Snabbare tillgång än webbläsare!
23 relationer: Elektromagnetiskt fält, Elektromagnetism, Elektron, Feynmandiagram, Freeman Dyson, Fundamental växelverkan, Fysik, Julian Schwinger, Klassisk elektrodynamik, Klein-Nishinas formel, Kvantfältteori, Kvantmekanik, Lambskift, Nobelpriset i fysik, Osäkerhetsprincipen, Physical Review, Positron, Renormering, Richard Feynman, Shinichiro Tomonaga, Stark växelverkan, Störningsteori, Teori.
Elektromagnetiskt fält
Elektromagnetiska fält består av oscillerande elektriska och magnetiska fält, därav namnet.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Elektromagnetiskt fält · Se mer »
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Elektromagnetism · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Elektron · Se mer »
Feynmandiagram
Exempel på ett Feynmandiagram. Två elektroner växelverkar genom att utbyta en virtuell foton. Ett Feynmandiagram är en beräkningsmetod inom kvantfältteorin, uppfunnen av den amerikanske fysikern Richard Feynman.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Feynmandiagram · Se mer »
Freeman Dyson
Freeman Dyson, född 15 december 1923 i Crowthorne i Berkshire, död 28 februari 2020 i Princeton, New Jersey, var en brittisk-amerikansk matematiker och teoretisk fysiker och medlem av Royal Society.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Freeman Dyson · Se mer »
Fundamental växelverkan
Fundamental växelverkan, de fyra fundamentala naturkrafterna eller bara växelverkan är de fysikaliska fenomen där partiklar påverkar varandra med krafter.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Fundamental växelverkan · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Fysik · Se mer »
Julian Schwinger
Julian Schwinger, född i New York 12 februari 1918, död 16 juli 1994 i Los Angeles, var en amerikansk fysiker.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Julian Schwinger · Se mer »
Klassisk elektrodynamik
Klassisk elektrodynamik, elektromagnetisk fältteori, är en fysikalisk teori om elektromagnetiska fenomen.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Klassisk elektrodynamik · Se mer »
Klein-Nishinas formel
Klein-Nishinas formel är en relativistisk korrektion till beskrivningen av hur fotoner sprids mot elektroner vid högre frekvenser/energier.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Klein-Nishinas formel · Se mer »
Kvantfältteori
Kvantfältteori (engelska QFT, Quantum field theory) är en fysikalisk teori som applicerar kvantmekanik på fält.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Kvantfältteori · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Kvantmekanik · Se mer »
Lambskift
Finstrukturen i väteatomens energinivåer Lambskiftet är en kvantelektrodynamisk effekt som upptäcktes 1947 av Willis E. Lamb och Robert Retherford.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Lambskift · Se mer »
Nobelpriset i fysik
Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Nobelpriset i fysik · Se mer »
Osäkerhetsprincipen
Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Osäkerhetsprincipen · Se mer »
Physical Review
Physical Review är en välrenommerad vetenskaplig tidskrift med inriktning mot fysik.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Physical Review · Se mer »
Positron
En positron (antielektron) är elektronens antipartikel.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Positron · Se mer »
Renormering
Renormering är en uppsättning tekniker som används inom fältteorier för att bestämma rumtid/(energi)konstanter som teorin sedan baserar på.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Renormering · Se mer »
Richard Feynman
Richard Feynman (andre från vänster) tillsammans med Robert Oppenheimer under Manhattanprojektet. ID-foto från Los Alamos ca 1943. Richard Phillips Feynman, född 11 maj 1918 i Far Rockaway, Queens, New York, död 15 februari 1988 i Los Angeles, var en amerikansk teoretisk fysiker.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Richard Feynman · Se mer »
Shinichiro Tomonaga
Shinichirō Tomonaga, född i Tokyo 31 mars 1906, död där 8 juli 1979, var en japansk fysiker, professor i Tokyo.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Shinichiro Tomonaga · Se mer »
Stark växelverkan
Den starka växelverkan, eller den starka kärnkraften, är en av de fyra kända fundamentala krafterna inom fysiken.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Stark växelverkan · Se mer »
Störningsteori
Störningsteori är en approximationsmetod i kvantmekaniken där man beskriver ett svårare system som ett enklare (helst analytiskt lösbart) system plus en (liten) avvikelse.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Störningsteori · Se mer »
Teori
Teori är resultatet av kontemplativt, rationellt abstrakt och generaliserande tankearbete.
Ny!!: Kvantelektrodynamik och Teori · Se mer »
Omdirigerar här:
Kvant-elektrodynamik, Kvantumelektrodynamik.
