Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Kurder

Index Kurder

Kurder är en folkgrupp som huvudsakligen lever i delar av Iran, Irak, Syrien och främst Turkiet.

122 relationer: Abdullah Öcalan, Al-Hasakah, Al-Hasakah (provins), Aleppo, Arabiska alfabetet, Araratrepubliken, Armenien, Assyrier/syrianer, Ayyubiderna, Azerbajdzjan, İsmet İnönü, Badinani, BBC News, Damaskus, Ehmedê Xanî, Erbil, Europarådet, Europeiska unionen, Förenta nationerna, Feleknas Uca, Feyli, Gorani, Halabja, Indoeuropeiska språk, Invandring, Irak, Irakkriget, Iran, Iranska revolutionen, Iranska språk, Islam, Jalal Talabani, Judendom, Kristendom, Kristna kurder, Kurder i Sverige, Kurdernas historia, Kurdiska, Kurdistan, Kurdistans arbetarparti, Kurdistans demokratiska patriotiska allians, Kuwaitkriget, Latitud, Leyla Zana, Libanon, Lunds universitet, Lurer, Mahabad, Mahabadrepubliken, Mohammad Mosaddeq, ..., Mustafa Barzani, Newroz, Nordkurdiska, Nouruz, Osmanska riket, Parlamentsvalet i Irak i januari 2005, Pashtuner, Perser, Persiska, Qazi Muhammad, Realia, Reza Pahlavi, Ruhollah Khomeini, Ryssland, Safavider, Saladin, Sanandaj, Sherefxan Bitlisi, Shia, Soran Ismail, Sorani, Sovjetunionen, Storbritannien, Stridsgas, Sulaymaniyya, Sunni, Syrien, Tadzjiker, Turkiet, Turkisk-kurdiska konflikten, Tyskland, USA, Vårdagjämningen, Xenofon, Yazdanism, Yazidier, Zagros, Ziryab, Zoroastrism, 12 mars, 15 december, 1502, 16 augusti, 1736, 1921, 1923, 1925, 1927, 1938, 1941, 1945, 1946, 1947, 1958, 1970, 1974, 1978, 1979, 1980, 1982, 1984, 1988, 1989, 1991, 1992, 1994, 1999, 2003, 2004, 2005, 25 augusti, 31 mars. Förläng index (72 mer) »

Abdullah Öcalan

Abdullah Öcalan, född 4 april 1948 i Ömerli i Şanlıurfa i sydöstra Turkiet, är en kurdisk politiker och tidigare ledare för den terrorstämplade militanta organisationen Kurdistans arbetarparti (PKK).

Ny!!: Kurder och Abdullah Öcalan · Se mer »

Al-Hasakah

al-Hasakah (arabiska الحسكة, syriska ܚܣܝܓܐ, kurdiska Hesîçe) är den största staden i, och huvudstad för, provinsen med samma namn i den nordöstra delen av Syrien.

Ny!!: Kurder och Al-Hasakah · Se mer »

Al-Hasakah (provins)

al-Hasakah (uttalas El Hasakeh men även El Hseja av lokalbefolkningen, assyriska/syrianska: Gozarto) är en provins som ligger i nordöstra delen av Syrien, i ett område som kallas al-Jazira.

Ny!!: Kurder och Al-Hasakah (provins) · Se mer »

Aleppo

Aleppo (arabiska: حلب (Halab), franska: Alep, kurdiska: Heleb, armeniska: Հալեպ (Halep), turkiska: Halep) är en stad i norra Syrien, och är den administrativa huvudorten för Aleppoprovinsen.

Ny!!: Kurder och Aleppo · Se mer »

Arabiska alfabetet

Spridning av det arabiska alfabetet. I mörkgröna områden används enbart arabiska alfabetet; i ljusgröna områden används det parallellt med andra skriftspråk. ”Arabiska”, skrivet med det arabiska alfabetet. Arabiska alfabetet används för att skriva det arabiska språket, liksom ett antal andra språk som persiska, urdu och uiguriska.

Ny!!: Kurder och Arabiska alfabetet · Se mer »

Araratrepubliken

Araratrepubliken var en självutropad kurdisk stat år 1927 som slogs ner 1930 lokaliserat i dagens norra Kurdistan i östra Turkiet runt berget Ararat som gränsar till östra Kurdistan i Iran och till Armenien.

Ny!!: Kurder och Araratrepubliken · Se mer »

Armenien

Armenien (armeniska: Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien, är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.

Ny!!: Kurder och Armenien · Se mer »

Assyrier/syrianer

Assyrier/syrianer (ibland även kaldéer; syriska: ܐܬܘܪܝܐ ܣܘܪܝܝܐ, Āṯūrāyē Sūryāyē) är en kristen etnisk folkgrupp som delar gemensam kultur, religion, ursprung och talar en variant av arameiska.

Ny!!: Kurder och Assyrier/syrianer · Se mer »

Ayyubiderna

Flagga Ayyubiderna var en muslimsk dynasti som härskade i Egypten mellan 1171 och 1250.

Ny!!: Kurder och Ayyubiderna · Se mer »

Azerbajdzjan

Azerbajdzjan, formellt Republiken Azerbajdzjan (azerbajdzjanska: Azərbaycan, officiellt Azərbaycan Respublikası), är en republik i sydöstra Kaukasien som geografiskt ligger till största del i Asien men med en liten landremsa i Europa.

Ny!!: Kurder och Azerbajdzjan · Se mer »

İsmet İnönü

İsmet İnönü 1938. Mustafa İsmet İnönü, född 24 september 1884 i İzmir i Osmanska riket, död 25 december 1973 i Ankara i Turkiet, var en turkisk militär och politiker.

Ny!!: Kurder och İsmet İnönü · Se mer »

Badinani

Kurdiskt område Badinani (även bahdini) där en nordkurdisk dialekt.

Ny!!: Kurder och Badinani · Se mer »

BBC News

BBC News and Current Affairs är en division inom BBC som ansvarar för företagets nyhetsproduktion av nyheter för radio, television och Internet som riktar sig nationen Storbritannien såväl som de olika BBC-regionerna och BBC:s internationella kommersiella kanaler.

Ny!!: Kurder och BBC News · Se mer »

Damaskus

Al-Merjeh i januari 2009. Damaskus (arabiska: دمشق, Dimashq eller الشام, ash-Shām) är huvudstaden i Syrien.

Ny!!: Kurder och Damaskus · Se mer »

Ehmedê Xanî

Staty föreställande Ehmedê Xanî. Ehmedê Xanî, född 1651, död 1707, var en kurdisk poet och filosof.

Ny!!: Kurder och Ehmedê Xanî · Se mer »

Erbil

Erbil eller Erbīl (alternativt Arbil Läst 18 maj 2016. eller Irbil; kurdiska Hewlêr eller Hawler; arabiska اربيل, Arbīl; nyarameiska Arba-Ilu) är en stad i norra Irak, omkring 80 kilometer öster om Mosul.

Ny!!: Kurder och Erbil · Se mer »

Europarådet

Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med 47 medlemsstater som bildades 1949.

Ny!!: Kurder och Europarådet · Se mer »

Europeiska unionen

Europeiska unionen (EU) är en fördragsbunden union mellan 28 europeiska demokratier och det mest långtgående överstatliga samarbetet i världen.

Ny!!: Kurder och Europeiska unionen · Se mer »

Förenta nationerna

Förenta nationerna (officiellt: Förenta Nationerna; FN) är en mellanstatlig organisation grundad 24 oktober 1945 för att främja internationellt samarbete.

Ny!!: Kurder och Förenta nationerna · Se mer »

Feleknas Uca

Feleknas Uca Feleknas Uca, född 17 september 1976 i Celle, är en kurdisk kvinnlig vänsterpolitiker i Tyskland.

Ny!!: Kurder och Feleknas Uca · Se mer »

Feyli

Feyli (kurdiska: فه یلی) är en dialekt av sydkurdiskan.

Ny!!: Kurder och Feyli · Se mer »

Gorani

Gorani (även gurani) är en grupp av de nordväst iranska dialekterna som talas av kurder i den sydligaste delen av iranska Kurdistan och även i irakiska Kurdistan.

Ny!!: Kurder och Gorani · Se mer »

Halabja

Halabja är en stad i Irakiska Kurdistan i norra Irak.

Ny!!: Kurder och Halabja · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa.

Ny!!: Kurder och Indoeuropeiska språk · Se mer »

Invandring

Andelen invandrare av världens befolkning har ökat marginellt sedan 1990-talet, och hela tiden legat nära 3 %, medan antalet invandrare globalt har ökat. Invandring eller immigration är en form av mänsklig migration och avser inflyttning och stadigvarande bosättning av utrikes född person i ett land.

Ny!!: Kurder och Invandring · Se mer »

Irak

Irak (العراق, al-'airaaq; kurdiska: Êraq), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien.

Ny!!: Kurder och Irak · Se mer »

Irakkriget

Irakkriget (av koalitionen officiellt kallat Operation Iraqi Freedom) var en militär kampanj i Irak, som började i och med invasionen av Irak den 20 mars 2003, vilken genomfördes av en koalition av länder där Storbritanniens och framförallt USA:s insatser var mest omfattande samt avslutades då de sista amerikanska soldaterna lämnade Irak den 18 december 2011.

Ny!!: Kurder och Irakkriget · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien. Irans statsskick är republik och enhetsstat och författningen säger att statschefen skall vara en religiös ledare. Majoriteten av iranierna är shiamuslimer och islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiösa ledare är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang (geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande) såsom omväxlande Främre orienten, Läst 21 december 2014., Mellanöstern, Sydasien, Läst 21 december 2014. Sydvästasien, och Västasien. Läst 21 december 2014. Läst 9 januari 2015. Namnet ''Iran'' togs i bruk inhemskt under sasanidernas era före den arabisk-muslimska invasionen omkring år 650 och har använts internationellt sedan 1935. Innan var landet känt för västvärlden som Persien efter den viktiga regionen Pars eller Fars. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang. Namnet Iran betyder ”Ariernas land”. Iran har en folkmängd på drygt 82 miljoner människor och är det nittonde största landet i världen till ytan med. Iran är ett land av geostrategisk betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala Eurasien. Iran gränsar till Armenien, Azerbajdzjan och Turkmenistan i norr. Landet har även en kuststräcka utmed världens största insjö, Kaspiska havet. Kazakstan och Ryssland är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan i öster, Persiska viken och Omanbukten i söder, Irak i väster och Turkiet i nordväst. Teheran är Irans huvudstad och största stad samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en regional stormakt och har en viktig ställning i den internationella energisäkerheten och världsekonomin som ett resultat av landets stora reserver av petroleum och naturgas. Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer. Den första iranska dynastin bildades 2800 f.Kr. under kungadömet Elam. De iranska mederna enade Iran under ett imperium 625 f.Kr. Landet upplevde en glansperiod under det persiska akemeniderriket då Iran var världens ledande stormakt. De efterträddes av det hellenska seleukiderriket och två efterföljande iranska imperier, partherna och sasaniderna, innan den arabiska invasionen 651 e.Kr. Iranska dynastier och imperier utvidgade under medeltiden det persiska språket och kulturen över hela det iranska höglandet. Tidiga iranska dynastier som på nytt hävdade Irans självständighet innefattar tahiriderna, saffariderna, samaniderna och buyiderna. Grunderna till den moderna nationalstaten Iran lades under safaviderna. Blomstringen av persisk litteratur, filosofi, medicin, astronomi, matematik och konst blev viktiga inslag i den medeltida iranska civilisationen. Den utvecklingen började under saffaridernas och samanidernas tid. Den iranska identiteten fortsatte att existera trots utländskt styre under de följande århundradena och den persiska kulturen gav avtryck på de turkiska ghaznaviderna och seldjukerna samt på de mongoliska ilkhanerna och tatariska timuriderna. En vändpunkt i Irans historia var uppkomsten av den safavidiska dynastin 1501 – som införde tolvorna islam som officiell religion i sitt imperium. Den konstitutionella revolutionen etablerade Mellanösterns första moderna konstitution och parlament år 1906 som en del av konstitutionell monarki. Iran genomgick en omfattande industrialisering under Pahlavidynastin som skapade det moderna Iran. Landet blev officiellt en islamisk republik den 1 april 1979 efter den iranska revolutionen ledd av ayatollah Ruhollah Khomeini. Iran är en av grundarna av FN, NAM, IKO och OPEC. Det politiska systemet i Iran, baserat på 1979 års Islamska republiken Irans konstitution, omfattar flera intrikata styrande statsorgan. Irans högsta maktinstans är den högsta ledaren. Islam är den officiella religionen och persiska är det officiella språket. Iran är ett land med många etniska och språkliga grupper som utgör majoriteten i deras regioner. De flesta invånarna är perser, medan azerier, kurder, mazandarani och lurer utgör stora minoriteter.

Ny!!: Kurder och Iran · Se mer »

Iranska revolutionen

Iranska revolutionen (persiska: انقلاب اسلامی ایران "Irans islamiska revolution") var ett händelseförlopp 1978 och 1979 under vilket Irans monark (shah) Mohammad Reza Pahlavi störtades och ersattes av en islamistisk regim med Ayatollah Ruhollah Khomeini som religiös ledare.

Ny!!: Kurder och Iranska revolutionen · Se mer »

Iranska språk

De iranska språkens ungefärliga utbredning. Iranska språk är en språkgrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen med totalt ca 150-200 miljoner talare, främst i sydvästra Asien.

Ny!!: Kurder och Iranska språk · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (på arabiska:, al-'islām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Ny!!: Kurder och Islam · Se mer »

Jalal Talabani

Jalal Talabani Jalal Talabani, född 12 november 1933 i Kelkan i Irakiska Kurdistan, död 3 oktober 2017 i Berlin i Tyskland, var en kurdisk politiker som blev vald till Iraks president för första gången den 7 april 2005.

Ny!!: Kurder och Jalal Talabani · Se mer »

Judendom

Judendom (av grekiska Ioudaïsmos, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanach) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.

Ny!!: Kurder och Judendom · Se mer »

Kristendom

Kristendom (grekiska: Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare runt 2010.

Ny!!: Kurder och Kristendom · Se mer »

Kristna kurder

Kristna kurder (kurdiska: Kurdên Mesîhî) är ett begrepp för etniska kurder som tror på eller hör samman med kristendomen.

Ny!!: Kurder och Kristna kurder · Se mer »

Kurder i Sverige

Till kurder i Sverige räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Kurdistan.

Ny!!: Kurder och Kurder i Sverige · Se mer »

Kurdernas historia

Kurdernas historia brukar hos en del räknas från de forna gutierna från och med år 2100 f.Kr. De anser att det var gutierna som bildade kurdväldet Kardunijash och motstod hettiterna i norr när de försökte inta Mesopotamien.

Ny!!: Kurder och Kurdernas historia · Se mer »

Kurdiska

Kurdiska (Kurdî, کوردی) är den moderna benämningen på ett kontinuum av nordvästiranska språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet.

Ny!!: Kurder och Kurdiska · Se mer »

Kurdistan

Kurdistan är ett statsövergripande område i sydvästra Asien.

Ny!!: Kurder och Kurdistan · Se mer »

Kurdistans arbetarparti

Kurdistans arbetarparti, Partiya Karkerên Kurdistan eller Kurdistanê, vanligen omnämnt med sin kurdiska förkortning, PKK (Partiya Karkerên Kurdistanê), är en kurdisk, terroristklassad organisation i Turkiet.

Ny!!: Kurder och Kurdistans arbetarparti · Se mer »

Kurdistans demokratiska patriotiska allians

Kurdistans demokratiska patriotiska allians är ett av de största kurdiska partierna i de kurdkontrollerade områdena i norra Irak.

Ny!!: Kurder och Kurdistans demokratiska patriotiska allians · Se mer »

Kuwaitkriget

Kuwaitkriget, eller Gulfkriget (Gulfkriget kan även avse Iran–Irak-kriget), var ett fullskaligt krig mellan Irak och allierade trupper, ledda av USA, under 1990-talets början.

Ny!!: Kurder och Kuwaitkriget · Se mer »

Latitud

1.

Ny!!: Kurder och Latitud · Se mer »

Leyla Zana

Leyla Zana Leyla Zana, född 3 maj 1961, är en kurdisk politiker i Turkiet som fängslades för att ha talat kurdiska i turkiska parlamentet och för sina politiska handlingar som ansågs gå emot Turkiets enhet.

Ny!!: Kurder och Leyla Zana · Se mer »

Libanon

Libanon (arabiska لُبْنَان, Lubnān), formellt Republiken Libanon, är en stat i Mellanöstern vid östra medelhavskusten.

Ny!!: Kurder och Libanon · Se mer »

Lunds universitet

Lunds universitet (ursprungligt namn Regia Academia Carolina, Kungliga Karolinska akademien) är ett svenskt statligt universitet.

Ny!!: Kurder och Lunds universitet · Se mer »

Lurer

Lur med typisk klädsel, fotograferad 1921. Lurer (även lorer) är ett folkslag som främst lever i området Lorestan (även Luristan) i västra Iran och östra Irak.

Ny!!: Kurder och Lurer · Se mer »

Mahabad

Mahabad (persiska: مهاباد) är en stad i nordvästra Iran med cirka 170 000 invånare.

Ny!!: Kurder och Mahabad · Se mer »

Mahabadrepubliken

Mahabadrepubliken var en kurdisk statsbildning i nordvästra Iran 1946-1947, benämnd efter staden Mahabad.

Ny!!: Kurder och Mahabadrepubliken · Se mer »

Mohammad Mosaddeq

Mohammad Mosaddeq ca 1951. Mohammad Mosaddeq, alt.

Ny!!: Kurder och Mohammad Mosaddeq · Se mer »

Mustafa Barzani

Mustafa Barzani, född 14 mars 1903 i Barzan i södra Kurdistan i norra Irak, död 1 mars 1979 i Washington, D.C., var en kurdisk politiker som ledde partiet KDP (Kurdistan Democratic Party).

Ny!!: Kurder och Mustafa Barzani · Se mer »

Newroz

Newroz, vårens första dag. Hopp över en eld vid Newrozfirande i Istanbul den 19 mars 2006. Newroz är det kurdiska nyåret som infaller vid vårdagjämningen och som firas av kurder i hela världen.

Ny!!: Kurder och Newroz · Se mer »

Nordkurdiska

Nordkurdiska (کوردیا ژۆرین; kurdiya jorîn), även kallat kurmanji (کورمانجی; Kurmancî), är en kurdisk dialekt som talas huvudsakligen i sydöstra Turkiet, nordvästra Iran, norra Irak och norra Syrien. Det är den mest utbredda dialekten av kurdiska. Kurdiska kategoriseras generellt som ett nordvästiranskt språk tillsammans med baluchiska.

Ny!!: Kurder och Nordkurdiska · Se mer »

Nouruz

Nouruz uppmärksammas på ett frimärke från Tadzjikistan. Nouruz (persiska: نوروز för 'ny dag', translittereras även norouz, nowruz), är namnet på det iranska eller persiska nyåret, är de afghanska, tadzjikiska, azerbajdzjanska, kurdiska och iranska folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen.

Ny!!: Kurder och Nouruz · Se mer »

Osmanska riket

Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه, Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket, var en 600-årig stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.

Ny!!: Kurder och Osmanska riket · Se mer »

Parlamentsvalet i Irak i januari 2005

Parlamentsvalet i Irak i januari 2005 ägde rum den 30 januari 2005.

Ny!!: Kurder och Parlamentsvalet i Irak i januari 2005 · Se mer »

Pashtuner

Pashtuner Pashtuner (pashto: پښتون) också kallade pathaner.

Ny!!: Kurder och Pashtuner · Se mer »

Perser

Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).

Ny!!: Kurder och Perser · Se mer »

Persiska

Persiska (persiska: فارسی, fârsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Kurder och Persiska · Se mer »

Qazi Muhammad

Qazi Muhammad var president över den kurdiska republiken Mahabad från 22 januari 1946 till den föll 11 månader senare.

Ny!!: Kurder och Qazi Muhammad · Se mer »

Realia

Namn på vardagsobjekt såsom silar brukar ingå i realiaundervisning. Realia är en term som används främst inom språkundervisning för att beteckna den av språkinlärningen som har med språkets kontext att göra, det vill säga sådana saker som språksociologi, vardagen för språkets brukare, litteraturhistoria på språket samt för döda språk, den del av historien då språket levde.

Ny!!: Kurder och Realia · Se mer »

Reza Pahlavi

Riza Shah Pahlavi 1931 Reza Shah Pahlavi, efter sin död även benämnd Rezâ Shâh-e Bozorg (persiska رضا شاه بزرگ), född 15 mars 1878 i byn Alasht i provinsen Mazandaran i norra Iran, död 26 juli 1944 i Johannesburg, Sydafrika, var en iransk militär och landets shah 1925–1941.

Ny!!: Kurder och Reza Pahlavi · Se mer »

Ruhollah Khomeini

Ruhollah Mousavi Khomeini, även känd som Ayatollah Khomeini, (persiska: آیت‌الله روح‌الله خمینی), född 24 september 1902.

Ny!!: Kurder och Ruhollah Khomeini · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Россия; Rossija), formellt Ryska federationen (Российская Федерация; Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Ny!!: Kurder och Ryssland · Se mer »

Safavider

Karta över det '''safavidiska imperiet''' Safaviderna var en persisk dynasti med bland annat turkmenskt ursprung som härskade från 1501 till 1736 i Iran och etablerade shiaislam som Irans officiella religion.

Ny!!: Kurder och Safavider · Se mer »

Saladin

Saladin (Ṣalāḥ ad-Dīn Yūsuf, kurdiska: سه‌لاحه‌دین ئه‌یوبی, Selah'edînê Eyubî, arabiska: صلاح الدين يوسف بن أيوب, Salahuddin), född 1137/1138 i Tikrit, död 1193 i Damaskus, var en kurdisk sultan av Egypten och Syrien samt muslimernas ledare i samband med det tredje korståget.

Ny!!: Kurder och Saladin · Se mer »

Sanandaj

Sanandaj (persiska سنندج, kurdiska سنه, Sine) är en stad i nordvästra Iran.

Ny!!: Kurder och Sanandaj · Se mer »

Sherefxan Bitlisi

Sherefxan Bitlisi Sherefxan Bitlisi (kurdiska: Şerefxan Bedlîsî), född 1543, död 1599 var en kurdisk författare och diktare.

Ny!!: Kurder och Sherefxan Bitlisi · Se mer »

Shia

Shia (الشيعة; förkortning av Shia 'Alī, "Alis anhängare") är den gren av islam som menar att profeten Muhammed enligt Guds beslut utnämnt Ali ibn Abi Talib och hans ättlingar till muslimernas ledare efter sin bortgång.

Ny!!: Kurder och Shia · Se mer »

Soran Ismail

Soran Ismail, född 3 december 1987 i Iran, är en svensk komiker, programledare och skribent.

Ny!!: Kurder och Soran Ismail · Se mer »

Sorani

Sorani  (سۆرانی, Soranî; är en sydlig-central kurdisk dialekt inom den iranska språkgruppen. Den talas i Irak, huvudsakligen i Irakiska Kurdistan, samt i provinserna Kurdistan och Västazarbaijan i nordvästra Iran. Sorani är ett av de två officiella språken i Irak, tillsammans med arabiska, och refereras i politiska dokument som "kurdiska". Det benämns ofta som sydkurdiska på svenska, alternativt som centralkurdiska. Termen sorani, efter namnet på forna Soran-emiratet, används speciellt för att referera till en skriven standardiserad form av centralkurdiskan skriven i en särskild form av perso-arabiska alfabetet som skapades på 1920-talet by Se'îd Kaban Sidqî och Taufiq Wahby. Enligt David Neil MacKenzie, är den skrivna standardiserade versionen av centralkurdiskan baserad på Sulaymaniyah-dialekten och influerad fonologiskt av Pîjdar- och Mukriyanî-dialekterna.

Ny!!: Kurder och Sorani · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen eller Sovjet, från ryskans sovjet (совет) som betyder ”råd” eller ”styrande råd”, formellt Socialistiska rådsrepublikernas union (Sojuz Sovetskich Sotsialistitjeskich Respublik, förkortat СССР, SSSR), informellt känt som Sovjetunionen (r), Sovjetryssland eller bara Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Tsarryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Ny!!: Kurder och Sovjetunionen · Se mer »

Storbritannien

Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Kurder och Storbritannien · Se mer »

Stridsgas

Stridsgas är gaser eller vätskor som kan användas i strid som ett vapen mot människor, växter eller i vissa fall materiel.

Ny!!: Kurder och Stridsgas · Se mer »

Sulaymaniyya

Sulaymaniyya (alternativt as-Sulaymaniyah; historiskt: Şarezûr, kurdiska: سلێمانی, Silêmanî; arabiska: السليمانية, as-Sulaymānīya) är en stad i den autonoma regionen irakiska Kurdistan i nordöstra Irak och är den administrativa huvudorten för provinsen Sulaymaniyya.

Ny!!: Kurder och Sulaymaniyya · Se mer »

Sunni

Stater med en muslimsk befolkningsandel på över 10%.'''Grön''': '''Sunni''''''Röd''': Shia '''Blå''': Ibadi Sunni är en ortodox trosinriktning och den största grenen inom islam.

Ny!!: Kurder och Sunni · Se mer »

Syrien

Syrien (سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst.

Ny!!: Kurder och Syrien · Se mer »

Tadzjiker

Tadzjiker är ett iranskt folk bosatt i Centralasien.

Ny!!: Kurder och Tadzjiker · Se mer »

Turkiet

Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Ny!!: Kurder och Turkiet · Se mer »

Turkisk-kurdiska konflikten

Turkisk-kurdiska konflikten är en väpnad konflikt som har pågått sedan 1978 mellan Turkiets regering och flera kurdiska organisationer, bland annat PKK.

Ny!!: Kurder och Turkisk-kurdiska konflikten · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 delstater (tyska: Bundesländer).

Ny!!: Kurder och Tyskland · Se mer »

USA

President Donald Trump Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.

Ny!!: Kurder och USA · Se mer »

Vårdagjämningen

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn.

Ny!!: Kurder och Vårdagjämningen · Se mer »

Xenofon

byst föreställande Xenofon från Kgl. Museum, Berlin Xenofon (grekiska Ξενοφῶν), född omkring 430 f.Kr. i Aten, död omkring 355 f.Kr., var en grekisk historiker, författare och politiker.

Ny!!: Kurder och Xenofon · Se mer »

Yazdanism

Yazdanismen (kurdiska yazdân, värdig att dyrkas) är en monoteistisk religion som har tagit till sig element från judendom, kristendom, islam och zoroastrism.

Ny!!: Kurder och Yazdanism · Se mer »

Yazidier

Viktig i den yazidiska läran är berättelsen om den fallna ängeln, gestaltad av påfågeln ''Melek Taus'' som får Guds förlåtelse. Yazidier (även yezidier, jezidier, jezider eller ezedier) är en etno-religiös grupp med ursprung i Mellanöstern.

Ny!!: Kurder och Yazidier · Se mer »

Zagros

Satellitbild av Zagrosbergen Zagros är en cirka cirka 900 kilometer lång bergskedja i västra Iran som sträcker sig i nordväst-sydostlig riktning.

Ny!!: Kurder och Zagros · Se mer »

Ziryab

Abu al-Hasan 'Ali Zaryab (persiska och arabiska: أبو الحسن علي ابن نافع, kurdiska: Ebû Hesen Elî Zorab eller bara Zorab), född 789, död 857, var en kurdisk polyhistor, musikolog, astronom, botaniker, kosmetolog och modedesigner.

Ny!!: Kurder och Ziryab · Se mer »

Zoroastrism

Farvahar (eller Foruhar), är en av de främsta symbolerna för zoroastrismen och anses föreställa en fravashi (skyddsande). Zoroastrism (även mazdaism efter namnet på guden Ahura Mazda), är en av världens äldsta monolatriska religioner.

Ny!!: Kurder och Zoroastrism · Se mer »

12 mars

12 mars är den 71:a dagen på året i den gregorianska kalendern (72:a under skottår).

Ny!!: Kurder och 12 mars · Se mer »

15 december

15 december är den 349:e dagen på året i den gregorianska kalendern (350:e under skottår).

Ny!!: Kurder och 15 december · Se mer »

1502

1502 (MDII) var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1502 · Se mer »

16 augusti

16 augusti är den 228:e dagen på året i den gregorianska kalendern (229:e under skottår).

Ny!!: Kurder och 16 augusti · Se mer »

1736

1736 (MDCCXXXVI) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1736 · Se mer »

1921

1921 (MCMXXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1921 · Se mer »

1923

1923 (MCMXXIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1923 · Se mer »

1925

Sveriges Radio. 1925 (MCMXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1925 · Se mer »

1927

1927 (MCMXXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1927 · Se mer »

1938

1938 (MCMXXXVIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1938 · Se mer »

1941

1941 (MCMXLI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1941 · Se mer »

1945

1945 (MCMXLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1945 · Se mer »

1946

1946 (MCMXLVI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1946 · Se mer »

1947

1947 (MCMXLVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1947 · Se mer »

1958

1958 (MCMLVIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1958 · Se mer »

1970

1970 (MCMLXX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1970 · Se mer »

1974

1974 (MCMLXXIV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1974 · Se mer »

1978

1978 (MCMLXXVIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1978 · Se mer »

1979

1979 (MCMLXXIX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1979 · Se mer »

1980

1980 (MCMLXXX) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1980 · Se mer »

1982

1982 (MCMLXXXII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1982 · Se mer »

1984

1984 (MCMLXXXIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1984 · Se mer »

1988

1988 (MCMLXXXVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1988 · Se mer »

1989

1989 (MCMLXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1989 · Se mer »

1991

1991 (MCMXCI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1991 · Se mer »

1992

1992 (MCMXCII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1992 · Se mer »

1994

1994 (MCMXCIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1994 · Se mer »

1999

1999 (MCMXCIX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 1999 · Se mer »

2003

2003 (MMIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 2003 · Se mer »

2004

2004 (MMIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 2004 · Se mer »

2005

2005 (MMV) var ett normalår som började en lördag den gregorianska kalendern.

Ny!!: Kurder och 2005 · Se mer »

25 augusti

25 augusti är den 237:e dagen på året i den gregorianska kalendern (238:e under skottår).

Ny!!: Kurder och 25 augusti · Se mer »

31 mars

31 mars är den 90:e dagen på året i den gregorianska kalendern (91:a under skottår).

Ny!!: Kurder och 31 mars · Se mer »

Omdirigerar här:

Kurd, Kurderna, Kurdisk, Kurdiskt, Lista över orter med stor kurdisk befolkning.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »