Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Turkiska

Index Turkiska

Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.

208 relationer: Ablativ, Accent, Ackusativ, Adjektiv, Affix, Affrikata, Agglutinerande språk, Albanien, Allitteration, Allofon, Altaiska språk, Alveolar konsonant, Anatolien, Antalya, Aorist, Approximant, Arabiska, Arabiska alfabetet, Armeniska, Artikel (grammatik), Artikulationsställe, Aspekt, Assimilation (lingvistik), Attribut (lingvistik), Avledning, Şanlıurfa, Azerbajdzjanska, Österrike, Östeuropa, Balkanhalvön, Belgien, Betoning, Bilabial konsonant, Bolu (provins), Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Centralasien, Cypern, Datavetenskap, Dativ, Dental konsonant, Dialektkontinuum, Diftong, Edirne, Egeiska havet, Egennamn, Engelska, Enklitisk, Eskişehir, Esperanto, ..., Estniska, Europa, Europeiska kommissionen, Första världskriget, Finska, Flapp, Fonem, Fonologi, Franska, Frikativa, Futurum, Gagauzien, Gagauziska, Gaziantep, Genitiv, Genus (språkvetenskap), Geometri, Germanska språk, Glottal konsonant, Grammatik, Grekiska, Grekland, Grundform, Grundordföljd, Harvard University, Imperativ, Infix, Informationsteknik, Internationella fonetiska alfabetet, Invandring, Islam, Istanbul, Italienska, Japanska, Karaman, Karamanlider, Kartbok, Kasus, Klusil, Komplementär distribution, Konditionalis, Konjugation, Konsonant, Kopula, Kosovo, Kurdiska, Kyzyl, Labiodental konsonant, Lateral, Latin, Latinska alfabetet, Lånord, Lokativ, Makedonien, Massmedium, Medelhavet, Medeltiden, Mersin, Modus, Moldavien, Mongoliet, Mongolspråk, Montenegro, Moské, Mustafa Kemal Atatürk, Nasal konsonant, Nationalencyklopedin, Nederländerna, Negation, Nominativ, Nordcypern, Objekt (satsdel), Oblik (grammatik), Optativ, Orchon, Orchoninskrifterna, Orchonskrift, Ord, Ordbildning, Ordstam, Osmanska, Osmanska riket, Palatal approximant, Palatal konsonant, Particip, Persiska, Person (grammatik), Personligt pronomen, Pluralis, Postalveolar konsonant, Predikat, Prefix, Presens, Preteritum, Prizren, Q, Qashqai, Relativsats, Romanska språk, Rubrik, Rumänien, Rumelien, Runor, Ryssland, Sammansättning (lingvistik), Schwa, Schweiz, Seldjuker, Serbien, Sibirien, Sinop, Skriptspråk, Slaget vid Manzikert, Språkreform, Språkrensning, Språkvetenskap, Standardspråk, Storbritannien, Subjekt (satsdel), Subjekt–objekt–verb-språk, Substantiv, Suffix, Svenska, Swahili, Sydvästturkiska språk, Synonym, Syntax, Tabell, Tempus, Thrakien, Tonande konsonant, Trabzon, Turkar, Turkcyprioter, Turkiet, Turkisk litteratur, Turkiska alfabetet, Turkmeniska, Turkspråk, Tyskland, Ungerska, University of California, Los Angeles, Ural-altaiska språk, Väderstreck, Världsspråk, Västeuropa, Velar approximant, Velar konsonant, Verb, Versmått, Vokal, Vokalharmoni, W, X, 1000-talet, 1932, 1940-talet, 500-talet. Förläng index (158 mer) »

Ablativ

Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.

Ny!!: Turkiska och Ablativ · Se mer »

Accent

Accent kan avse.

Ny!!: Turkiska och Accent · Se mer »

Ackusativ

Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.

Ny!!: Turkiska och Ackusativ · Se mer »

Adjektiv

Adjektiv är en ordklass.

Ny!!: Turkiska och Adjektiv · Se mer »

Affix

Ett affix (latin affixum ' fäst till') är ett morfem som läggs till ett ord för att ändra dess betydelse.

Ny!!: Turkiska och Affix · Se mer »

Affrikata

En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.

Ny!!: Turkiska och Affrikata · Se mer »

Agglutinerande språk

De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.

Ny!!: Turkiska och Agglutinerande språk · Se mer »

Albanien

Albanien (på albanska Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (på albanska Republika e Shqipërisë), är en republik på västra Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Ny!!: Turkiska och Albanien · Se mer »

Allitteration

Allitteration är en retorisk stilfigur med upprepning av ett ljud (fonetisk parallellism) från början av ett ord till början av ett annat ord.

Ny!!: Turkiska och Allitteration · Se mer »

Allofon

Allofoner är ljud (fonem) som trots skiljande uttal (olika foner) inte skiljer i betydelse; till exempel uttalas svenskt r på olika sätt i olika delar av Sverige, utan att betydelsen ändras.

Ny!!: Turkiska och Allofon · Se mer »

Altaiska språk

Altaiska språk är en omstridd språkfamilj som av vissa lingvister anses innefatta turkspråk, mongolspråk och manchu-tungusspråk, totalt närmare 60 språk talade av omkring 167 miljoner människor.

Ny!!: Turkiska och Altaiska språk · Se mer »

Alveolar konsonant

En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.

Ny!!: Turkiska och Alveolar konsonant · Se mer »

Anatolien

Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.

Ny!!: Turkiska och Anatolien · Se mer »

Antalya

Antalya är en hamnstad med antika anor och en populär turistort i sydvästra Turkiet.

Ny!!: Turkiska och Antalya · Se mer »

Aorist

Aorist (grekiska ἀόριστος χρόνος aóristos chrónos 'obestämd tid') är en böjningsform av verben i en rad språk, till exempel grekiska och sanskrit.

Ny!!: Turkiska och Aorist · Se mer »

Approximant

Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.

Ny!!: Turkiska och Approximant · Se mer »

Arabiska

Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.

Ny!!: Turkiska och Arabiska · Se mer »

Arabiska alfabetet

Spridning av det arabiska alfabetet. I mörkgröna områden används enbart arabiska alfabetet; i ljusgröna områden används det parallellt med andra skriftspråk. ”Arabiska”, skrivet med det arabiska alfabetet. Arabiska alfabetet används för att skriva det arabiska språket, liksom ett antal andra språk som persiska, urdu och uiguriska.

Ny!!: Turkiska och Arabiska alfabetet · Se mer »

Armeniska

Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken.

Ny!!: Turkiska och Armeniska · Se mer »

Artikel (grammatik)

inga artiklar I grammatiken är en artikel ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.

Ny!!: Turkiska och Artikel (grammatik) · Se mer »

Artikulationsställe

Artikulationsställen kallas de nyckelställen i talapparaten där konsonanta språkljud produceras.

Ny!!: Turkiska och Artikulationsställe · Se mer »

Aspekt

Aspekt är inom grammatiken en böjningskategori av verb som (till exempel genom tillägg av affix eller hjälpverb) anger om ett verbs handling är tillfällig eller upprepad, avslutad eller oavslutad.

Ny!!: Turkiska och Aspekt · Se mer »

Assimilation (lingvistik)

Assimilation är inom lingvistiken förändring av ett språkljud till större likhet med ett närliggande ljud.

Ny!!: Turkiska och Assimilation (lingvistik) · Se mer »

Attribut (lingvistik)

Attribut har inom grammatiken två funktioner: dels används attribut som bestämningar i fraser, dels som satsdelar.

Ny!!: Turkiska och Attribut (lingvistik) · Se mer »

Avledning

Avledning innebär i morfologin att man med affix på ett ord får fram ett annat ord, lexikalt sett.

Ny!!: Turkiska och Avledning · Se mer »

Şanlıurfa

Vy över Şanlıurfa. Läge i Turkiet. Şanlıurfa (även Urfa; från arameiska språket Urhay eller Urhoy; på kurdiska Riha; under äldre tid känd som Edessa (se den artikeln för den äldre staden) är en stad i södra Turkiet, med en befolkning dominerad av främst kurder, turkar och araber. Den är huvudstad i provinsen Şanlıurfa och är samtidigt huvudort för ett av provinsens distrikt, Merkez. Folkmängden uppgick till 515 199 invånare i slutet av 2011. Adressbaserat folkbokföringssystem. Läst 31 januari 2012. Stadens nuvarande namn bildades officiellt 1938 av det äldre Urfa med prefixet şanlı, "strålande", för att påminna om motståndet mot det franska kolonialväldet. Under antiken och medeltiden var Urfa välkänt som Edessa (se den artikeln för den äldre staden). På arabiska heter staden ar-Raha, och på arameiska kallades staden av sina urinvånare för Urhay. Şanlıurfa ligger i sydöstra Anatolien på de geografiska koordinaterna 37° 9 ” nord och 38° 47” öst och på 477 meter över havsnivån. Staden ligger ungefär 80 km från Eufrat och 45 km från den syriska gränsen. Halil-ur-Rahman, eller Ibrahim Xelils fiskdamm, den sjö där Abraham enligt en legend ska ha fallit ner i (se artikeln om Edessa för denna legend), ligger mitt i stadens centrum. I vattnet finns heliga karpar som inte är tillåtna att äta. Om man skulle bli frestad till detta blir man enligt folktron blind. I dag är Urfa en pilgrimsort för muslimer och är den femte heligaste staden inom islam. Enligt traditionen ska profeterna Abraham och Job ha fötts i Urfa. Staden hade en stor armenisk och assyrisk befolkning fram till det armeniska folkmordet och det assyriska folkmordet under första världskriget.

Ny!!: Turkiska och Şanlıurfa · Se mer »

Azerbajdzjanska

thumb Azerbajdzjanska (även benämnt azeri och azeriska; azərbaycanca) är ett språk talat av cirka 7 miljoner (1999)http://gatchina3000.ru/brockhaus-and-efron-encyclopedic-dictionary/119/119474.htm människor i Azerbajdzjan (där det är det officiella språket) och den tillhörande autonoma republiken Nachitjevan, samt av cirka 30 miljoner i regionen Azarbajdzjan i nordvästra Iran.

Ny!!: Turkiska och Azerbajdzjanska · Se mer »

Österrike

Österrike (Österreich), officiellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.

Ny!!: Turkiska och Österrike · Se mer »

Östeuropa

Karta över Östeuropa- av USA:s armé. realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Östeuropa omfattar den östra delen av Europa, men är inte helt väldefinierat ens som geografisk region.

Ny!!: Turkiska och Östeuropa · Se mer »

Balkanhalvön

Balkanhalvön definierad efter Donau-Sava-Kupa-linjen. Balkanhalvön definierad efter Dinariska alperna. Balkanhalvön eller enbart Balkan (av turkiskans balkan för "skogsklädda berg") är ett historiskt och geografiskt namn som sedan början av 1800-talet används för att beskriva ett område i sydöstra Europa.

Ny!!: Turkiska och Balkanhalvön · Se mer »

Belgien

Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.

Ny!!: Turkiska och Belgien · Se mer »

Betoning

Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.

Ny!!: Turkiska och Betoning · Se mer »

Bilabial konsonant

En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.

Ny!!: Turkiska och Bilabial konsonant · Se mer »

Bolu (provins)

Karta över Turkiet med Bolu markerat. Bolu är en provins i den nordvästra delen av Turkiet.

Ny!!: Turkiska och Bolu (provins) · Se mer »

Bosnien och Hercegovina

Bosnien och Hercegovina eller Bosnien-Hercegovina är en förbundsrepublik i Sydeuropa på Balkanhalvön som gränsar till Kroatien, Serbien och Montenegro.

Ny!!: Turkiska och Bosnien och Hercegovina · Se mer »

Bulgarien

Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Makedonien, och i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016), största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Trakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkan, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som födde den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.

Ny!!: Turkiska och Bulgarien · Se mer »

Centralasien

Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Centralasien, inklusive Afghanistan men exklusive Östturkestan. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.

Ny!!: Turkiska och Centralasien · Se mer »

Cypern

Cypern (Κύπρος, Kýpros; Kıbrıs, formellt Republiken Cypern, (Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten. Det är den tredje största ön i Medelhavet och räknas geografiskt till Asien men politiskt oftast till Europa. Den tidigaste kända mänskliga aktiviteten på ön dateras till runt 9000-talet f.Kr. Arkeologiska lämningar från den här perioden inkluderar den välbevarade neolitiska byn Khirokitia, som har världsarvsförklarats av Unesco, tillsammans med Kungagraven i Pafos. Cypern är hem till några av de äldsta vattenbrunnarna i världen, och är platsen för den tidigaste kända exemplet på domesticering av felinae. På ett strategiskt läge i Mellanöstern, har Cypern varit styrt av flera stormakter, däribland imperier som hettiter, assyrier, egyptier, perser, rashiduner och umayyaderna, lusignaner, venetianer och osmaner. Ön beboddes först av mykenska greker under 1000-talet f.Kr. men upplevde också långa perioder av grekiskt styre under ptolemaiska egyptierna och bysantinerna. År 333 f.Kr. erövrade Alexander den store ön från perserna. Den venetianska flottands skeppsbyggnad avskogade Cypern snabbt.Osmanska riket erövrade ön år 1571 och den förblev under osmansk kontroll i över tre århundraden. Detta ledde till att det på ön fanns grekcypriotiska byar, turkcypriotiska byar samt blandade byar. Ön placerades under brittiskt styre 1878 tills självständighet beviljades 1960/ och blev en del av Samväldet följande år. När den nya Suezkanalen byggdes stensattes den med sten från rivna nordcypriotiska kyrkor. År 1974, efter 11 år av våld mellan grekcyprioter och turkcyprioter, ägde ett försök till statskupp rum av grekcypriotiska nationalister och delar av grekiska militärjuntan med målet att uppnå enosis (förening av ön med Grekland). I Turkiet, som tillsammans med Grekland och Storbritannien var skyddsmakt åt Cypern försökte få till stånd en övervakningsstyrka från garantländerna. Grekland och Storbritannien vägrade deltaga. Därför använde Turkiet detta som förevändning för att intervenera den norra delen av ön. Med syftet att skydda den turkiska befolkningen. Turkiska trupper kvarstod efter en vapenvila, vilket resulterade i delning av ön; ett mål för Turkiet sedan 1955. Det interkommunala våldet och den efterföljande turkiska intervensionen ledde till en fördrivning av hundratusentals cyprioter och inrättandet av en särskild turkcypriotisk politisk enhet i norr. Dessa händelser och den åtföljande politiska situationen är en pågående tvist. Republiken Cypern har de jure suveränitet över ön Cypern och dess omgivande vatten, med undantag för de brittiska militära baserna i Akrotiri och Dhekelia. Republiken Cypern är i praktiken uppdelad i två huvuddelar; området under effektiv kontroll av Republiken Cypern, som omfattar cirka 59% av öns yta, och det turkiskt kontrollerade området i norr, som kallar sig Turkiska republiken Nordcypern och endast erkänns av Turkiet, som täcker cirka 36% av öns yta. Cypern är den tredje största ön i Medelhavet och ett av dess mest populära turistmål. Republiken Cypern är ett avancerat höginkomstland med en mycket hög Human Development Index, Cypern var en av grundarna av Alliansfria staternas organisation men trädde ur samtidigt som inträdet i EU 1 maj 2004.

Ny!!: Turkiska och Cypern · Se mer »

Datavetenskap

Datavetenskap, datalogi eller informationsbehandling (finlandssvenska) är studiet av de teoretiska grunder för information, beräkning och dess tillämpning, företrädesvis de som utförs av datorer med hjälp av programvara.

Ny!!: Turkiska och Datavetenskap · Se mer »

Dativ

Dativ är i den grammatiska morfologin det kasus som anger att ett ord fungerar som indirekt objekt i en sats.

Ny!!: Turkiska och Dativ · Se mer »

Dental konsonant

En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.

Ny!!: Turkiska och Dental konsonant · Se mer »

Dialektkontinuum

Dialektkontinuum är ett område där angränsande dialekter eller enskilda språk inbegrips av ömsesidig begriplighet, dialekt A med B, B med A och C, C med B och D men inte nödvändigtvis med dialekt A.

Ny!!: Turkiska och Dialektkontinuum · Se mer »

Diftong

Texten nedan saknar viktig information om åländska och finlandssvenska dialekter där diftonger ofta är påtagliga och vida förekommande.gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.

Ny!!: Turkiska och Diftong · Se mer »

Edirne

Edirne, äldre namn Adrianopel, är en stad i Thrakien i den europeiska delen av Turkiet, där floderna Maritsa och Tundzja flyter ihop.

Ny!!: Turkiska och Edirne · Se mer »

Egeiska havet

Satellitfoto över Egeiska havet. Egeiska havet (grekiska: Αιγαίον Πέλαγος, Aigaíon Pélagos; turkiska Ege Deniz) är den del av Medelhavet som ligger mellan Grekiska halvön och Anatoliens västkust.

Ny!!: Turkiska och Egeiska havet · Se mer »

Egennamn

Ett egennamn utgör en beteckning för en enskild entitet.

Ny!!: Turkiska och Egennamn · Se mer »

Engelska

Engelska (English language) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Ny!!: Turkiska och Engelska · Se mer »

Enklitisk

Enklitisk är en lingvistisk benämning för såväl en syntaktisk position som för sådana ord (ibland morfem) som fyller denna position.

Ny!!: Turkiska och Enklitisk · Se mer »

Eskişehir

Estram, stadens spårvagn. Eskişehir (turkiska för "Gammal stad", på grekiska Δορύλαιον, Dorylaion) är en stad i Anatolien i västra Turkiet.

Ny!!: Turkiska och Eskişehir · Se mer »

Esperanto

Esperantoflaggan Dr L.L. Zamenhof Esperanto är ett planspråk som konstruerats för att fungera som internationellt hjälpspråk.

Ny!!: Turkiska och Esperanto · Se mer »

Estniska

Estniska (eesti keel) är ett östersjöfinskt språk som är släkt med finskan.

Ny!!: Turkiska och Estniska · Se mer »

Europa

Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens till ytan näst minsta men till befolkningen tredje största världsdel.

Ny!!: Turkiska och Europa · Se mer »

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen, även känd som EU-kommissionen, är en av Europeiska unionens institutioner.

Ny!!: Turkiska och Europeiska kommissionen · Se mer »

Första världskriget

Första världskriget var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.

Ny!!: Turkiska och Första världskriget · Se mer »

Finska

Finska (suomen kieli) är det i Finland mest talade av två officiella språk, officiellt minoritetsspråk i Karelska republiken i Ryssland och ett av Sveriges officiella minoritetsspråk.

Ny!!: Turkiska och Finska · Se mer »

Flapp

Flappar är samlingsnamnet på foner som produceras genom att den aktiva artikulatorn sveper förbi eller studsar mot artikulationsstället utan att stänga passagen.

Ny!!: Turkiska och Flapp · Se mer »

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Ny!!: Turkiska och Fonem · Se mer »

Fonologi

Fonologi (av grekiskans phōnē, "ljud", och logia, "lära", även kallat fonematik, främst av engelska strukturalistiska fonologer) är vetenskapen om språkljudens och prosodins interna funktion.

Ny!!: Turkiska och Fonologi · Se mer »

Franska

Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som världsspråk.

Ny!!: Turkiska och Franska · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Ny!!: Turkiska och Frikativa · Se mer »

Futurum

Futurum handlar om sådant som ännu inte inträffat. Futurum (latin: neutrum av futurus, 'framtida') är ett tempus som beskriver en händelse i framtiden.

Ny!!: Turkiska och Futurum · Se mer »

Gagauzien

Gagauzien är en autonom region i södra Moldavien sedan 1994.

Ny!!: Turkiska och Gagauzien · Se mer »

Gagauziska

Gagauziska är ett sydvästturkiskt språk som talas av gagauzerna, särskilt i den autonoma republiken Gagauzien i Moldavien, där det är officiellt språk tillsammans med moldaviska.

Ny!!: Turkiska och Gagauziska · Se mer »

Gaziantep

Gaziantep är en av de största städerna i Turkiet, och är den administrativa huvudorten för provinsen Gaziantep.

Ny!!: Turkiska och Gaziantep · Se mer »

Genitiv

Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.

Ny!!: Turkiska och Genitiv · Se mer »

Genus (språkvetenskap)

Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.

Ny!!: Turkiska och Genus (språkvetenskap) · Se mer »

Geometri

höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.

Ny!!: Turkiska och Geometri · Se mer »

Germanska språk

Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken utgör en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Turkiska och Germanska språk · Se mer »

Glottal konsonant

En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.

Ny!!: Turkiska och Glottal konsonant · Se mer »

Grammatik

Grammatik (Från grekiska: γραμματική, grammatikí) är det regelsystem för språk som beskriver hur morfem (orddelar) kombineras för att bilda ord och dessa i sin tur kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar.

Ny!!: Turkiska och Grammatik · Se mer »

Grekiska

Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνικά, hellēniká; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) är ett indoeuropeiskt språk som talas av omkring 12 miljoner människor (år 2016), främst i Grekland.

Ny!!: Turkiska och Grekiska · Se mer »

Grekland

Grekland (Ελλάδα, Elláda, alternativt: Ελλάς, Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία, Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.

Ny!!: Turkiska och Grekland · Se mer »

Grundform

Grundform är en grammatisk term för ett ord som inte är böjt.

Ny!!: Turkiska och Grundform · Se mer »

Grundordföljd

Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats.

Ny!!: Turkiska och Grundordföljd · Se mer »

Harvard University

Harvard University är ett privat forskningsuniversitet i Cambridge, Massachusetts, medlem i Ivy League, vars historia, inflytande och rikedom har gjort det till ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.

Ny!!: Turkiska och Harvard University · Se mer »

Imperativ

Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.

Ny!!: Turkiska och Imperativ · Se mer »

Infix

Ett infix är inom lingvistik ett affix som skjuts in mellan fonemen i ett annat morfem.

Ny!!: Turkiska och Infix · Se mer »

Informationsteknik

Informationsteknik, IT, är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation.

Ny!!: Turkiska och Informationsteknik · Se mer »

Internationella fonetiska alfabetet

Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.

Ny!!: Turkiska och Internationella fonetiska alfabetet · Se mer »

Invandring

Andelen invandrare av världens befolkning har ökat marginellt sedan 1990-talet, och hela tiden legat nära 3 %, medan antalet invandrare globalt har ökat. Invandring eller immigration är en form av mänsklig migration och avser inflyttning och stadigvarande bosättning av utrikes född person i ett land.

Ny!!: Turkiska och Invandring · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (på arabiska:, al-'islām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Ny!!: Turkiska och Islam · Se mer »

Istanbul

Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum. Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska İstanbul, grekiska Κωνσταντινούπολις Konstantinoúpolis, äldre svenskt namn: Miklagård samt Konstantinopel) är Turkiets största stad och är belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien.

Ny!!: Turkiska och Istanbul · Se mer »

Italienska

Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 70 miljoner människor, varav de flesta i Italien.

Ny!!: Turkiska och Italienska · Se mer »

Japanska

Japanska (日本語, nihongo) är det officiella språket i Japan.

Ny!!: Turkiska och Japanska · Se mer »

Karaman

Karaman är en stad i södra Turkiet, norr om Taurosbergen, omkring tio mil söder om Konya.

Ny!!: Turkiska och Karaman · Se mer »

Karamanlider

Karamanlider (grekiska: Καραμανλήδες; turkiska: Karamanlılar), eller Karamanlis är en turkisktalande och grekisk-ortodox folkgrupp från regionen Karaman och Kappadokien i Anatolien.

Ny!!: Turkiska och Karamanlider · Se mer »

Kartbok

Kartbok, atlas, är en speciell bok med kartor samlade.

Ny!!: Turkiska och Kartbok · Se mer »

Kasus

Kasus är en grammatisk kategori för nomen, som markerar dessas funktion i satsen.

Ny!!: Turkiska och Kasus · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Ny!!: Turkiska och Klusil · Se mer »

Komplementär distribution

Komplementär distribution innebär att olika fonetiska realiseringar, (uttal av ett visst fonem) styrs av den fonetiska omgivningen.

Ny!!: Turkiska och Komplementär distribution · Se mer »

Konditionalis

Konditionalis är ett modus hos verben i vissa språk, till exempel franska.

Ny!!: Turkiska och Konditionalis · Se mer »

Konjugation

Konjugationer är ett sätt att dela in ett språks verb för att få överblick över verbböjningssystemet.

Ny!!: Turkiska och Konjugation · Se mer »

Konsonant

En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.

Ny!!: Turkiska och Konsonant · Se mer »

Kopula

Kopula är ett verb som nästan helt saknar semantiskt innehåll och som har en grammatisk funktion i satser för att binda ihop subjekt och predikativ.

Ny!!: Turkiska och Kopula · Se mer »

Kosovo

Kosovo (albanska: Kosovë eller Kosova, serbiska: Косово eller Kosovo), formellt Republiken Kosovo, är ett land i Sydösteuropa vars självständighet är omtvistad.

Ny!!: Turkiska och Kosovo · Se mer »

Kurdiska

Kurdiska (Kurdî, کوردی) är den moderna benämningen på ett kontinuum av nordvästiranska språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet.

Ny!!: Turkiska och Kurdiska · Se mer »

Kyzyl

Kyzyl (Кызы́л, tuvinska: Кызыл) är huvudstaden i delrepubliken Tuva i södra Sibirien i Ryssland.

Ny!!: Turkiska och Kyzyl · Se mer »

Labiodental konsonant

Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.

Ny!!: Turkiska och Labiodental konsonant · Se mer »

Lateral

En lateral är inom fonetiken en konsonant som bildas genom att luften strömmar fram på båda sidor om tungan.

Ny!!: Turkiska och Lateral · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin, på latin lingua latīna eller latīnus sermo, är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Ny!!: Turkiska och Latin · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Ny!!: Turkiska och Latinska alfabetet · Se mer »

Lånord

ord.

Ny!!: Turkiska och Lånord · Se mer »

Lokativ

Lokativ är ett kasus som i sig uttrycker läge eller som förekommer tillsammans med lägesprepositioner.

Ny!!: Turkiska och Lokativ · Se mer »

Makedonien

Makedonien (makedonska: Македонија), formellt Republiken Makedonien (Република Македонија), kallas officiellt på svenska för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, är sedan 1993, efter självständigheten från det forna Jugoslavien, en republik i Sydeuropa, på Balkanhalvön.

Ny!!: Turkiska och Makedonien · Se mer »

Massmedium

Amfiteater (rundteater) i Pompeji. Den som ställer sig medium, i mitten här, med ett flertal åskådare på läktarna blir ett massmedium, utan att ens behöva säga ett ljud. Ett massmedium (plural: massmedia eller massmedier) är alla medel, kommunikationsmedier, eller personer som för ut information till ett flertal människor.

Ny!!: Turkiska och Massmedium · Se mer »

Medelhavet

Medelhavet är ett hav som ligger mellan Europa, Afrika och Asien med en yta på 2 620 254 km² och ett medeldjup på knappt 1 500 m. Från Gibraltar sund till Syriens kust är det 3 860 km, mellan Trieste och Stora Syrten 1 665 km och mellan Mindre Asiens sydkust och Nilens delta 460 km.

Ny!!: Turkiska och Medelhavet · Se mer »

Medeltiden

Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Karl den store Från kalendern Les Très Riches Heures du Duc de Berry. Medeltiden är en period i Europas historia mellan antiken och renässansen från slutet av 400-talet till 1400-talet.

Ny!!: Turkiska och Medeltiden · Se mer »

Mersin

Borgen Kızkalesi vid Mersin. Mersin (tidigare İçel) är en stad i södra Turkiet.

Ny!!: Turkiska och Mersin · Se mer »

Modus

Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.

Ny!!: Turkiska och Modus · Se mer »

Moldavien

Moldavien (Moldova och historiskt MoldauSvensk uppslagsbok, Malmö 1934), officiellt Republiken Moldavien (Republica Moldova), är en republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien och Ukraina. I landet, som är ett av Europas fattigaste, bor 3,5 miljoner invånare. Huvudstaden heter Chișinău. Moldavien gör försök att närma sig Europeiska unionen, men det politiska läget är instabilt och kan snabbt ändras.

Ny!!: Turkiska och Moldavien · Se mer »

Mongoliet

Mongoliet (mongoliska: Монгол улс) är en stat belägen i det inre av Asien, mellan Ryssland i norr och Kina i söder.

Ny!!: Turkiska och Mongoliet · Se mer »

Mongolspråk

Mongolspråk är en språkfamilj inom den altaiska språkfamiljen talad främst i Centralasien.

Ny!!: Turkiska och Mongolspråk · Se mer »

Montenegro

Montenegro (montenegrinska/serbiska: Црна Гора, Crna Gora (uttalas)) är en republik belägen vid Adriatiska havet i Sydeuropa, på Balkanhalvön.

Ny!!: Turkiska och Montenegro · Se mer »

Moské

Sultan Omar Ali Saifuddin-moskén i Brunei. Moské i Abuja, Nigeria. Moské i Niamey, Niger. Bönesalen i Fittja moské i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Skärholmens moské i sydvästra Stockholm är en så kallad källarmoské. En moské (på arabiska مسجد, masjid,, plural مساجد, masājid) är en muslimsk helgedom, avsedd för bön, predikan och undervisning.

Ny!!: Turkiska och Moské · Se mer »

Mustafa Kemal Atatürk

Mustafa Kemal Atatürk (född Mustafa; senare känd som Mustafa Kemal Pascha), född 19 maj 1881 i Selânik (nuvarande Thessaloniki) i Osmanska riket, död 10 november 1938 i Istanbul i Turkiet, var en turkisk militär och revolutionär politiker.

Ny!!: Turkiska och Mustafa Kemal Atatürk · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Ny!!: Turkiska och Nasal konsonant · Se mer »

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin AB (NE) är ett svenskt kunskapsföretag som tillhandahåller digitala kunskapstjänster.

Ny!!: Turkiska och Nationalencyklopedin · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (nederländska) är ett land i Västeuropa.

Ny!!: Turkiska och Nederländerna · Se mer »

Negation

Negation är i logiken ett förnekande av en sats på ett sådant sätt att, om satsen A är sann, så är icke-A falsk och om A är falsk, så är icke-A sann.

Ny!!: Turkiska och Negation · Se mer »

Nominativ

Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.

Ny!!: Turkiska och Nominativ · Se mer »

Nordcypern

Kyrenia är en av de största turistorterna i Nordcypern. Närbild på Nordcypern. Kyrenia, Nordcypern. Nordcypern, eller Norra Cypern, formellt Turkiska republiken Norra Cypern (TRNC) (Kuzey Kıbrıs Türk Cumhuriyeti, KKTC), är den norra del av Cypern som intogs av Turkiet som direkt svar på statskuppen i juli 1974 genomförd av grekcypriotisk militär med stöd från den grekiska militärjuntan.

Ny!!: Turkiska och Nordcypern · Se mer »

Objekt (satsdel)

Objekt är den satsdel som beskriver de ting och personer som medverkar i en sats utan att utgöra subjekt, exempelvis "vatten" i meningen "Jag hämtade vatten".

Ny!!: Turkiska och Objekt (satsdel) · Se mer »

Oblik (grammatik)

Oblik är ett begrepp i grammatiken med betydelsen böjd eller indirekt.

Ny!!: Turkiska och Oblik (grammatik) · Se mer »

Optativ

Optativ (ytterst av latin opto 'önska (sig)', 'begära') är ett modus, som förekommer i vissa språks verbböjning.

Ny!!: Turkiska och Optativ · Se mer »

Orchon

Orchon (även Orkhon, Orhon; på mongoliska Орхон) är en drygt 1100 kilometer lång flod i norra Mongoliet.

Ny!!: Turkiska och Orchon · Se mer »

Orchoninskrifterna

En av Orchoninskrifterna i Kyzyl. Orchoninskrifterna (med flera namn) kallas en rad inskriptioner på stenmonument i Orchonflodens dalgång i nuvarande Mongoliet.

Ny!!: Turkiska och Orchoninskrifterna · Se mer »

Orchonskrift

Orchonskrift, eller orchonrunor, kallas den tidigast kända turkiska skriften.

Ny!!: Turkiska och Orchonskrift · Se mer »

Ord

Ett ord är en betydelsebärande ljud- eller teckenkombination som förekommer självständigt.

Ny!!: Turkiska och Ord · Se mer »

Ordbildning

Ordbildning, eller derivation, är läran om hur självständiga ord, s.k. lexem, är morfologiskt relaterade till varandra.

Ny!!: Turkiska och Ordbildning · Se mer »

Ordstam

En ordstam är den grundläggande del av ett ord till vilket ett affix kan fogas för att fylla olika syntaktiska funktioner.

Ny!!: Turkiska och Ordstam · Se mer »

Osmanska

Osmanska, eller ottomanska, (لسانه عثمانى, lisân-i ośmânî) kallas den äldre och av persiska och arabiska (den sistnämnda främst genom den förstnämnda) starkt influerade formen av turkiska som användes som administrativt och litterärt språk i Osmanska riket.

Ny!!: Turkiska och Osmanska · Se mer »

Osmanska riket

Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه, Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket, var en 600-årig stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.

Ny!!: Turkiska och Osmanska riket · Se mer »

Palatal approximant

En palatal approximant är ett konsonant språkljud.

Ny!!: Turkiska och Palatal approximant · Se mer »

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Ny!!: Turkiska och Palatal konsonant · Se mer »

Particip

Particip (latin participium, från particeps, 'deltagande') betecknar ord som bildats av verb men som böjs och används som adjektiv.

Ny!!: Turkiska och Particip · Se mer »

Persiska

Persiska (persiska: فارسی, fârsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Turkiska och Persiska · Se mer »

Person (grammatik)

Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.

Ny!!: Turkiska och Person (grammatik) · Se mer »

Personligt pronomen

Personliga pronomen är en typ av pronomen som uttrycker en viss grammatisk person.

Ny!!: Turkiska och Personligt pronomen · Se mer »

Pluralis

Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.

Ny!!: Turkiska och Pluralis · Se mer »

Postalveolar konsonant

En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.

Ny!!: Turkiska och Postalveolar konsonant · Se mer »

Predikat

Predikat är en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb, till exempel fiskade i Erik fiskade.

Ny!!: Turkiska och Predikat · Se mer »

Prefix

Prefix är en förstavelse som sätts i början av ett ord för att ändra ordets betydelse, till exempel o-laglig, im-populär, pro-gressiv eller "pre"-fix.

Ny!!: Turkiska och Prefix · Se mer »

Presens

Presens är det tempus som vanligtvis uttrycker vad som händer just nu.

Ny!!: Turkiska och Presens · Se mer »

Preteritum

Preteritum är ett tempus i bland annat svenska och andra germanska språk, som används allmänt för att beteckna dåtid.

Ny!!: Turkiska och Preteritum · Se mer »

Prizren

Prizren är en stad och kommun i södra Kosovo, och den näst största i Kosovo med 178 112 invånare.

Ny!!: Turkiska och Prizren · Se mer »

Q

Q är den sjuttonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.

Ny!!: Turkiska och Q · Se mer »

Qashqai

Qashqaier är ett folk i Iran som talar ett turkiskt språk.

Ny!!: Turkiska och Qashqai · Se mer »

Relativsats

Relativsats, eller relativ bisats, är en attributiv bisats, där bindeordet, alltså det ord som realiserar anknytningen till överordnad sats, utgörs av ett relativpronomen, ett relativt adverb eller – i svenskan – subjunktionen som.

Ny!!: Turkiska och Relativsats · Se mer »

Romanska språk

Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.

Ny!!: Turkiska och Romanska språk · Se mer »

Rubrik

En rubrik är en kort text, som vanligen består av ett fåtal väl valda ord.

Ny!!: Turkiska och Rubrik · Se mer »

Rumänien

Rumänien (rumänska: România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011 och är därmed ett av Östeuropas folkrikare länder. Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu från 1965 till 1989 blev landet en demokratisk republik. Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen sedan 1 januari 2007.

Ny!!: Turkiska och Rumänien · Se mer »

Rumelien

Rumelien (röd) år 1609. Rumelien var sedan 1400-talet namnet för de södra regionerna av Balkan som ingick i Osmanska riket.

Ny!!: Turkiska och Rumelien · Se mer »

Runor

Saleby kyrkklocka i Västergötland, med ristade runor. Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner.

Ny!!: Turkiska och Runor · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Россия; Rossija), formellt Ryska federationen (Российская Федерация; Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Ny!!: Turkiska och Ryssland · Se mer »

Sammansättning (lingvistik)

Sammansättning är ett begrepp inom ordbildning.

Ny!!: Turkiska och Sammansättning (lingvistik) · Se mer »

Schwa

Schwa (även schva, neutralvokal eller vokalmummel), är dels namnet på ett vokalljud, dels namnet på dess fonetiska symbol, ett roterat e: ə. Det uttalas med tungan centralt i munnen.

Ny!!: Turkiska och Schwa · Se mer »

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska edsförbundet (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en förbundsrepublik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.

Ny!!: Turkiska och Schweiz · Se mer »

Seldjuker

Seldjuker (på arabiska al-Salājiqa; på persiska Saljūqiyān; på turkiska Selçuk eller Selçük; på svenska även stavat seldjuqer) var turkisk dynasti som härstammade från härskaren Seldjuk (levde runt år 1000) och som styrde i Iran, Azerbajdzjan, Irak, Centralasien och Mindre Asien från 1000-talet till 1300-talet.

Ny!!: Turkiska och Seldjuker · Se mer »

Serbien

Serbien (serbiska: med det serbiska kyrilliska alfabetet Србија, med latinska alfabetet Srbija), officiellt Republiken Serbien (Република Србија, Republika Srbija), är en stat på Balkanhalvön i Sydeuropa.

Ny!!: Turkiska och Serbien · Se mer »

Sibirien

Bajkalsjön i södra Sibirien.        Distriktet Sibirskij        Det geografiska Sibirien        Det historiska Sibirien Sibirien (ryska: Сибирь tr: Sibir) är ett vidsträckt geografiskt område som utgör större delen av norra Asien.

Ny!!: Turkiska och Sibirien · Se mer »

Sinop

Provinsen Sinops läge i Turkiet. Slaget vid Sinope, målad av Ivan Ajvazovskij Sinop (grekiska Σινώπη, Sinópe) är en stad i det antika landskapet Paflagonien i norra Turkiet, på udden Ince Burun vid svartahavskusten.

Ny!!: Turkiska och Sinop · Se mer »

Skriptspråk

Skriptspråk är inom datavetenskap en benämning på "små" högnivåspråk inriktade på specialiserade uppgifter inom redan befintliga miljöer, i motsats till systemspråk, som används för programmering av tillämpningsprogram.

Ny!!: Turkiska och Skriptspråk · Se mer »

Slaget vid Manzikert

Slaget vid Manzikert stod den 26 augusti 1071 mellan å ena sidan den bysantinska armén under kejsar Romanos IV, där det även ingick svenska vikingar och armenier, och den seldjukturkiska armén under Alp Arslan å den andra.

Ny!!: Turkiska och Slaget vid Manzikert · Se mer »

Språkreform

Språkreform är en typ av språkplanering genom massiv förändring av ett språk.

Ny!!: Turkiska och Språkreform · Se mer »

Språkrensning

Språkrensning eller språkpurism syftar på en strävan att minska antalet "främmande" lånord inom ett språk.

Ny!!: Turkiska och Språkrensning · Se mer »

Språkvetenskap

Språkvetenskap eller lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk.

Ny!!: Turkiska och Språkvetenskap · Se mer »

Standardspråk

Standardspråk, riksspråk eller högspråk är den form av ett språk som är allmänt accepterad och stiliskt neutral, till skillnad från till exempel olika dialekter.

Ny!!: Turkiska och Standardspråk · Se mer »

Storbritannien

Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Turkiska och Storbritannien · Se mer »

Subjekt (satsdel)

Subjektet den som utför handlingen i en fras.

Ny!!: Turkiska och Subjekt (satsdel) · Se mer »

Subjekt–objekt–verb-språk

Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).

Ny!!: Turkiska och Subjekt–objekt–verb-språk · Se mer »

Substantiv

Substantiv eller Namnord, är en ordklass.

Ny!!: Turkiska och Substantiv · Se mer »

Suffix

Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.

Ny!!: Turkiska och Suffix · Se mer »

Svenska

Svenska är ett östnordiskt språk som talas av drygt tio miljoner personer främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.

Ny!!: Turkiska och Svenska · Se mer »

Swahili

Swahilis utbredningsområde Swahili (kiswahili) är ett bantuspråk som talas i östra och centrala Afrika.

Ny!!: Turkiska och Swahili · Se mer »

Sydvästturkiska språk

Sydvästturkiska eller oghuziska språk är en undergrupp av turkspråken dit bland andra turkiskan, gagauziska, azeriska och turkmeniska hör.

Ny!!: Turkiska och Sydvästturkiska språk · Se mer »

Synonym

Synonym, även synonymi (som på latin översätts till interpretatio, som betyder "tolkning av"), är en retorisk figur eller stilfigur som används för att ersätta ett redan nämnt ord, med samma betydelse eller ett relativt liktydigt.

Ny!!: Turkiska och Synonym · Se mer »

Syntax

Syntax (av grekiska σύνταξις, "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära betyder inom språkvetenskapen beskrivningar i form av regler för hur man i ett språk sätter samman enskilda enheter (ord, lexem) till komplexa strukturer: fraser, satser och meningar.

Ny!!: Turkiska och Syntax · Se mer »

Tabell

Tabell är en överskådlig uppställning av fakta uppdelad i rader och kolumner, och ofta försedd med rubrik.

Ny!!: Turkiska och Tabell · Se mer »

Tempus

Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus, tempora eller tidsform (latin för "tid") är ett lingvistiskt begrepp för att beskriva tidsförhållandet mellan en händelse och den språkliga informationen om den.

Ny!!: Turkiska och Tempus · Se mer »

Thrakien

Thrakien med moderna statsgränser utsatta Thracia som Romersk provins 120 f.Kr. Thrakien (latin Thracia, grekiska Θρᾴκη, Thrákē, bulgariska Trakija, turkiska Trakya) är en historisk och geografisk region på sydöstra Balkanhalvön mellan Svarta havet, Egeiska havet och Marmarasjön.

Ny!!: Turkiska och Thrakien · Se mer »

Tonande konsonant

En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.

Ny!!: Turkiska och Tonande konsonant · Se mer »

Trabzon

Trabzon (grekiska (historiskt namn): Τραπεζούντα, Trapezoúnta. Andra historiska namn: Trebizond, Trapezunt) är en hamnstad i östra Turkiet, vid landets svartahavskust.

Ny!!: Turkiska och Trabzon · Se mer »

Turkar

Turkar (turkiska: Türkler) är officiellt en etnisk grupp av den oghuziska gruppen av turkfolken, i majoritet talande turkiska.

Ny!!: Turkiska och Turkar · Se mer »

Turkcyprioter

Turkcyprioter är invånare på Cypern med turkisk etnicitet, ibland exklusivt sådana som är infödda på Cypern, och inte ditflyttade från Turkiet.

Ny!!: Turkiska och Turkcyprioter · Se mer »

Turkiet

Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Ny!!: Turkiska och Turkiet · Se mer »

Turkisk litteratur

Fuzûlî. Turkisk litteratur (turkiska: Türk edebiyatı eller Türk yazını) innehåller både en muntlig tradition och skrivna texter på det turkiska språket.

Ny!!: Turkiska och Turkisk litteratur · Se mer »

Turkiska alfabetet

Det turkiska alfabetet är en variant av det latinska alfabetet som används vid skrivning av turkiska, och består av 29 bokstäver.

Ny!!: Turkiska och Turkiska alfabetet · Se mer »

Turkmeniska

Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.

Ny!!: Turkiska och Turkmeniska · Se mer »

Turkspråk

Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk, alternativt turkiska språk, är en språkfamilj inom språkgruppen altaiska språk som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.

Ny!!: Turkiska och Turkspråk · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 delstater (tyska: Bundesländer).

Ny!!: Turkiska och Tyskland · Se mer »

Ungerska

Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som talas framförallt i Ungern, där det är officiellt språk.

Ny!!: Turkiska och Ungerska · Se mer »

University of California, Los Angeles

University of California, Los Angeles (UCLA) är ett av tio campus som utgör University of California.

Ny!!: Turkiska och University of California, Los Angeles · Se mer »

Ural-altaiska språk

Uralaltaiska språk är den omdebatterade språkfamilj som skulle binda samman uraliska och altaiska språk.

Ny!!: Turkiska och Ural-altaiska språk · Se mer »

Väderstreck

Traditionellt används systemet med fyra kardinalstreck för att ange kurser och bäringar: Nord, Ost, Syd och Väst. Mellan dessa finns interkardinalstrecken NO (nordost), SO (sydost), SV (sydväst) och NV (nordväst). Ytterligare indelning ger NNO (nordnordost) ONO (ostnordost) och så vidare. Ett väderstreck betecknar en riktning i horisontalplanet.

Ny!!: Turkiska och Väderstreck · Se mer »

Världsspråk

Ett världsspråk är främst ett språk som uppfyller ett eller flera av följande kriterier.

Ny!!: Turkiska och Världsspråk · Se mer »

Västeuropa

Europeiska unionen Västeuropa är i strikt geografisk bemärkelse den västra delen av världsdelen Europa.

Ny!!: Turkiska och Västeuropa · Se mer »

Velar approximant

En velar approximant är ett konsonantiskt språkljud.

Ny!!: Turkiska och Velar approximant · Se mer »

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Ny!!: Turkiska och Velar konsonant · Se mer »

Verb

Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.

Ny!!: Turkiska och Verb · Se mer »

Versmått

Versmått (ibland även versform eller diktform) kallas de regelbundna rytmiska mönster som finns i lyrik.

Ny!!: Turkiska och Versmått · Se mer »

Vokal

IPA-systemet. En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.

Ny!!: Turkiska och Vokal · Se mer »

Vokalharmoni

Vokalharmoni är en morfofonologisk process inom språkvetenskapen som syftar till att låta alla vokaler i ett ord överensstämma med varandra i uttalskarakteristika.

Ny!!: Turkiska och Vokalharmoni · Se mer »

W

W är den tjugotredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet.

Ny!!: Turkiska och W · Se mer »

X

X är den tjugofjärde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.

Ny!!: Turkiska och X · Se mer »

1000-talet

stjärnatlas, från 1000-talets mitt, av den kände kinesiske astronomen Su Song som levde under Songdynastin 960-1279. (Inte förrän på 1500-talet gjordes en likvärdig stjärnatlas i Europa.) 1000-talet är det första århundradet inom millenniet 1000-talet.

Ny!!: Turkiska och 1000-talet · Se mer »

1932

1932 (MCMXXXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Turkiska och 1932 · Se mer »

1940-talet

USA:s fällande a atombomben över Nagasaki den 9 augusti 1945 avslutade andra världskriget i Stilla havet. Även kalla kriget kom att påverkas av kärnvapen, där de dock aldrig användes som vapen utan bara provsprängdes i såväl forsknings- som avskräckande syfte. Även i neutrala stater som Sverige var man glad 1945 och firade när andra världskriget tagit slut. Många talar om att symboliskt började 1940-talet med andra världskriget när Nazityskland invaderade Polen den 1 september 1939 och avslutades först med krigets slut den 2 september 1945.

Ny!!: Turkiska och 1940-talet · Se mer »

500-talet

Ingen beskrivning.

Ny!!: Turkiska och 500-talet · Se mer »

Omdirigerar här:

Turkietturkiska, Turkiska språket, Turkiskan, Turkiskspråkig, Türkçe.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »