Snabbare tillgång än webbläsare!
41 relationer: Alifatiska kolväten, Alkan, Alken, Alkoholer, Alkyn, Aromaticitet, Aromatiska kolväten, Autotrofi, Biokemi, Biologi, Biomolekyl, DNA, Estrar, Fosfor, Friedrich Wöhler, Funktionell grupp, Grundämne, Halogen, Heterotrofi, IUPAC-nomenklatur, Karboxylsyror, Kemi, Kemisk reaktion, Kemisk syntes, Kol, Kolföreningar, Kolväte, Kväve, Makromolekyl, Metallorganisk kemi, Oorganisk kemi, Organism, Polymer, Protein, Svavel, Syre, Urea, Väte, Vetenskap, Vitalism, 1828.
Alifatiska kolväten
Molekylmodell av oktan, ett alifatiskt ämne. Molekylmodell av cyklohexan. Alifatiska kolväten är kolväten vars molekyl är öppen och inte sluten i en ring (cykliska kolväten).
Ny!!: Organisk kemi och Alifatiska kolväten · Se mer »
Alkan
Den allmänna strukturformeln för ''n''-alkaner. Inom kemin är en alkan ett mättat kolväte, det vill säga ett kolväte utan dubbelbindningar eller trippelbindningar mellan kolatomerna, vilka är placerade i en rak eller förgrenad kedja av enkelbindningar kol-kol.
Ny!!: Organisk kemi och Alkan · Se mer »
Alken
En etenmolekyl, den enklaste sortens alken Alkener som har den äldre benämningen olefiner är en typ av kolväten som är enkelomättade, det vill säga ett kolväte med minsthttp://www.ne.se/alkener- från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18 mars 2014 en dubbelbindning, –C.
Ny!!: Organisk kemi och Alken · Se mer »
Alkoholer
Generell strukturformel för en alkoholmolekyl, där R är en alkylgrupp eller annan alifatisk kolkedja. Strukturformel för metanol, den enklaste alkoholen. Alkoholer, av arabiska الكحول (transkriberat som al kohoul), är organiska ämnen där en eller flera hydroxylgrupper (OH) är bundna till kolatomer i en kolkedja.
Ny!!: Organisk kemi och Alkoholer · Se mer »
Alkyn
acetylen, den enklaste alkynen Den generella formeln för alkyner En alkyn är inom organisk kemi ett omättat kolväte med en trippelbindning.
Ny!!: Organisk kemi och Alkyn · Se mer »
Aromaticitet
resonansstrukturer av bensen (överst) kombineras för att producera en genomsnittlig struktur (botten) Inom kemin så innebär aromaticitet att en molekyl har en cyklisk (dvs ringformad) struktur med pi-bindningar i resonans med varandra (elektronerna i pi-bindningarna är delokaliserade).
Ny!!: Organisk kemi och Aromaticitet · Se mer »
Aromatiska kolväten
Inom organisk kemi är aromatiska kolväten kolväten som uppvisar aromaticitet, de har minst en aromatisk ring.
Ny!!: Organisk kemi och Aromatiska kolväten · Se mer »
Autotrofi
Autotrofi, eller producent är en benämning på självnärande organismer.
Ny!!: Organisk kemi och Autotrofi · Se mer »
Biokemi
Schematisk bild av proteinet hemoglobin. Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.
Ny!!: Organisk kemi och Biokemi · Se mer »
Biologi
Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.
Ny!!: Organisk kemi och Biologi · Se mer »
Biomolekyl
En 3D-representation av strukturen hos myoglobin. En biomolekyl är en molekyl som har biologisk betydelse.
Ny!!: Organisk kemi och Biomolekyl · Se mer »
DNA
atomslag och ryggraden hos de båda strängarna är färgad orange. De olika kvävebasernas struktur visas i detalj längst ner till höger. En roterande illustration av en bit av DNA:s dubbelhelix. DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus).
Ny!!: Organisk kemi och DNA · Se mer »
Estrar
Estrar är en ämnesklass i organisk kemi som uppstår när en alkohol under vattenavspjälkning reagerar med en syra.
Ny!!: Organisk kemi och Estrar · Se mer »
Fosfor
Fosfor (från det grekiska ordet φωσφόρος, phoosforos, "ljusbärare") (latinskt namn: Phosphorus) (P) är ett icke-metalliskt grundämne tillhörande kvävegruppen.
Ny!!: Organisk kemi och Fosfor · Se mer »
Friedrich Wöhler
Friedrich Wöhler, född 31 juli 1800 i Eschersheim, idag ett distrikt i Frankfurt am Main, död 23 september 1882 i Göttingen, var en tysk kemist, mest känd för sin syntes av urea (urinämne) 1828.
Ny!!: Organisk kemi och Friedrich Wöhler · Se mer »
Funktionell grupp
En funktionell grupp är i kemin en sammanhängande grupp av atomer som tillsammans utgör en (oftast mindre) del av en molekyl och som på ett avgörande sätt påverkar molekylens egenskaper.
Ny!!: Organisk kemi och Funktionell grupp · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Organisk kemi och Grundämne · Se mer »
Halogen
Halogenerna är en grupp grundämnen i periodiska systemets grupp 17.
Ny!!: Organisk kemi och Halogen · Se mer »
Heterotrofi
En heterotrof är en organism, som till skillnad från en autotrof, behöver konsumera organiska ämnen för att få energi, till exempel genom att äta, antingen autotrofer eller andra heterotrofer, som lever eller som nyligen dödats.
Ny!!: Organisk kemi och Heterotrofi · Se mer »
IUPAC-nomenklatur
IUPAC-nomenklatur kallas den serie systematiska namngivningsregler för kemiska föreningar som utarbetats av IUPAC i syfte att förenkla arbetet för kemister och naturvetare.
Ny!!: Organisk kemi och IUPAC-nomenklatur · Se mer »
Karboxylsyror
Atommodell av karboxylgrupp, "R" ingår inte i gruppen, utan representerar resten av molekylen - ofta en kolkedja. Karboxylsyror är en stor grupp av organiska föreningar som innehåller en eller flera karboxylgrupper, -COOH.
Ny!!: Organisk kemi och Karboxylsyror · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Organisk kemi och Kemi · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Organisk kemi och Kemisk reaktion · Se mer »
Kemisk syntes
Kemisk syntes innebär att kemiska reaktioner används för att avsiktligt framställa en, eller ibland flera, kemiska föreningar ur andra kemiska föreningar.
Ny!!: Organisk kemi och Kemisk syntes · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Organisk kemi och Kol · Se mer »
Kolföreningar
Kolföreningar är kemiska föreningar där kol ingår.
Ny!!: Organisk kemi och Kolföreningar · Se mer »
Kolväte
En kalottmodell av kolvätet butan. Kolväten är kemiska föreningar bestående av enbart kol och väte.
Ny!!: Organisk kemi och Kolväte · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Organisk kemi och Kväve · Se mer »
Makromolekyl
Molekylstruktur av hemoglobin En makromolekyl är en stor molekyl.
Ny!!: Organisk kemi och Makromolekyl · Se mer »
Metallorganisk kemi
Ferrocen är ett exempel på en metallorganisk förening. Dijärnnonakarbonyl, Fe2(CO)9, en metallorganisk förening. Grignardreaktion. Metallorganisk kemi är den del av kemin som studerar kemiska föreningar som innehåller bindningar mellan kol och metaller.
Ny!!: Organisk kemi och Metallorganisk kemi · Se mer »
Oorganisk kemi
Kopparacetat Oorganisk kemi är den delen av kemin som handlar om oorganiska föreningar.
Ny!!: Organisk kemi och Oorganisk kemi · Se mer »
Organism
Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser.
Ny!!: Organisk kemi och Organism · Se mer »
Polymer
Del av molekylmodell av cellulosa, en biologisk polymer. Här ser man fyra sammankopplade ringar. Polymerer (från grekiskans πολύ - poly som betyder flera och μέρος - meros som betyder delar) är kemiska föreningar som består av mycket långa kedjor byggda av upprepade mindre enheter, monomerer.
Ny!!: Organisk kemi och Polymer · Se mer »
Protein
Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt.
Ny!!: Organisk kemi och Protein · Se mer »
Svavel
Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.
Ny!!: Organisk kemi och Svavel · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Organisk kemi och Syre · Se mer »
Urea
Urea (från grekiska οὖρον, ouron, urin), urinämne eller karbamid är en kvävehaltig kemisk förening, med den kemiska formeln CO(NH2)2.
Ny!!: Organisk kemi och Urea · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Organisk kemi och Väte · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Organisk kemi och Vetenskap · Se mer »
Vitalism
Vitalism är en beteckning, dels på den naturfilosofiska åsikt som anser att det finns en grundläggande skillnad, en livskraft, mellan det organiska, levande, och det oorganiska, dels på en strömning inom konst och kultur som hade inflytande under främst första delen av 1900-talet.
Ny!!: Organisk kemi och Vitalism · Se mer »
1828
1828 (MDCCCXXVIII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Organisk kemi och 1828 · Se mer »
Omdirigerar här:
Den organiska kemin, Organisk molekyl, Organisk-kemisk, Organiska föreningar, Organiska kemin, Organiska molekyler, Organiska ämnen, Organkemi, Växtkemin.
