Innehållsförteckning
20 relationer: Antiken, Aristoteles, Cicero, De Oratore, Dialektik, Etik, Francesco Petrarca, Hermeneutik, Humaniora, Humanism, Lorenzo Valla, Marcus Fabius Quintilianus, Paideia, Pierre de la Ramée, Pistis, Poesi, Politik, Renässansen, Renässanshumanism, Retorik.
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Se Studia humanitatis och Antiken
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Se Studia humanitatis och Aristoteles
Cicero
Den unge Cicero, målning av Vincenzo Foppa. 350px Marcus Tullius Cicero, ibland endast Cicero (uttalas på antikt latin), född 3 januari 106 f.Kr. i Arpinum (nuvarande Arpino), död 7 december 43 f.Kr. i Formiae (dagens Formia), Lazio, var en romersk retor, författare och politiker.
Se Studia humanitatis och Cicero
De Oratore
De Oratore (fullständig titel De oratore ad Quintum fratrem libri tres, Tre böcker om talaren tillägnade brodern Quintus, ej att förväxla med Orator) är en avhandling i retorik uppdelad i tre böcker skrivna av Marcus Tullius Cicero år 55 f.Kr.
Se Studia humanitatis och De Oratore
Dialektik
Dialektik (grekiska διαλεκτική, dialektike, av dialegein, "plocka isär", egentligen "samtalskonst") är teorin bakom den dialektiska metoden.
Se Studia humanitatis och Dialektik
Etik
Etik (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en vetenskaplig gren som studerar frågor kopplade till vår moral.
Se Studia humanitatis och Etik
Francesco Petrarca
Francesco Petrarca, född 20 juli 1304 i Arezzo, Italien, död 19 juli 1374 i Arquà (som sedan 1870 heter Arquà Petrarca), var en stilbildande lyriker på italienska språket och historieskrivare.
Se Studia humanitatis och Francesco Petrarca
Hermeneutik
Hermeneutik är vetenskapen om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse.
Se Studia humanitatis och Hermeneutik
Humaniora
Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse.
Se Studia humanitatis och Humaniora
Humanism
Humanism (från italienska umanista → umano, "mänsklig", jämför latin humanus, "mänsklig") är en idéströmning – vanligen andlig eller kulturell – som utgår från en livsåskådning som bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt.
Se Studia humanitatis och Humanism
Lorenzo Valla
Lorenzo Valla, illustration från 1500-talet Lorenzo Valla (latin: Laurentius Valla), född omkring 1406 i Rom i Kyrkostaten, död 1 augusti 1457 i samma stad, var en italiensk humanist, filolog och retoriker.
Se Studia humanitatis och Lorenzo Valla
Marcus Fabius Quintilianus
Staty av Quintilianus i Calahorra. Marcus Fabius Quintilianus, född omkring 35 i Calahorra i Nordspanien (som då var romersk provins), död omkring 96 i Rom, var en romersk retoriker och lärare.
Se Studia humanitatis och Marcus Fabius Quintilianus
Paideia
Raffael, 1509–10 Paideia (klassisk grekiska: παιδεία, "uppfostran“, "utbildning“) är en klassisk grekisk term som i huvudsak innefattade ungdomens fostran och bildning, syftande till att med undervisning i bland annat filosofi, aritmetik, retorik men också estetik och musik skapa goda samhällsmedborgare.
Se Studia humanitatis och Paideia
Pierre de la Ramée
Pierre de la Ramée. Pierre de la Ramée, eller Petrus Ramus, född 1515 i Vermandois, död 26 augusti 1572 i Paris, var en fransk logiker, filosof, matematiker, pedagog, och upphovsman till den kristna filosofiska strömningen ramism.
Se Studia humanitatis och Pierre de la Ramée
Pistis
Pistis (Πίστις) är ett huvudbegrepp inom ämnet retorik som närmast kan översättas med tillit eller förtroende.
Se Studia humanitatis och Pistis
Poesi
kinesiska poemet ''Quatrain på himmelsberget'', av Gaozong-kejsaren (songdynastin). Poesi är ett samlingsnamn för litterära texter som kännetecknas av estetiska uttrycksmedel såsom rytm, eufoni och språklig förtätning, vilket resulterar i en särpräglad grammatik, prosodi och typografi.
Se Studia humanitatis och Poesi
Politik
Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation.
Se Studia humanitatis och Politik
Renässansen
Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.
Se Studia humanitatis och Renässansen
Renässanshumanism
Renässansens humanism var en verksamhet av kultur- och utbildningsreformer under renässansen, en motsvarighet till den medeltida skolan.
Se Studia humanitatis och Renässanshumanism
Retorik
En byst av Aristoteles. Retorik är läran om talekonsten, såväl i teorin som i praktiken, och den utvecklades under antiken på 400-talet f.Kr.