Innehållsförteckning
37 relationer: Atom, Atomkärna, Atomnummer, Atomorbital, Bankvanttal, D-blocket, Elektron, Energinivå, Fermion, Grundämnenas elektronkonfigurationer, Grundtillstånd, Huvudkvanttal, Jon, Koppar, Kvantmekanik, Kvanttal, Kvanttillstånd, Lista över atomernas elektronkonfiguration, Magnetiskt kvanttal, Molekylorbital, Naturliga tal, Nickel, Oganesson, P-blocket, Pauliprincipen, Periodiska systemet, Periodiska systemets block, Periodiska systemets grupper, Periodiska systemets perioder, Rörelsemängdsmoment, S-blocket, Silver, Spinn, Syre, Valenselektron, Väte, Vågfunktion.
- Atomfysik
- Elektrontillstånd
- Kemiska egenskaper
- Molekylfysik
- Teoretisk kemi
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Se Elektronkonfiguration och Atom
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Se Elektronkonfiguration och Atomkärna
Atomnummer
Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
Se Elektronkonfiguration och Atomnummer
Atomorbital
Formen för de första fem orbitalerna är: 1s, 2s, 2p''x'', 2p''y'', och 2p''z''. De två färgerna visar vågfunktionen i varje region. Väteorbitalernas elektrontäthet för huvudkvanttalen ''n''.
Se Elektronkonfiguration och Atomorbital
Bankvanttal
Bankvanttal eller azimutalt kvanttal, betecknat l eller ℓ, är ett av de kvanttal som beskriver en elektron i en atomorbital.
Se Elektronkonfiguration och Bankvanttal
D-blocket
D-blocket är blått D-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av ämnena i grupperna 3-12 i periodiska systemet, det vill säga övergångsmetallerna.
Se Elektronkonfiguration och D-blocket
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Se Elektronkonfiguration och Elektron
Energinivå
Energinivå eller kvantnivå är i kvantfysik de energitillstånd som ett fysiskt system kan ha.
Se Elektronkonfiguration och Energinivå
Fermion
Standardmodellens elementarpartiklar, av vilka kvarkar och leptoner är fermioner En fermion är en partikel som tar upp volym och har halvtaligt spinn.
Se Elektronkonfiguration och Fermion
Grundämnenas elektronkonfigurationer
Detta är en tabell över elektronkonfigurationer för neutrala atomer i dess grundtillstånd.
Se Elektronkonfiguration och Grundämnenas elektronkonfigurationer
Grundtillstånd
Ett grundtillstånd hos ett kvantmekaniskt system (till exempel en atom, eller en molekyl) är det tillstånd där den har sitt lägsta energitillstånd.
Se Elektronkonfiguration och Grundtillstånd
Huvudkvanttal
Huvudkvanttal, betecknat n, är i kvantfysik ett av de kvanttal som beskriver kvanttillståndet för en elektron i en atomorbital, tillsammans med bankvanttal, magnetiskt kvanttal och spinnkvanttal.
Se Elektronkonfiguration och Huvudkvanttal
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Se Elektronkonfiguration och Jon
Koppar
Koppar (latinskt namn, Cuprum) är ett rödaktigt, halvädelt metalliskt grundämne, tillhörande myntmetallerna.
Se Elektronkonfiguration och Koppar
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Se Elektronkonfiguration och Kvantmekanik
Kvanttal
Kvanttal är inom kvantmekaniken index som beskriver bevarade storheter i ett kvantmekaniskt system.
Se Elektronkonfiguration och Kvanttal
Kvanttillstånd
Ett kvanttillstånd, eller kvantmekaniskt tillstånd, är en kvantmekanisk beskrivning av tillståndet för ett fysikaliskt system och utgör tillsammans med observabler grunden för kvantteorin.
Se Elektronkonfiguration och Kvanttillstånd
Lista över atomernas elektronkonfiguration
Detta är en lista över atomernas elektronkonfiguration i grundtillståndet.
Se Elektronkonfiguration och Lista över atomernas elektronkonfiguration
Magnetiskt kvanttal
Magnetiskt kvanttal betecknas oftast som ml.
Se Elektronkonfiguration och Magnetiskt kvanttal
Molekylorbital
Bildning av en π-orbital ur två atomära ''p''-orbitaler (nodplan i blå) En molekylorbital är en orbital som kan användas för att beskriva elektronmolnet i en molekyl.
Se Elektronkonfiguration och Molekylorbital
Naturliga tal
Naturliga tal används för att räkna föremål, till exempel äpplen, så länge de är hela. De naturliga talen är de heltal som är icke-negativa, alternativt de heltal som är positiva.
Se Elektronkonfiguration och Naturliga tal
Nickel
Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.
Se Elektronkonfiguration och Nickel
Oganesson
Oganesson, tidigare även Ununoktium, är ett grundämne med det kemiska tecknet Og och atomnumret 118.
Se Elektronkonfiguration och Oganesson
P-blocket
P-blocket är chokladbrunt P-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av ämnena i grupperna 13-18 i periodiska systemet undantaget helium.
Se Elektronkonfiguration och P-blocket
Pauliprincipen
Pauliprincipen, eller Paulis uteslutningsprincip, innebär att vågfunktionen för ett system av fermioner (ourskiljbara partiklar med halvtaligt spinn) måste vara antisymmetrisk under byte av två av de ingående partiklarna.
Se Elektronkonfiguration och Pauliprincipen
Periodiska systemet
höger Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.
Se Elektronkonfiguration och Periodiska systemet
Periodiska systemets block
I periodiska systemet är block områden som har fått namn efter atomernas elektronskal.
Se Elektronkonfiguration och Periodiska systemets block
Periodiska systemets grupper
Periodiska systemets grupper är de vertikala kolumnerna i periodiska systemet.
Se Elektronkonfiguration och Periodiska systemets grupper
Periodiska systemets perioder
Periodiska systemets perioder är de horisontella raderna i periodiska systemet.
Se Elektronkonfiguration och Periodiska systemets perioder
Rörelsemängdsmoment
Rörelsemängdsmoment (ibland även benämnt impulsmoment) är ett centralt begrepp inom fysiken.
Se Elektronkonfiguration och Rörelsemängdsmoment
S-blocket
S-blocket är rosa S-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av grupperna 1 (IA, alkalimetallerna) och 2 (2A, de alkaliska jordartsmetallerna) samt väte, och helium.
Se Elektronkonfiguration och S-blocket
Silver
Silver är ett metalliskt grundämne som tillhör ädelmetallerna och gruppen myntmetaller.
Se Elektronkonfiguration och Silver
Spinn
Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.
Se Elektronkonfiguration och Spinn
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Se Elektronkonfiguration och Syre
Valenselektron
En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).
Se Elektronkonfiguration och Valenselektron
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Se Elektronkonfiguration och Väte
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Se Elektronkonfiguration och Vågfunktion
Se även
Atomfysik
- Atomfysik
- Atomorbital
- Atomteori
- Augereffekt
- Bankvanttal
- Bohrmagnetonen
- Bohrs atommodell
- Boson
- Bromsstrålning
- Comptonspridning
- Elektronaffinitet
- Elektronkonfiguration
- Elektronkorrelation
- Elektrontäthet
- Energinivå
- Fraunhoferska linjerna
- Gyromagnetisk kvot
- Huvudkvanttal
- Hyperfinstruktur
- Jonisationspotential
- Jonisering
- Klotytefunktion
- Laserkylning
- Magnetiskt kvanttal
- Polariserbarhet
- Rydbergs formel
- Spridning (fysik)
- Starkeffekten
- Termisk emission
- Thomsonspridning
- Totalrörelsemängdsmomentkvanttal
- Träffyta
Elektrontillstånd
- Atomorbital
- Bandgap
- Delokaliserad elektron
- Elektronkonfiguration
- Valenselektron
Kemiska egenskaper
- Ånga
- Adhesion
- Allen-skalan
- Amfifil
- Atommassa
- Atomnummer
- Brandfarlig vara
- Eldfasta material
- Elektrisk laddning
- Elektronaffinitet
- Elektronegativitet
- Elektronkonfiguration
- Energinivå
- Fettlöslig
- Flyktighet
- Fryspunktssänkning
- Grundämnenas elektriska egenskaper
- Hydrofil
- Hydrofob
- Hygroskopi
- Jonisationspotential
- Kokpunktshöjning
- Kovalent radie
- Kristallstruktur
- Löslighet
- Ljudhastighet
- Molär entropi
- Oxidationsmedel
- Oxidationstal
- Reaktivitet
- Trippelpunkt
- Valens (kemi)
- Van der Waalsradie
Molekylfysik
- Elektronaffinitet
- Elektronkonfiguration
- Elektronpar
- Energinivå
- Intramolekylär reaktion
- Jonisationspotential
- Jonisering
- Kohesion (kemi)
- Makromolekyl
- Molekyl
- Molekylfysik
- Molekylmekanik
- Molekylorbital
- Reaktionskoordinat
- Stel rotor
Teoretisk kemi
- Beräkningskemi
- Elektronkonfiguration
- Energinivå
- Hamiltonoperator
- Hartree–Fock-metoden
- Koopmans teorem
- Lennard-Jones potential
- Molekylorbital
- Reaktionskoordinat
- Slaterdeterminant
- Teoretisk kemi
- Variationsmetoden (kvantmekanik)
Även känd som Elektronmoln, Elektronskal, Underskal.