Snabbare tillgång än webbläsare!
34 relationer: Domkapitel, Edsöreslagar, Förenings- och säkerhetsakten, Fredrik I, Frihetstiden, Grundlag, Gustav III:s statskupp, Gustav IV Adolf, Hattpartiet, Härad, Klassamhälle, Korporation, Lag, Lantmarskalk, Majoritet, Mösspartiet, Omröstning, Ordningen för ständernas sammanträden 1617, Plenum, Privilegium, Prost, Riddarhusordningen, Riksdagen 1789, Riksdagens högtidliga öppnande, Riksdagsordningen, Sekreta utskottet, Statsrätt, Ståndssamhälle, Utrikespolitik, Utskott, 1720 års regeringsform, 1772 års regeringsform, 1809 års regeringsform, 1810 års riksdagsordning.
Domkapitel
Domkapitel är i såväl medeltida som nutida katolsk eller anglikansk mening ett kollegium av präster kallade kaniker (latin: canonici), som är knutna till en domkyrka och förrättar daglig korbön där.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Domkapitel · Se mer »
Edsöreslagar
”Edßöris Balckenn Begÿnnes her”, Edsöresbalkens första sida i Kristoffers landslag från ca 1550, Kungliga biblioteket. Edsöreslagar (fornsvenska eþsōre, av eþ, ed, och sværia, svärja, avlägga ed, imperfekt sor), egentligen "edsvärjande", var en form av lagar som fanns i Sverige från tidig medeltid.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Edsöreslagar · Se mer »
Förenings- och säkerhetsakten
Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som efter riksdagen 1789 infördes i Sverige.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Förenings- och säkerhetsakten · Se mer »
Fredrik I
Fredrik I, Friedrich av Hessen, född 17 april enl.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Fredrik I · Se mer »
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Frihetstiden · Se mer »
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Grundlag · Se mer »
Gustav III:s statskupp
Gustav III:s statskupp, äldre Gustav III:s statsvälvning eller ursprungligen Revolutionen, var en statskupp som genomfördes av Sveriges kung Gustav III i Stockholm, Kristianstad och Sveaborg den 19 augusti 1772, och ledde till införandet av 1772 års regeringsform.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Gustav III:s statskupp · Se mer »
Gustav IV Adolf
Gustav IV Adolf, född 1 november 1778 på Stockholms slott, död 7 februari 1837 i Sankt Gallen, var kung av Sverige 1792–1809.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Gustav IV Adolf · Se mer »
Hattpartiet
Hattpartiet, hattarna, kallades ett politiskt parti som under frihetstiden innehade makten i Sverige under en längre tid.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Hattpartiet · Se mer »
Härad
Ett härad (pl. härad, härader eller häraden) är ett mindre folk- och landområde, vars huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Härad · Se mer »
Klassamhälle
Ett klassamhälle är ett samhälle som är uppdelat i samhällsklasser som präglas av beständiga och betydande ekonomiska skillnader och orättvisor.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Klassamhälle · Se mer »
Korporation
Korporation (av latin: corporatio, avlett ur corporare, ’göra kropp av’, av corpus, ’kropp’) är en benämning på en sammanslutning som erkänns som juridisk person, till exempel ett företag, en organisation, eller en förening.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Korporation · Se mer »
Lag
Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Lag · Se mer »
Lantmarskalk
Gustav III:s faddertecken från Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe håller lantmarskalksstaven i handen. Målning av Carl Fredrik von Breda Lantmarskalk var titeln på adelståndets talman under den svenska ståndsriksdagens tid.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Lantmarskalk · Se mer »
Majoritet
Majoritet eller flertal, de som utgör flest av de röstande.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Majoritet · Se mer »
Mösspartiet
Mösspartiet, mössorna, kallades ett svenskt politiskt parti under frihetstiden (1719–1772) som tävlade med hattpartiet om makten.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Mösspartiet · Se mer »
Omröstning
Omröstning är ett besluts- eller undersökningssätt som innebär att varje part som deltar har en eller flera röster som denne framför till förmån för det alternativ denne gillar bäst.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Omröstning · Se mer »
Ordningen för ständernas sammanträden 1617
Ordningen för ständernas sammanträden 1617, fullständig titel Ordning som hållas skall uti Riksens Ständers möter och sammankomster så ock uti omröstande, eller oriktigt Riksdagsordningen 1617 var den första skrivna ordningen för riksdagarna i Sverige som monarken kunde sammankalla till.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Ordningen för ständernas sammanträden 1617 · Se mer »
Plenum
I alldagligt språkbruk numera används plenum nästan uteslutande om ett sammanträde där alla berörda deltar.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Plenum · Se mer »
Privilegium
Ett privilegium, är en exklusiv rättighet som ges till en viss person eller grupp av staten eller annat organ som kan utdela sådant.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Privilegium · Se mer »
Prost
Prost är en titel som används inom vissa kristna samfund.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Prost · Se mer »
Riddarhusordningen
Riddarhusordningen är den svenska adelns ståndsorganisation.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Riddarhusordningen · Se mer »
Riksdagen 1789
Riksdagen 1789 hölls i Stockholm och sammankallades av kung Gustav III.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Riksdagen 1789 · Se mer »
Riksdagens högtidliga öppnande
Riksdagens högtidliga öppnande var en årlig ceremoni som hölls i Rikssalen på Stockholms slott, och som åtminstone sedan införandet av riksdagsordningen 1617 genomförts, och som ytterligare förtydligades genom riksdagsordningen 1723.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Riksdagens högtidliga öppnande · Se mer »
Riksdagsordningen
Riksdagsordningen (RO) är en lag med bestämmelser om riksdagsarbetet.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Riksdagsordningen · Se mer »
Sekreta utskottet
Sekreta utskottet är det äldsta av svenska riksdagens utskott och i viss mån förebild för riksdagsutskottsväsendet överhuvudtaget.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Sekreta utskottet · Se mer »
Statsrätt
Statsrätt är sammanfattningen av de rättsnormer, som har till föremål organisationen av utövandet av statens tvångsmakt och statsmaktens förhållande till de densamma underkastade individerna och samhällena.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Statsrätt · Se mer »
Ståndssamhälle
Ståndssamhälle betecknar ett samhälle där olika sociala grupper skiljer sig från varandra genom juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Ståndssamhälle · Se mer »
Utrikespolitik
Utrikespolitik är den politik en stat för gentemot andra stater, i syfte att tillgodose sina intressen.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Utrikespolitik · Se mer »
Utskott
Ett utskott är en mindre del av en beslutande församling med en särskild uppgift, ofta att förbereda beslut som senare ska tas i den beslutande församlingen som helhet.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och Utskott · Se mer »
1720 års regeringsform
1720 års regeringsform antogs av Sveriges riksdag 2 maj 1720 (se: Riksdagen 1720) och utgjorde grunden för frihetstidens statsskick.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och 1720 års regeringsform · Se mer »
1772 års regeringsform
Målning föreställande Gustav III i kuppuniformen från 1772, på borded under hatten syns den nya regeringsformen. Avporträtterad av Lorens Pasch den yngre, 1777. 1772 års regeringsform är den regeringsform som Gustav III efter sin statskupp lade fram och som blev enhälligt antagen av ständerna 21 augusti 1772 (under riksdagen 1771–1772).
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och 1772 års regeringsform · Se mer »
1809 års regeringsform
1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och 1809 års regeringsform · Se mer »
1810 års riksdagsordning
Karl XIII är den kung som underskrev riksdagsordningen. (Målning av Per Krafft den yngre.) 1810 års riksdagsordning antogs den 10 februari 1810 i Stockholm under Karl XIII:s regeringstid och ersatte ordningen för ständernas sammanträden 1617, vanligtvis kallad riksdagsordning.
Ny!!: Riksdagsordningen 1723 och 1810 års riksdagsordning · Se mer »
Omdirigerar här:
1723 års riksdagsordning, Riksdagsordningen av 1723.
