Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Atom

Index Atom

''Mycket'' förenklad modell av en heliumatom med två protoner, två neutroner och två elektroner, inte skalenlig. En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.

63 relationer: Albert Einstein, Alfastrålning, Atomkärna, Atommassa, Atommassenhet, Atomnummer, Bohrs atommodell, Brownsk rörelse, Demokritos, Deuterium, Elektromagnetisk strålning, Elektron, Elektronegativitet, Elektronkonfiguration, Elektrostatik, Energi, Epikurism, Epikuros, Ernest Rutherford, Erwin Schrödinger, Excitation, Fission, Foton, Fusion, Grekiska, Grundämne, Grundtillstånd, Isotop, J.J. Thomson, Jean Baptiste Perrin, John Dalton, Jon, Kemi, Kemisk reaktion, Klor, Kristall, Kvantmekanik, Kvark, Lucretius, Ludwig Boltzmann, Massa, Masstal, Molekyl, Nanometer, Neutron, Niels Bohr, Nukleon, Osäkerhetsprincipen, Pauliprincipen, Periodiska systemet, ..., Pierre Gassendi, Protium, Proton, Radioaktivitet, Sannolikhet, Spektrum, Subatomär fysik, Thomsons atommodell, Tritium, Valenselektron, Väte, Vågfunktion, Werner Heisenberg. Förläng index (13 mer) »

Albert Einstein

Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.

Ny!!: Atom och Albert Einstein · Se mer »

Alfastrålning

Alfastrålning eller α-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av alfapartiklar, vilket är atomkärnor av helium (två protoner och två neutroner).

Ny!!: Atom och Alfastrålning · Se mer »

Atomkärna

Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.

Ny!!: Atom och Atomkärna · Se mer »

Atommassa

Atommassa, tidigare kallad atomvikt, är medelatommassan för blandningen av de förekommande isotoperna av ett grundämne i naturen.

Ny!!: Atom och Atommassa · Se mer »

Atommassenhet

Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa.

Ny!!: Atom och Atommassenhet · Se mer »

Atomnummer

Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.

Ny!!: Atom och Atomnummer · Se mer »

Bohrs atommodell

Bohratomens spektralvåglängder Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmoment är kvantiserad till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.

Ny!!: Atom och Bohrs atommodell · Se mer »

Brownsk rörelse

Ett exempel på simulering av Brownsk rörelse i två dimensioner. Brownsk rörelse, slumpvandring eller random walk är den slumpmässiga rörelse som främst kan iakttas hos mycket små partiklar som svävar i en fluid (fysikaliskt begrepp som motsvarar vätska eller gas).

Ny!!: Atom och Brownsk rörelse · Se mer »

Demokritos

Demokritos (Demokritos från Abdera), född cirka 460 f.Kr. i Abdera, död cirka 370 f.Kr., var en grekisk filosof, tillhörande den atomistiska skolan.

Ny!!: Atom och Demokritos · Se mer »

Deuterium

förenklad modell av en deuterium. Deuterium, av grekiska deuteros ("den andre"), vanligen kallat tungt väte, är en stabil isotop av väte, där atomkärnan innehåller en neutron, utöver den proton som kännetecknar den vanliga väteisotopen protium.

Ny!!: Atom och Deuterium · Se mer »

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.

Ny!!: Atom och Elektromagnetisk strålning · Se mer »

Elektron

Den här sidan handlar om elementarpartikeln.

Ny!!: Atom och Elektron · Se mer »

Elektronegativitet

Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.

Ny!!: Atom och Elektronegativitet · Se mer »

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.

Ny!!: Atom och Elektronkonfiguration · Se mer »

Elektrostatik

Pappersbitar som attraheras av en elektriskt laddad CD-skiva. Elektrostatik är läran om hur elektriska laddningar i vila påverkar varandra.

Ny!!: Atom och Elektrostatik · Se mer »

Energi

Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar nukleär energi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.

Ny!!: Atom och Energi · Se mer »

Epikurism

De viktigaste lärosatserna. Epikurism, ibland stavat epikureism,Filosofins historia, sida 132 är en antik filosofisk riktning uppkallad efter Epikuros,Filosofins historia.

Ny!!: Atom och Epikurism · Se mer »

Epikuros

Epikuros Epikuros (Epíkouros eller Επικουρος på grekiska, Epícurus på latin), född 341 f.Kr. på Samos, död 270 f.Kr. i Aten, grekisk filosof, grundare av den rörelse som vi numera kallar epikurismen.

Ny!!: Atom och Epikuros · Se mer »

Ernest Rutherford

Ernest Rutherford, från 1931 Baron Rutherford of Nelson (Lord Rutherford), född 30 augusti 1871 i Brightwater nära Nelson, Nya Zeeland, död 19 oktober 1937 i Cambridge, Cambridgeshire, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker.

Ny!!: Atom och Ernest Rutherford · Se mer »

Erwin Schrödinger

Erwin Schrödinger, född 12 augusti 1887 i Wien, död 4 januari 1961 i Wien, var en österrikisk teoretisk fysiker, som bidrog till utvecklandet av kvantmekaniken och speciellt vågteorin inom densamma.

Ny!!: Atom och Erwin Schrödinger · Se mer »

Excitation

I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.

Ny!!: Atom och Excitation · Se mer »

Fission

Schematisk bild av en fissionsprocess. uranatom bombarderas med en neutron mot den klyvningsbara atomkärnan. Kärnan blir då instabil, vilket leder till att atomkärnan går i bitar. Fission betyder klyvning, inom kärnfysiken och kärnkemin klyvningen av atomkärnor, kärnklyvning.

Ny!!: Atom och Fission · Se mer »

Foton

Foton (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.

Ny!!: Atom och Foton · Se mer »

Fusion

Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.

Ny!!: Atom och Fusion · Se mer »

Grekiska

Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνικά, hellēniká; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) är ett indoeuropeiskt språk som talas av omkring 12 miljoner människor (år 2016), främst i Grekland.

Ny!!: Atom och Grekiska · Se mer »

Grundämne

Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans med atomer som enbart har samma antal protoner i atomkärna.

Ny!!: Atom och Grundämne · Se mer »

Grundtillstånd

Ett grundtillstånd hos ett kvantmekaniskt system (till exempel en atom, eller en molekyl) är det tillstånd där den har sitt lägsta energitillstånd.

Ny!!: Atom och Grundtillstånd · Se mer »

Isotop

En nuklidkarta. Isotoper är varianter av atomer med olika antal neutroner av ett och samma grundämne.

Ny!!: Atom och Isotop · Se mer »

J.J. Thomson

J.J. Thomson Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge.

Ny!!: Atom och J.J. Thomson · Se mer »

Jean Baptiste Perrin

Jean Baptiste Perrin 1926. Jean Baptiste Perrin, född 30 september 1870 i Lille, död 17 april 1942 i New York, var en fransk fysiker som fick Nobelpriset i fysik 1926 för sitt arbete med att visa att materien består av atomer.

Ny!!: Atom och Jean Baptiste Perrin · Se mer »

John Dalton

John Dalton, född 6 september 1766 i Eaglesfield, nära Cockermouth i Cumberland, död 27 juli 1844, var en brittisk kemist och fysiker.

Ny!!: Atom och John Dalton · Se mer »

Jon

Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.

Ny!!: Atom och Jon · Se mer »

Kemi

kemiska reaktioner.substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.

Ny!!: Atom och Kemi · Se mer »

Kemisk reaktion

Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.

Ny!!: Atom och Kemisk reaktion · Se mer »

Klor

Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön') är ett icke-metalliskt grundämne.

Ny!!: Atom och Klor · Se mer »

Kristall

Kristall är en fas hos vissa ämnen där atomerna, molekyler eller joner bildar en regelbunden struktur som upprepar sig i alla tre dimensioner.

Ny!!: Atom och Kristall · Se mer »

Kvantmekanik

Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.

Ny!!: Atom och Kvantmekanik · Se mer »

Kvark

En kvark är inom kvantfysiken en elementarpartikel som tillsammans med en eller flera andra kvarkar bygger upp den grupp partiklar som kallas hadroner.

Ny!!: Atom och Kvark · Se mer »

Lucretius

Titus Lucretius Carus, född under första halvan av sista århundradet f.Kr, möjligen 99 f.Kr., död troligtvis 55 f.Kr. var en romersk filosof och författare.

Ny!!: Atom och Lucretius · Se mer »

Ludwig Boltzmann

Ludwig Boltzmann Boltzmanns grav Ludwig Eduard Boltzmann, född 20 februari 1844 i Wien, död 5 september 1906 i Duino nära Trieste i Italien (självmord), var en österrikisk fysiker och filosof.

Ny!!: Atom och Ludwig Boltzmann · Se mer »

Massa

---- En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.

Ny!!: Atom och Massa · Se mer »

Masstal

Masstal är antalet nukleoner, det vill säga summan av antalet protoner och neutroner, i en atom.

Ny!!: Atom och Masstal · Se mer »

Molekyl

En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.

Ny!!: Atom och Molekyl · Se mer »

Nanometer

Ett varv i DNA-spiralen är 3,4 nm långt. Nanometer, nm, är en längdenhet och motsvarar en miljarddels meter.

Ny!!: Atom och Nanometer · Se mer »

Neutron

Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.

Ny!!: Atom och Neutron · Se mer »

Niels Bohr

Niels Bohr och Albert Einstein i december 1925. Niels Henrik David BohrSvensk uppslagsbok, Malmö 1939, född 7 oktober 1885 i Köpenhamn, död 18 november 1962 i Köpenhamn, var en av 1900-talets främsta atomfysiker.

Ny!!: Atom och Niels Bohr · Se mer »

Nukleon

Nukleon (lat. och eng. nucleus.

Ny!!: Atom och Nukleon · Se mer »

Osäkerhetsprincipen

Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.

Ny!!: Atom och Osäkerhetsprincipen · Se mer »

Pauliprincipen

Pauliprincipen, eller Paulis uteslutningsprincip, innebär att vågfunktionen för ett system av fermioner (ourskiljbara partiklar med halvtaligt spinn) måste vara antisymmetrisk under byte av två av de ingående partiklarna.

Ny!!: Atom och Pauliprincipen · Se mer »

Periodiska systemet

Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, är en indelning av grundämnen efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.

Ny!!: Atom och Periodiska systemet · Se mer »

Pierre Gassendi

Pierre Gassendi, född 22 januari 1592 i Champtercier nära Digne, död 24 oktober 1655 i Paris, var en fransk präst, naturforskare och filosof.

Ny!!: Atom och Pierre Gassendi · Se mer »

Protium

Förenklad modell av Protium, protonen är röd på bilden och elektronen blå. Protium (av grekiska protos.

Ny!!: Atom och Protium · Se mer »

Proton

Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.

Ny!!: Atom och Proton · Se mer »

Radioaktivitet

Radioaktivitet är ett fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning.

Ny!!: Atom och Radioaktivitet · Se mer »

Sannolikhet

Sannolikhet (även probabilitet) är, i strikt bemärkelse, ett mått på hur troligt det är att en viss händelse inträffar.

Ny!!: Atom och Sannolikhet · Se mer »

Spektrum

Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.

Ny!!: Atom och Spektrum · Se mer »

Subatomär fysik

Subatomär fysik beskriver atomers beståndsdelar och andra partiklar mindre än atomer även om subatomära partiklar kan ha större massa än en del atomer.

Ny!!: Atom och Subatomär fysik · Se mer »

Thomsons atommodell

Schematisk bild av Thomsons atommodell. Thomsons atommodell är en (numera motbevisad) atommodell som framlades 1904 av den brittiske fysikern J. J. Thomson.

Ny!!: Atom och Thomsons atommodell · Se mer »

Tritium

En förenklad modell av tritium. Tritium i regnvatten, från 1950-talet till 2002 En nyckelring med självlysande tritiumljus. Tritium (av grekiskans tritos.

Ny!!: Atom och Tritium · Se mer »

Valenselektron

En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).

Ny!!: Atom och Valenselektron · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang.

Ny!!: Atom och Väte · Se mer »

Vågfunktion

En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.

Ny!!: Atom och Vågfunktion · Se mer »

Werner Heisenberg

Werner Karl Heisenberg, född 5 december 1901 i Würzburg, död 1 februari 1976 i München, var en tysk fysiker.

Ny!!: Atom och Werner Heisenberg · Se mer »

Omdirigerar här:

Atomen, Atomens byggnad, Atomer, Atommodell.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »