Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Banresonans 1:1

Index Banresonans 1:1

Banresonans 1:1 eller koorbital konfiguration avser inom astronomin två eller flera himlakroppar (såsom asteroider, månar eller planeter) som kretsar på samma, eller mycket lika avstånd från sitt överordnade objekt som varje annat, det vill säga har medelbanresonans 1:1 (eller 1:−1 om de kretsar i motsatta riktningar).

41 relationer: Astronomi, Banresonans, Beboelig zon, Calypso (måne), Dione (måne), Dubbelplanet, Epimetheus (måne), Excentricitet (astronomi), Gasjätte, Halv storaxel, Hästskobana, Helene (måne), Himlakropp, Janus (måne), Jorden, Jordnära objekt, Jupiter, Jupiters trojaner, Kollisionsteorin, Kordylewskimoln, Kvasimåne, Lagrangepunkt, Libration, Mars (planet), Måne, Medelanomali, Neptunus, Periapsisargument, Periapsislongitud, Polydeuces, Retrograd rörelse, Solen, Stjärna, Telesto, Tethys (måne), The Astrophysical Journal, Trojansk asteroid, Uppstigande nod, 2002 AA29, 2010 TK7, 3753 Cruithne.

Astronomi

Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Astronomi · Se mer »

Banresonans

galileiska månarnas omloppsbanor runt Jupiter har en 4:2:1 resonans I celesta mekaniken uppstår en banresonans när två kretsande kroppar påverkar varann på ett regelbundet periodiskt sätt, vanligtvis därför att deras omloppstider är relaterade till kvoten mellan två små heltal.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Banresonans · Se mer »

Beboelig zon

Ett exempel på ett system som bygger på stjärnluminositet för att förutsäga läget av den beboeliga zonen runt olika typer av stjärnor. Planetstorlekar, stjärnstorlekar, omloppslängder och beboelig zon-storlekar är inte skalenliga. Beboelig zon (engelska: Habitable zone, HZ) är inom astronomi en region i rymden där förhållandena är fördelaktiga för att upprätthålla liv.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Beboelig zon · Se mer »

Calypso (måne)

Calypso (grekiska Καλυψώ) är en av Saturnus månar.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Calypso (måne) · Se mer »

Dione (måne)

Dione (grekiska Διώνη) är en av Saturnus månar.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Dione (måne) · Se mer »

Dubbelplanet

Två tänkbara planeter i omloppsbana runt samma gravitationscenter (röd färg). Jorden och Månen kallas ibland informellt för dubbelplanet. Begreppet dubbelplanet eller binär planet är en informell term som används för att beskriva en planet med en måne som är tillräckligt stor för att betraktas som en planet.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Dubbelplanet · Se mer »

Epimetheus (måne)

Epimetheus (grekiska Επιμηθεύς) är en av Saturnus månar.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Epimetheus (måne) · Se mer »

Excentricitet (astronomi)

En hyperbolisk Keplerbana med en excentricitet på 1,3. Excentricitet är en astronomisk term för en omloppsbana som avviker från en perfekt cirkel, där 0 innebär att banan är helt cirkulär och 1,0 innebär en parabel som inte längre är en sluten omloppsbana.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Excentricitet (astronomi) · Se mer »

Gasjätte

Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Gasjätte · Se mer »

Halv storaxel

Ellips. Sträckan a är halva storaxeln. Halva storaxeln används i geometrin för att beskriva storleken hos ellipser och hyperbler.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Halv storaxel · Se mer »

Hästskobana

Positionen för 2002AA22 sådan den ter sig från jorden över de 95 år det tar att glida från den ena änden till den andra i hästskon. Spiralformen beror på banlutningen och excentriciteten i förhållande till jordbanan. Banorna för 2002AA22 och jorden i ett inert referenssystem avslöjar inget om hästskobanan, men lutningen som ger upphov till hästskons spiralstruktur framgår. En hästskobana är ett slags koorbital rörelse hos en mindre kretsande kropp i förhållande till en större kretsande kropp (till exempel en planet) runt en tredje stor central kropp (till exempel solen).

Ny!!: Banresonans 1:1 och Hästskobana · Se mer »

Helene (måne)

Helene (grekiska ‘) är en av Saturnus månar.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Helene (måne) · Se mer »

Himlakropp

En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Himlakropp · Se mer »

Janus (måne)

Janus (från grekiskans Ιανός), även känd som Saturn X eller S/1980 S1, är den sjätte av Saturnus månar.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Janus (måne) · Se mer »

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Jorden · Se mer »

Jordnära objekt

VLT-fotografi av det ljussvaga jordnära objektet 2009 FD. Jordnära objekt (engelska Near Earth objects eller NEO) är asteroider, kometer och meteoroider vars omloppsbanor för dem nära (periheliumavstånd 1,3 AE) jordens bana, och som därför utgör framtida kollisionsrisker.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Jordnära objekt · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Jupiter · Se mer »

Jupiters trojaner

Diagram som visar Jupitertrojanerna i grönt i förhållande till asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och Hilda-asteroiderna. Trojanerna är fördelade på två grupper, ”det grekiska lägret” före och ”det trojanska lägret” efter Jupiter. Jupiters trojaner är två grupper av asteroider i planeten Jupiters omloppsbana vid dess lagrangepunkter, L4 som ligger 60 grader före, och L5 som ligger 60 grader efter planeten själv.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Jupiters trojaner · Se mer »

Kollisionsteorin

Konstnärs föreställning av två kolliderande planeter. Kollisionsteorin, ibland kallad Big Splash, är en teori om att månen bildades av rester efter en kollision mellan jorden och en annan himlakropp av samma storlek som Mars, uppskattningsvis för 4,5 miljarder år sedan, under tidsperioden Hadeikum.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Kollisionsteorin · Se mer »

Kordylewskimoln

Diagram som visar positionerna för Lagrangepunkterna L4 och L5 mellan jorden och månen, där Kordylewskimoln finns Kordylewskimoln är stora partikelsamlingar som ligger i omloppsbana runt jorden och finns vid Lagrangepunkterna L4 och L5 i jord-månsystemet.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Kordylewskimoln · Se mer »

Kvasimåne

En kvasimåne eller kvasisatellit är en kropp som rör sig i en speciell koorbital bana (1:1 resonans) med en planet och stannar nära planeten i många varv.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Kvasimåne · Se mer »

Lagrangepunkt

En konturplot av den effektiva gravitationella potentialen för ett två-kropparssystem (här jorden och solen) med de fem Lagrangepunkterna inritade. Fritt rörliga kroppar rör sig längs en kontur. miniatyr Lagrangepunkter, uppkallade efter Joseph-Louis Lagrange, är punkter i ett roterande system med två stora himlakroppar, till exempel jorden och solen, där deras gravitation tar ut varandra så att ett mindre föremål som befinner sig i en Lagrangepunkt har samma omloppstid som den mindre himlakroppen.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Lagrangepunkt · Se mer »

Libration

Inom astronomi betecknar libration (från det latinska verbet librare "att balansera, att svaja") en upplevd oscillerande rörelse hos roterande kroppar i förhållande till varandra.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Libration · Se mer »

Mars (planet)

Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Mars (planet) · Se mer »

Måne

vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Måne · Se mer »

Medelanomali

Medelanomali, betecknas: M, vinkeln sett från solen mellan perihelium och en fiktiv planet med jämn rörelse som har samma fokus och omloppstid som den verkliga planeten, mätt i planetens rörelseriktning.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Medelanomali · Se mer »

Neptunus

Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Neptunus · Se mer »

Periapsisargument

De fyra banelementen som är vinklar. För en satellit som kretsar runt jorden är ekvatorplanet referensplan och \gamma är riktningen till solen vid vårdagjämningen. Banplanet definieras relativt ekvatorplanet och \gamma av vinklarna \Omega och i. Periapsisargumentet ω är vinkeln från skärninglinjen mellan ekvatorplanet och banplanet till ellipsens perigeum, den anger alltså ellipsens orientering i banplanet. Periapsisargumentet är vinkeln markerad med ω. A är en mindre himlakropp (eller en rymdfarkost) som följer en elliptisk omloppsbana runt det större objektet B. C är ett referensplan, vanligen antingen ekliptikan eller det större objektets ekvatorplan. D är omloppsbanans plan för det mindre objektet. E är uppstigande nod och F är periapsis. Periapsisargument (ω) är ett banelement inom celest mekanik och betecknar vinkeln i kretsbanans plan mellan uppstigande nod och periapsis mätt från centralkroppens tyngdpunkt.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Periapsisargument · Se mer »

Periapsislongitud

Periapsislongituden (symbol \varpi) hos ett objekt i en omloppsbana runt en centralkropp är den longitud, mätt från punkten vid vårdagjämningen, där periapsis (punkten i banan där objektet är som närmast centralkroppen) skulle ske om objektets inklination vore noll.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Periapsislongitud · Se mer »

Polydeuces

Polydeuces är en av Saturnus månar.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Polydeuces · Se mer »

Retrograd rörelse

Den röda satelliten rör sig medurs runt den blå-svarta planeten, som roterar moturs. Eftersom rörelse och rotation är åt olika håll är banan retrograd. mars (röd), tycks den yttre planeten tillfälligtvis röra sig bakåt över himlen. Retrograd rörelse är när en himlakropp går "baklänges" i omloppsbana runt en central himlakropp.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Retrograd rörelse · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Solen · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Stjärna · Se mer »

Telesto

Telesto (grekiska Τελεστώ) är en av Saturnus månar.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Telesto · Se mer »

Tethys (måne)

Tethys (av grekiska Τηθύς) är en av Saturnus månar.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Tethys (måne) · Se mer »

The Astrophysical Journal

The Astrophysical Journal är en vetenskaplig tidskrift som ägs av American Astronomical Society.

Ny!!: Banresonans 1:1 och The Astrophysical Journal · Se mer »

Trojansk asteroid

Bilden visar de fem Lagrangepunkterna i ett tvåkroppssystem där den ena av kropparna har betydligt större massa än den andra (till exempel solen och jorden). Trojanska asteroider är småplaneter som befinner sig före eller efter en planet i dennas bana, samlade vid de stabila Lagrangepunkterna L4 och L5.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Trojansk asteroid · Se mer »

Uppstigande nod

Uppstigande nod, den punkt i en planet- eller kometbana där denna skär ekliptikan och vilken planeten (kometen) passerar under sin banrörelse från södra sidan till norra och dess ekliptiska latitud går från negativ till positiv.

Ny!!: Banresonans 1:1 och Uppstigande nod · Se mer »

2002 AA29

(el 2002 AA29) är en jordnära asteroid upptäckt i januari 2002 av Lincoln Near-Earth Asteroid Research.

Ny!!: Banresonans 1:1 och 2002 AA29 · Se mer »

2010 TK7

2010 TK7 är den första kända trojanska asteroiden till planeten jorden; den är nära att dela jordens omloppsbana runt solen.

Ny!!: Banresonans 1:1 och 2010 TK7 · Se mer »

3753 Cruithne

3753 Cruithne eller 1986 TO är en asteroid i bana runt solen.

Ny!!: Banresonans 1:1 och 3753 Cruithne · Se mer »

Omdirigerar här:

Koorbital, Koorbital konfiguration, Koorbitalt, Koorbitalt objekt, Objekt med banresonans 1:1.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »