Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Gud och Judendom
Gud och Judendom har 43 saker gemensamt (i Unionpedia): Abraham (patriark), Abrahamitiska religioner, Allsmäktighet, Andra Moseboken, Ateism, Bahá'í, Bibeln, Dogm, Dualism, Egypten, El (mytologi), Farao, Första Moseboken, Femte Moseboken, Filosofi, Gamla testamentet, Grekiska, Hedendom, Helig, Hinduism, Islam, Israeliter, Jeremia, Jesus, Kristendom, Kristus, Monoteism, Nya testamentet, Polyteism, Psaltaren, ..., Religion, Romerska riket, Semitiska språk, Tanakh, Teologi, Tetragrammaton, Torah, Treenighetsläran, Tro, Upplysningstiden, Uppståndelse, Zoroastrism, 1900-talet. Förläng index (13 mer) »
Abraham (patriark)
målning av Ludovico Cigoli (cirka 1607) Abraham (hebreiska: אַבְרָהָם, Avraham, Aḇrāhām, Avrohom eller Avruhom; arameiska: אברהם: Aḇrāhām, Avrohom; arabiska: إبرَاهِيمIbrāhīm) eller Abram, vördas inom de så kallade abrahamitiska religionerna som patriark.
Abraham (patriark) och Gud · Abraham (patriark) och Judendom ·
Abrahamitiska religioner
Isak och Ismael. Av József Molnár, 1850. Abrahamitiska religioner. Abrahamitiska religioner används ofta inom religionsvetenskap, pluralistiskt orienterade religiösa riktningar och islam som en samlande beteckning för judendom, kristendom och islam, vilkas profeter och grundare Moses, Jesus och Muhammed enligt religionernas egna urkunder skulle vara ättlingar till patriarken Abraham.
Abrahamitiska religioner och Gud · Abrahamitiska religioner och Judendom ·
Allsmäktighet
Allsmäktighet, omnipotens, syftar på makt som är gränslös eller outtömlig.
Allsmäktighet och Gud · Allsmäktighet och Judendom ·
Andra Moseboken
Andra Mosebok är en av de fem Moseböckerna i judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente i Bibeln.
Andra Moseboken och Gud · Andra Moseboken och Judendom ·
Ateism
1700-talsförfattare, som var en av de första att beskriva sig själv som ateist, och som har betytt mycket för ateismens utveckling. Ateism innebär avsaknad av eller avståndstagande från tro på någon gud, gudar och högre makter.
Ateism och Gud · Ateism och Judendom ·
Bahá'í
Sätet för Universella rättvisans hus, Haifa, Israel, det styrande organet i bahá'í-tron. Bahá'í är en världsvid monoteistisk uppenbarelsereligion av sydvästasiatiskt ursprung, grundad av persern Bahá'u'lláh i Bagdad 1863 som en direkt fortsättning på och utveckling profeten Bábs (1819-1850) mission.
Bahá'í och Gud · Bahá'í och Judendom ·
Bibeln
Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".
Bibeln och Gud · Bibeln och Judendom ·
Dogm
Dogm (av den klassiska grekiskans δόγμα, 'dogma') betecknar en bindande formulering av en religiös sanning.
Dogm och Gud · Dogm och Judendom ·
Dualism
Dualism är en metafysisk term, som står i motsatsställning till monism, pluralism och nondualism.
Dualism och Gud · Dualism och Judendom ·
Egypten
Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.
Egypten och Gud · Egypten och Judendom ·
El (mytologi)
El (אל) är ordet för gud i hebreiska och andra semitiska språk.
El (mytologi) och Gud · El (mytologi) och Judendom ·
Farao
den tredje dynastin avbildades de flesta faraoner med nemes, "falskt skägg" och andra utsmyckningar. Farao, "det stora huset", var titeln för forntida egyptiska kungar.
Farao och Gud · Farao och Judendom ·
Första Moseboken
Första Moseboken, eller Genesis på grekiska, är den första av de fem Moseböckerna, och är den första delen av judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente.
Första Moseboken och Gud · Första Moseboken och Judendom ·
Femte Moseboken
Femte Moseboken eller med en äldre namnform Femte Mosebok är en av böckerna i judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente.
Femte Moseboken och Gud · Femte Moseboken och Judendom ·
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Filosofi och Gud · Filosofi och Judendom ·
Gamla testamentet
Ett blad ur en utgåva från 1000-talet av Targum. Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.
Gamla testamentet och Gud · Gamla testamentet och Judendom ·
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Grekiska och Gud · Grekiska och Judendom ·
Hedendom
Hedendom eller paganism är benämningar på religiösa kulturer, vanligen polyteistiska, eller animistiska.
Gud och Hedendom · Hedendom och Judendom ·
Helig
Helig är ett ord från fornsvenskan, helagher, heligher, hälig, med betydelsen 'okränkbar', 'fridlyst, 'som ej får skadas', i modern betydelse 'som anses stå i nära förbindelse med det gudomliga och därför behandlas med religiös vördnad', både om konkreta och abstrakta företeelser (okränkbar).
Gud och Helig · Helig och Judendom ·
Hinduism
Hinduism eller Sanatana dharma (Den eviga världsordningen) är samlingsnamnet för en rad indiska sedvänjor, religiösa föreställningar och filosofiska begrepp.
Gud och Hinduism · Hinduism och Judendom ·
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Gud och Islam · Islam och Judendom ·
Israeliter
Levi stam fick städer men inget landområde. Israeliter, Israels folk och Israels barn är i Bibeln benämningar på det folk som har patriarken Jakob (Israel) som stamfar.
Gud och Israeliter · Israeliter och Judendom ·
Jeremia
Michelangelo) Jeremia (יִרְמְיָהוּ Yirməyāhū) är en profet som fått en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente uppkallad efter sig.
Gud och Jeremia · Jeremia och Judendom ·
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Gud och Jesus · Jesus och Judendom ·
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Gud och Kristendom · Judendom och Kristendom ·
Kristus
Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp. 1:8; 17-18; 21:6. Kristus betyder den smorde, och är en titel som de troende kristna har givit Jesus från Nasaret.
Gud och Kristus · Judendom och Kristus ·
Monoteism
Monoteism (av grekiska monos, och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism).
Gud och Monoteism · Judendom och Monoteism ·
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Gud och Nya testamentet · Judendom och Nya testamentet ·
Polyteism
Gudarna i Asatron samlade runt Balders lik. Målning av Christoffer Wilhelm Eckersberg 1817. Polyteism är en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar.
Gud och Polyteism · Judendom och Polyteism ·
Psaltaren
Psaltaren är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente.
Gud och Psaltaren · Judendom och Psaltaren ·
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Gud och Religion · Judendom och Religion ·
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Gud och Romerska riket · Judendom och Romerska riket ·
Semitiska språk
Semitiska språk är en grupp språk som talas av drygt 467 miljoner människor i stora delar av Mellanöstern, Nordafrika och Östafrika.
Gud och Semitiska språk · Judendom och Semitiska språk ·
Tanakh
Tanakh (stavas också Tanach) hebr. תנ”ך, uttalas, av kristna kallad Gamla testamentet eller den hebreiska bibeln är judendomens heliga skriftsamling.
Gud och Tanakh · Judendom och Tanakh ·
Teologi
Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".
Gud och Teologi · Judendom och Teologi ·
Tetragrammaton
paleohebreiska (10:e århundradet f.Kr. till 135 e. Kr.), arameiska (10:e århundradet f.Kr. till 400-talet e.Kr.) och moderna hebreiska bokstäver. Tetragrammaton (från grekiskans τετραγράμματον, ' fyra bokstäver' (τετρα, tetra; "fyra", och γραμμα, gramma; "bokstav") är en benämning på de fyra bokstäverna יהוה i den hebreiska konsonantskriften, som betecknar namnet på Israels Gud (den gudom som tillbeds inom judendomen och kristendomen). På svenska transkriberas dessa vanligen JHVH och på engelska YHWH. Tetragrammet förekommer vid omkring 6800 tillfällen i den bibliska grundtexten. Judarna anser Guds namn vara så heligt att det inte får uttalas, och JHVH omgärdas även med stor vördnad i texten. Detta går inte ihop med att namnet skulle betyda "Jag Är", eftersom "jag är..." är något som man säger så ofta i dagligt tal att det inte kan undvikas. Hebreiskan utvecklades emellertid från sekel till sekel, så uttrycket "jag är" kan ha uttalats olika på Moses tid på 1200-talet f.Kr. jämfört med t.ex. under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. Oftare står i Bibeln omskrivningar, som Adonaj ("Herren") och det är också det ordet – eller ibland Ha-Shem (Namnet) – judar sade när de stötte på JHVH i texten., Bokstäverna, från höger till vänster, är: |- ! Hebreiska !! Bokstavens namn !! Uttal |-valign.
Gud och Tetragrammaton · Judendom och Tetragrammaton ·
Torah
Torahn i synagogan i Köln. Torah eller Tora, hebr. תּוֹרָה, är en skrift som ingår i Tanakh, den heliga skriften inom judendomen som ligger till grund för judisk, messiansk och hebreisk tro.
Gud och Torah · Judendom och Torah ·
Treenighetsläran
Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.
Gud och Treenighetsläran · Judendom och Treenighetsläran ·
Tro
Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar.
Gud och Tro · Judendom och Tro ·
Upplysningstiden
Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.
Gud och Upplysningstiden · Judendom och Upplysningstiden ·
Uppståndelse
”Köttets uppståndelse”, fresk av Luca Signorelli, Orvietos domkyrka (1499-1502) Uppståndelse är inom zoroastrism, kristendom, judendom och islam en tanke som innebär att människan efter döden kroppsligen kan återuppvakna till liv.
Gud och Uppståndelse · Judendom och Uppståndelse ·
Zoroastrism
Farvahar (eller Foruhar) är en av de främsta moderna symbolerna för zoroastrismen och anses föreställa en fravashi (skyddsande). Zoroastrism (även mazdaism efter namnet på guden Ahura Mazda), är en av världens äldsta monoteistiska (alternativt monolatriska) religioner.
Gud och Zoroastrism · Judendom och Zoroastrism ·
1900-talet
Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Gud och Judendom
- Vad har gemensamt Gud och Judendom
- Likheter mellan Gud och Judendom
Jämförelse mellan Gud och Judendom
Gud har 297 relationer, medan Judendom har 241. Eftersom de har gemensamt 43, är Jaccard index 7.99% = 43 / (297 + 241).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Gud och Judendom. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
