15 relationer: Axiom, Euklides, Gödels ofullständighetssatser, Geometri, Konsistens, Kontinuumhypotesen, Logik, Matematiskt bevis, Mängdteori, Parallellaxiomet, Paris-Harringtons sats, Peanoaritmetik, Teori, Urvalsaxiomet, Zermelo–Fraenkels mängdteori.
Axiom
Ett axiom (latin axioma, av gr ἀξίωμα, 'värde', 'åsikt') är i vardagliga sammanhang ett självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas.
Ny!!: Oavgörbar och Axiom · Se mer »
Euklides
Euklides (grekiska Eukleides), född cirka 325 f.Kr., död cirka 265 f.Kr., ibland kallad Euklides från Alexandria, var en grekisk matematiker verksam i Alexandria i nuvarande Egypten omkring 300 f.Kr. Han är mest känd för verket Elementa.
Ny!!: Oavgörbar och Euklides · Se mer »
Gödels ofullständighetssatser
Gödels ofullständighetsteorem är två fundamentala teorem inom den moderna logiken.
Ny!!: Oavgörbar och Gödels ofullständighetssatser · Se mer »
Geometri
höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.
Ny!!: Oavgörbar och Geometri · Se mer »
Konsistens
Konsistens används för att beskriva en egenskap hos ett föremål eller en vätska.
Ny!!: Oavgörbar och Konsistens · Se mer »
Kontinuumhypotesen
Kontinuumhypotesen är ett mängdteoretiskt påstående av Georg Cantor som bland annat har betydelse inom matematikfilosofin.
Ny!!: Oavgörbar och Kontinuumhypotesen · Se mer »
Logik
Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.
Ny!!: Oavgörbar och Logik · Se mer »
Matematiskt bevis
Ett bevis eller mer generellt en härledning, är en följd av slutledningar, vilka från bestämda axiom och givna premisser leder fram till en slutsats.
Ny!!: Oavgörbar och Matematiskt bevis · Se mer »
Mängdteori
miniatyr Mängdteori är del inom matematisk logik som syftar till att studera samlingar av element som kallas för mängder.
Ny!!: Oavgörbar och Mängdteori · Se mer »
Parallellaxiomet
Parallellaxiomet är det femte axiomet i euklidisk geometri (uppkallad efter den grekiske matematikern Euklides).
Ny!!: Oavgörbar och Parallellaxiomet · Se mer »
Paris-Harringtons sats
Paris-Harringtons sats är en sats inom matematisk logik som anger att den starka ändliga varianten av Ramseys sats (som tillhör Ramseyteorin) är sann, men inte bevisbar i Peanoaritmetik.
Ny!!: Oavgörbar och Paris-Harringtons sats · Se mer »
Peanoaritmetik
Peanoaritmetik (ibland förkortat PA) är inom talteorin ett sätt att konstruera de naturliga talen N, samt addition och multiplikation med hjälp av Peanos axiom.
Ny!!: Oavgörbar och Peanoaritmetik · Se mer »
Teori
Teori är resultatet av kontemplativt, rationellt abstrakt och generaliserande tankearbete.
Ny!!: Oavgörbar och Teori · Se mer »
Urvalsaxiomet
Urvalsaxiomet är ett mängdteoretiskt axiom som först formulerades av Ernst Zermelo 1904.
Ny!!: Oavgörbar och Urvalsaxiomet · Se mer »
Zermelo–Fraenkels mängdteori
Zermelo-Fraenkels mängdteori med urvalsaxiomet (förkortat ZFC) är ett axiomatiskt system för mängder, formaliserat i första ordningens logik med hjälp av ett språk som består av en icke-logisk symbol som betecknar elementrelationen, \in.