Selkup", i Abondolo 1998, s. 548 av under 2000 personer som tillhör folket selkuper.

Finsk-ugriska språk och Selkupiska · Selkupiska och Uraliska språk · Se mer »

Semantik

Semantik (av grekiska sema, "tecken") avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.

Finsk-ugriska språk och Semantik · Semantik och Uraliska språk · Se mer »

Skoltsamiska

Tvåspråkig skylt på finska och skoltsamiska i Sevettijärvi. Skoltsamiska (inhemskt namn: nuõrttsääʹmǩiõll) är ett östsamiskt språk.

Finsk-ugriska språk och Skoltsamiska · Skoltsamiska och Uraliska språk · Se mer »

Språktypologi

Språktypologi eller lingvistisk typologi är ett område inom lingvistiken som grupperar enskilda språk utefter deras uppbyggnad.

Finsk-ugriska språk och Språktypologi · Språktypologi och Uraliska språk · Se mer »

Stadieväxling

Stadieväxling är en form av konsonantmutation, där konsonanter växlar mellan olika "stadier" eller "karaktärer".

Finsk-ugriska språk och Stadieväxling · Stadieväxling och Uraliska språk · Se mer »

Subjekt (satsdel)

Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.

Finsk-ugriska språk och Subjekt (satsdel) · Subjekt (satsdel) och Uraliska språk · Se mer »

Subjekt–objekt–verb-språk

Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).

Finsk-ugriska språk och Subjekt–objekt–verb-språk · Subjekt–objekt–verb-språk och Uraliska språk · Se mer »

Subjekt–verb–objekt-språk

Ett subjekt–verb–objekt-språk (SVO-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av (predikats-)verbet (V) och sedan objektetet (O).

Finsk-ugriska språk och Subjekt–verb–objekt-språk · Subjekt–verb–objekt-språk och Uraliska språk · Se mer »

Suffix

Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.

Finsk-ugriska språk och Suffix · Suffix och Uraliska språk · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Finsk-ugriska språk och Sverige · Sverige och Uraliska språk · Se mer »

Sydsamiska

Sydsamiska är nummer 1 på den här kartan. Sydsamiska (inhemskt namn: åarjelsaemien gïele) är ett samiskt språk som talas av sydsamer.

Finsk-ugriska språk och Sydsamiska · Sydsamiska och Uraliska språk · Se mer »

Tempus

Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.

Finsk-ugriska språk och Tempus · Tempus och Uraliska språk · Se mer »

Tersamiska

Karta över samiska språk. Tersamiskan är nummer 9 Tersamiska är det östligaste av de samiska språken.

Finsk-ugriska språk och Tersamiska · Tersamiska och Uraliska språk · Se mer »

Turkspråk

Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.

Finsk-ugriska språk och Turkspråk · Turkspråk och Uraliska språk · Se mer »

Udmurtiska

Udmurtiska (удмурт кыл, udmurt kyl), tidigare kallat votjakiska, är ett finsk-ugriskt (permiskt) språk som talas i Ryssland, särskilt av udmurterna i den autonoma republiken Udmurtien, där det är officiellt språk tillsammans med ryska.

Finsk-ugriska språk och Udmurtiska · Udmurtiska och Uraliska språk · Se mer »

Ugriska språk

Ugriska språk är en av huvudgrenarna inom den finsk-ugriska delen av den uraliska språkfamiljen.

Finsk-ugriska språk och Ugriska språk · Ugriska språk och Uraliska språk · Se mer »

Umesamiska

Karta över samiskans utbredning. Det umesamiska språkområdet är nummer 2 på kartan. Umesamiska (inhemskt namn: ubmejesámiengiälla) är ett västsamiskt språk som talas av ett fåtal personer i Arvidsjaurs kommun, Malå kommun, sydöstra delen av Arjeplogs kommun, norra Tärna och Sorsele kommun i Sverige samt angränsande delar av Rana kommun i Norge.

Finsk-ugriska språk och Umesamiska · Umesamiska och Uraliska språk · Se mer »

Ungerska

Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk.

Finsk-ugriska språk och Ungerska · Ungerska och Uraliska språk · Se mer »

Vepsiska

Vepsiska Vepsiska (Petrozavodsk) Vepsisk abc-bokVepsiska (vepsän kelʼ) är ett östersjöfinskt språk som talas av folkgruppen vepser.

Finsk-ugriska språk och Vepsiska · Uraliska språk och Vepsiska · Se mer »

Verb

Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.

Finsk-ugriska språk och Verb · Uraliska språk och Verb · Se mer »

Vita havet

Vita havet (Бе́лое мо́ре, Beloje more) är en vik i nordvästra Ryssland från Barents hav, belägen mellan Kolahalvön och Kaninhalvön.

Finsk-ugriska språk och Vita havet · Uraliska språk och Vita havet · Se mer »

Vokal

En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.

Finsk-ugriska språk och Vokal · Uraliska språk och Vokal · Se mer »

Vokalharmoni

Vokalharmoni är en morfofonologisk process inom språkvetenskapen som syftar till att låta alla vokaler i ett ord överensstämma med varandra i uttalskarakteristika.

Finsk-ugriska språk och Vokalharmoni · Uraliska språk och Vokalharmoni · Se mer »

Votiska

Votiska (vađđa ceeli) är ett finsk-ugriskt språk i den östersjöfinska gruppen som talas av ungefär 15 voter i två byar i Ingermanland (Krakolje och Luzjitsij i distriktet Kingisepp).

Finsk-ugriska språk och Votiska · Uraliska språk och Votiska · Se mer »

William Jones (språkforskare)

Sir William Jones, född den 28 september 1746 i London, död den 27 april 1794 i Calcutta, i sin samtid känd som "Oriental" Jones, var en engelsk orientalist.

Finsk-ugriska språk och William Jones (språkforskare) · Uraliska språk och William Jones (språkforskare) · Se mer »