Innehållsförteckning
25 relationer: Albert Einstein, Allmänna relativitetsteorin, Astronomi, Big bang, Einsteinring, Elektromagnetisk strålning, Exoplanet, Fokus (optik), Fritz Zwicky, Galaxhop, Geometri, Hubbles lag, Kosmisk bakgrundsstrålning, Lins, Mörk energi, Mörk materia, New Mexico, Rät linje, Rödförskjutning, Röntgenstrålning, Refraktion, Rumtid, Sankt Petersburg, Svart hål, Vintergatan.
- Astrofysik
- Gravitationseffekter
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Se Gravitationslins och Albert Einstein
Allmänna relativitetsteorin
Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.
Se Gravitationslins och Allmänna relativitetsteorin
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Se Gravitationslins och Astronomi
Big bang
Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.
Se Gravitationslins och Big bang
Einsteinring
miniatyr Einsteinring är en term inom astronomin för den deformation i form av en ring som ljuset från en avlägsen källa, som en galax eller en stjärna, bildar genom att ljuset böjs på grund av påverkan av gravitationen från en stor massa (som en annan galax eller ett svart hål).
Se Gravitationslins och Einsteinring
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Se Gravitationslins och Elektromagnetisk strålning
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Se Gravitationslins och Exoplanet
Fokus (optik)
Fokalpunkten/brännpunkten, ''F''', för en konvex lins. ''F'' betecknar fokus/bildpunkten för punkten ''S''. Ett fokus eller bildpunkt är inom geometrisk optik en punkt i vilken strålar utgående från en punkt på objektet sammanfaller.
Se Gravitationslins och Fokus (optik)
Fritz Zwicky
Fritz Zwicky, född 14 februari 1898 i Varna, Bulgarien, död 8 februari 1974 i Pasadena, var en schweizisk fysiker och astronom.
Se Gravitationslins och Fritz Zwicky
Galaxhop
Spitzerteleskop-bild av Comahopen i ultraviolett och synligt ljus. En galaxhop eller galaxgrupp är en sammanhörande grupp av galaxer sammanhållna av gravitationen.
Se Gravitationslins och Galaxhop
Geometri
höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.
Se Gravitationslins och Geometri
Hubbles lag
Hubbles lag beskriver observationen inom fysikalisk kosmologi att hastigheten med vilken olika galaxer avlägsnar sig bort från oss är proportionell mot deras avstånd från jorden.
Se Gravitationslins och Hubbles lag
Kosmisk bakgrundsstrålning
K. Fluktuationer i den kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätta av WMAP (2006). Färgskalan har en bredd på ± 0,2 millikelvin. I mikrovågsområdet ser man ljuset från tiden då universum blev transparent, och var cirka 1000 gånger mindre än idag.
Se Gravitationslins och Kosmisk bakgrundsstrålning
Lins
En konvex lins. En lins är inom optiken en transparent kropp som bryter ljus kring en axel.
Mörk energi
Universums storskaliga sammansättning enligt en analys av data från WMAP Inom fysikalisk kosmologi och celest mekanik är mörk energi en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt.
Se Gravitationslins och Mörk energi
Mörk materia
Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt.
Se Gravitationslins och Mörk materia
New Mexico
New Mexico (spanska Nuevo México, efter aztekguden Mexitli), Nya Mexiko, är en amerikansk delstat i sydvästra USA.
Se Gravitationslins och New Mexico
Rät linje
Notera att den röda linjen och den bruna linjen har samma lutning men olika y-skärning. En rät linje, ofta benämnd enbart linje, är en kurva, där närmaste vägen mellan två punkter på kurvan går utefter linjen.
Se Gravitationslins och Rät linje
Rödförskjutning
Spektrum från samma källa, med respektive utan rödförskjutning (väte-linjer). Ljuset från en grön lampa som rör sig med hastighet 0,7 ''c'' åt höger har olika våglängder i olika riktningar (färger inte helt korrekta).
Se Gravitationslins och Rödförskjutning
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Se Gravitationslins och Röntgenstrålning
Refraktion
Refraktion i ett glas vatten. Sugröret ser brutet ut. Ett annat exempel på refraktion Refraktion (från latin refractio, "jag bryter") är ljusstrålars brytning vid övergången mellan två material med olika brytningsindex som kan beskrivas med Snells lag.
Se Gravitationslins och Refraktion
Rumtid
Rumtid är en matematisk modell som kombinerar rum och tid till ett enda sammanvävt kontinuum.
Se Gravitationslins och Rumtid
Sankt Petersburg
Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.
Se Gravitationslins och Sankt Petersburg
Svart hål
M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.
Se Gravitationslins och Svart hål
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Se Gravitationslins och Vintergatan
Se även
Astrofysik
- Asteroseismologi
- Astrofysik
- Axion
- Chandrasekhargränsen
- Comptonspridning
- Degenererad materia
- Detonationsvåg
- Differentiell rotation
- Dynamisk triangulering
- Eddington-luminositet
- Eddingtonmedaljen
- Ekpyrotiska modellen
- Fermi Gamma-ray Space Telescope
- Fotolys
- Fysikalisk kosmologi
- Gravitationsastronomi
- Gravitationslins
- Händelsehorisont
- Hayashispåret
- Heliofysik
- Heliumflash
- Hydridjon
- Hydrostatisk jämvikt
- Kosmisk bakgrundsstrålning
- Kosmogen nuklid
- Kvant-1
- Lane-Emdens ekvation
- Lavalmunstycke
- Ljuskon
- Luminositet
- Metallicitet
- Modifierad newtonsk dynamik
- Neutronium
- Nukleosyntes
- Plasma
- Polytrop
- Przybylskis stjärna
- Pulserande variabel
- R-processen
- Relativistisk jetstråle
- S-processen
- Schönberg-Chandrasekhar-gränsen
- Svartkropp
- Tolman–Oppenheimer–Volkoff-massa
- Vitt hål
Gravitationseffekter
- Einsteinring
- Gravitationskollaps
- Gravitationslins
- Gravitationsslunga
- Gravitationsvåg
- Gravitomagnetism
- Jeans-instabilitet
- Orogenes
- Rödförskjutning
- Spaghettifikation
- Tidvattenkrafter