Snabbare tillgång än webbläsare!
90 relationer: Albedo, Antarktis, Art, Asteroid, Astrobiologi, Astronomi, Astronomisk enhet, Atmosfär, Biokemi, Callisto, Carl Sagan, Cassini-Huygens, Effekt, Enceladus, Engelska, Europa (måne), Exoplanet, Extremofil, Gaiateori, Galax, Ganymedes (måne), Gliese 581, Gliese 581 c, Gravitation, Gröt, Grundämne, Guldlock och de tre björnarna, Helium, Himlakroppars förmåga att hysa liv, Infraröd strålning, James Lovelock, Järn, Jorden, Jordliknande planet, Jupiter, Kepler-22b, Kisel, Klimatförändring, Kokpunkt, Kol, Kolcykeln, Koldioxid, Komet, Kosmiska partiklar, Kväve, Lösningsmedel, Liv, Ljusår, Luminositet, Magnetosfär, ..., Maria Sundin, Massutdöende, Måne, Månen, Metallicitet, Metan, Neutrino, Planet, Röd dvärg, Röd jätte, Resonans, Rymden, Rymdstoft, Saturnus, SETI, Smältpunkt, Solen, Solsystem, Solvind, Spitzerteleskopet, Stavgalax, Stefan–Boltzmanns lag, Stjärna, Strålning, Supermassivt svart hål, Supernova, Svartkropp, Syre, Tidvattenkrafter, Titan (måne), Torus, Utomjordiskt liv, Vatten, Vattenånga, Väte, Växthuseffekten, Växthusgas, Venus, Vintergatan, Vulkan. Förläng index (40 mer) »
Albedo
Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp.
Ny!!: Beboelig zon och Albedo · Se mer »
Antarktis
Antarktis är land- och havsområdena kring Sydpolen.
Ny!!: Beboelig zon och Antarktis · Se mer »
Art
Gråtrutskomplexet (''Larus argentatus-cachinnans-fuscus'') har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus. Detta har i sin tur fört med sig att man inte alltid kan artbestämma en trut med grå mantel utifrån ett enda foto, speciellt om man inte vet var på jorden bilden är tagen. På bilden ser vi en medelhavstrut (''Larus michaellis''). Art är ett begrepp inom biologi.
Ny!!: Beboelig zon och Art · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Beboelig zon och Asteroid · Se mer »
Astrobiologi
Mars visar strukturer som är svåra att förklara utan förekomst av fossiliserade bakterieliknande livsformer. Astrobiologin är en ny och snabbt växande mångvetenskap som behandlar frågan om liv i universum.
Ny!!: Beboelig zon och Astrobiologi · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Beboelig zon och Astronomi · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Beboelig zon och Astronomisk enhet · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Beboelig zon och Atmosfär · Se mer »
Biokemi
Schematisk bild av proteinet hemoglobin. Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.
Ny!!: Beboelig zon och Biokemi · Se mer »
Callisto
Callisto är den åttonde av Jupiters kända månar och den näst största, endast något mindre än Merkurius men bara en tredjedel av dess massa.
Ny!!: Beboelig zon och Callisto · Se mer »
Carl Sagan
Carl Edward Sagan, född 9 november 1934 i Brooklyn i New York, död 20 december 1996 i Seattle, delstaten Washington, var en amerikansk astronom, astrofysiker, författare, kosmolog och även framgångsrik inom populärvetenskap.
Ny!!: Beboelig zon och Carl Sagan · Se mer »
Cassini-Huygens
Cassinis väg till Saturnus Cassini-Huygens var ett forskningsprojekt som bestod av rymdsonden Cassini och landaren Huygens vilka skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan.
Ny!!: Beboelig zon och Cassini-Huygens · Se mer »
Effekt
Effekt anger inom fysiken den mängd energi som omvandlas per tidsenhet.
Ny!!: Beboelig zon och Effekt · Se mer »
Enceladus
sydpol. Enceladus (från grekiskans) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Beboelig zon och Enceladus · Se mer »
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Ny!!: Beboelig zon och Engelska · Se mer »
Europa (måne)
Europa är Jupiters fjärde största måne.
Ny!!: Beboelig zon och Europa (måne) · Se mer »
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Ny!!: Beboelig zon och Exoplanet · Se mer »
Extremofil
Hypertermofila organismer färgar en varm källa i Yellowstone nationalpark i bjärta färger. Extremofiler (engelska "extremophile", från Latin extremus, "extrem" och grekiska philia (φιλία), "kärlek") är organismer som utmärker sig på så sätt att de lever eller överlever under extrema livsförhållanden som generellt är skadliga för livet på jorden.
Ny!!: Beboelig zon och Extremofil · Se mer »
Gaiateori
Enligt inledningen till tv-serien ''planeten'' var det bilder som denna, på jorden sedd utifrån, som inspirerade forskare att se jorden som ett system där allt hänger ihop. En gaiateori (efter Gaia) är en teori där livet självt antas påverka jordens biosfär för att skapa och upprätthålla goda livsförhållanden.
Ny!!: Beboelig zon och Gaiateori · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Beboelig zon och Galax · Se mer »
Ganymedes (måne)
Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen i hela solsystemet.
Ny!!: Beboelig zon och Ganymedes (måne) · Se mer »
Gliese 581
Gliese 581 är en stjärna av sorten röd dvärg cirka 20 ljusår från Solen, med ungefär en tredjedel så stor massa som denna.
Ny!!: Beboelig zon och Gliese 581 · Se mer »
Gliese 581 c
Gliese 581 c är en planet i bana kring den röda dvärgstjärnan Gliese 581.
Ny!!: Beboelig zon och Gliese 581 c · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Beboelig zon och Gravitation · Se mer »
Gröt
Risgrynsgröt med kanel. Gröt är en trögflytande maträtt som tillagas genom kokning av gryn, flingor, ris eller andra sädesslag tillsammans med vatten, mjölk och ibland grädde, smör eller andra ingredienser.
Ny!!: Beboelig zon och Gröt · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Beboelig zon och Grundämne · Se mer »
Guldlock och de tre björnarna
'''De tre björnarna''', en illustration av Arthur Rackham ur Flora Annie Steels ''English Fairy Tales'' (1918). Guldlock och de tre björnarna eller bara Guldlock är en känd godnattsaga för barn.
Ny!!: Beboelig zon och Guldlock och de tre björnarna · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Beboelig zon och Helium · Se mer »
Himlakroppars förmåga att hysa liv
Att förstå en planets beboelighet är delvis en extrapolering av jordens förhållanden, då det är den enda planeten vi vet stödjer liv. Himlakroppars förmåga att hysa och utveckla liv varierar.
Ny!!: Beboelig zon och Himlakroppars förmåga att hysa liv · Se mer »
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Ny!!: Beboelig zon och Infraröd strålning · Se mer »
James Lovelock
James Ephraim Lovelock, född 26 juli 1919 i Letchworth Garden City, Hertfordshire, död 26 juli 2022 i Abbotsbury, Dorset, var en brittisk författare, biokemist och uppfinnare.
Ny!!: Beboelig zon och James Lovelock · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Beboelig zon och Järn · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Beboelig zon och Jorden · Se mer »
Jordliknande planet
Konstnärs föreställning av Kepler-22b, en tänkbar jordliknande planet i omlopp runt en solliknande stjärna, 600 ljusår bort från Jorden. En jordliknande planet är en himlakropp (planet eller naturlig satellit) som har naturförhållanden som påminner om jordens och därmed kan innebära en möjlighet till att finna utomjordiska livsformer.
Ny!!: Beboelig zon och Jordliknande planet · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Beboelig zon och Jupiter · Se mer »
Kepler-22b
Kepler-22b är en exoplanet i den beboeliga zonen omkring stjärnan Kepler-22, c:a 600 ljusår från jorden.
Ny!!: Beboelig zon och Kepler-22b · Se mer »
Kisel
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).
Ny!!: Beboelig zon och Kisel · Se mer »
Klimatförändring
Klimatförändring är variationer av jordens klimat över tiden, lokalt eller globalt, som bildar en trend över tidsperioder som sträcker sig alltifrån decennier till miljontals år.
Ny!!: Beboelig zon och Klimatförändring · Se mer »
Kokpunkt
Normalkokpunkt ligger vid temperaturen där ångtrycket är 1 atmosfär. Kokpunkten för ett ämne är den temperatur då vätskan kokar.
Ny!!: Beboelig zon och Kokpunkt · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Beboelig zon och Kol · Se mer »
Kolcykeln
Översiktsschema över kolets kretslopp Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären.
Ny!!: Beboelig zon och Kolcykeln · Se mer »
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Ny!!: Beboelig zon och Koldioxid · Se mer »
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Ny!!: Beboelig zon och Komet · Se mer »
Kosmiska partiklar
De kosmiska partiklarnas flöde som funktion av energi. Kosmiska partiklar, kosmisk strålning, är atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum i hastigheter nära ljusets hastighet.
Ny!!: Beboelig zon och Kosmiska partiklar · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Beboelig zon och Kväve · Se mer »
Lösningsmedel
Vatten är ett lösningsmedel. Ett lösningsmedel är ofta en vätska som kan lösa upp ett fast ämne, blanda sig med en vätska eller binda en gas och därigenom bilda en homogen lösning.
Ny!!: Beboelig zon och Lösningsmedel · Se mer »
Liv
hierarkiska systemet i biologin. Liv (Biota) är den egenskap som delas av alla organismer.
Ny!!: Beboelig zon och Liv · Se mer »
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ny!!: Beboelig zon och Ljusår · Se mer »
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Ny!!: Beboelig zon och Luminositet · Se mer »
Magnetosfär
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.
Ny!!: Beboelig zon och Magnetosfär · Se mer »
Maria Sundin
Maria Sundin, född 17 mars 1965 i Göteborg, är universitetslektor i fysik Göteborgs universitet.
Ny!!: Beboelig zon och Maria Sundin · Se mer »
Massutdöende
Histogram över utdöenden av släkten i havet. Massutdöende eller massdöd är de händelser i jordens historia då hela grupper av organismer dött ut under en med geologiska mått mätt ganska kort tidsrymd.
Ny!!: Beboelig zon och Massutdöende · Se mer »
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Ny!!: Beboelig zon och Måne · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Beboelig zon och Månen · Se mer »
Metallicitet
population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).
Ny!!: Beboelig zon och Metallicitet · Se mer »
Metan
Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4.
Ny!!: Beboelig zon och Metan · Se mer »
Neutrino
Den första observationen av en neutrino i en bubbelkammare (1970). En neutrino kommer från höger, träffar en proton, och tre laddade partiklar lämnar spår. En myon uppstår och lämnar det långa spåret till det övre vänstra hörnet; protonen lämnar det korta spåret snett uppåt; det tredje spåret är en pimeson som skapats i kollisionen. Neutrinon är en elementarpartikel som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning.
Ny!!: Beboelig zon och Neutrino · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Beboelig zon och Planet · Se mer »
Röd dvärg
Röda dvärgar är dvärgstjärnor med cirka en tredjedels solmassa och mindre diameter.
Ny!!: Beboelig zon och Röd dvärg · Se mer »
Röd jätte
Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.
Ny!!: Beboelig zon och Röd jätte · Se mer »
Resonans
Svängningsamplituder för en harmonisk oscillator som funktion av frekvensen och för olika grader av dämpning Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning, uppkommer när ett oscillerande eller vibrerande system driver ett annat system till att oscillera med en större amplitud vid en specifik frekvens, resonansfrekvensen.
Ny!!: Beboelig zon och Resonans · Se mer »
Rymden
Rymden, ibland yttre rymden eller världsrymden, är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer.
Ny!!: Beboelig zon och Rymden · Se mer »
Rymdstoft
Rymdstoft i Hästhuvudnebulosan fotograferat av Rymdteleskopet Hubble Porös interplanetär stoftpartikel Rymdstoft eller kosmiskt stoft är partiklar i olika storlek, sammansättning och koncentration.
Ny!!: Beboelig zon och Rymdstoft · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Beboelig zon och Saturnus · Se mer »
SETI
Skärmbild av SETI@Home (Enhanced 5.27) BOINC Task. SETI (Search for extraterrestrial intelligence), är ett vetenskapligt sökande efter intelligent utomjordiskt liv.
Ny!!: Beboelig zon och SETI · Se mer »
Smältpunkt
Vattnets smältpunkt. Smältpunkt eller fryspunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från fast till flytande form eller tvärtom.
Ny!!: Beboelig zon och Smältpunkt · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Beboelig zon och Solen · Se mer »
Solsystem
En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.
Ny!!: Beboelig zon och Solsystem · Se mer »
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Ny!!: Beboelig zon och Solvind · Se mer »
Spitzerteleskopet
Spitzerteleskopet (eng. Spitzer Space Telescope, tidigare Space Infrared Telescope Facility (SIRTF)) är ett infrarött rymdteleskop som sköts upp 2003, det fjärde och sista av NASA:s Stora Observatorier.
Ny!!: Beboelig zon och Spitzerteleskopet · Se mer »
Stavgalax
Stavgalaxen NGC 1672, som ligger 60 miljoner ljusår från jorden, sedd från Hubble-teleskopet. En stavgalax är en spiralgalax där armarna utgår från en stavformig (i stället för en klotformig) kärna.
Ny!!: Beboelig zon och Stavgalax · Se mer »
Stefan–Boltzmanns lag
Stefan-Boltzmanns lag beskriver värmestrålningen för en kropp med temperaturen T till en omgivning med temperaturen T_0.
Ny!!: Beboelig zon och Stefan–Boltzmanns lag · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Beboelig zon och Stjärna · Se mer »
Strålning
miniatyr Strålning (även radiation) är utsläpp eller överföring av energi i form av vågor eller partiklar genom rum eller genom ett materialmedium.
Ny!!: Beboelig zon och Strålning · Se mer »
Supermassivt svart hål
Event Horizon Telescopes bild av det supermassiva svarta hålet i Messier 87. Supermassiva eller supertunga svarta hål är svarta hål med massa motsvarande miljoner eller miljarder gånger solens massa.
Ny!!: Beboelig zon och Supermassivt svart hål · Se mer »
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Ny!!: Beboelig zon och Supernova · Se mer »
Svartkropp
Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. Ungefärliga färger vid olika temperaturer (i Kelvin). En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.
Ny!!: Beboelig zon och Svartkropp · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Beboelig zon och Syre · Se mer »
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.
Ny!!: Beboelig zon och Tidvattenkrafter · Se mer »
Titan (måne)
Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.
Ny!!: Beboelig zon och Titan (måne) · Se mer »
Torus
En torus Torus är en matematisk kropp vars utseende i den vanliga tredimensionella varianten vanligen liknas vid en flottyrmunk.
Ny!!: Beboelig zon och Torus · Se mer »
Utomjordiskt liv
Mars visar strukturer som vissa forskare tror kan vara fossiliserade bakterieliknande livsformer Utomjordiskt liv är hypotetiska levande organismer som utvecklats på någon annan himlakropp än jorden.
Ny!!: Beboelig zon och Utomjordiskt liv · Se mer »
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Ny!!: Beboelig zon och Vatten · Se mer »
Vattenånga
Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.
Ny!!: Beboelig zon och Vattenånga · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Beboelig zon och Väte · Se mer »
Växthuseffekten
Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär.
Ny!!: Beboelig zon och Växthuseffekten · Se mer »
Växthusgas
Skorsten till ett kraftvärmeverk i Schweiz. Växthusgaser är både naturliga och konstgjorda gaser som utgör grunden till växthuseffekten genom att absorbera och utstråla infraröd strålning.
Ny!!: Beboelig zon och Växthusgas · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Beboelig zon och Venus · Se mer »
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Ny!!: Beboelig zon och Vintergatan · Se mer »
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Ny!!: Beboelig zon och Vulkan · Se mer »
Omdirigerar här:
Beboeliga zon, Beboeliga zonen, Cirkumstellär beboelig zon, Galaktisk beboelig zon, Guldlocks fenomen.
