357 relationer: Absolut magnitud, Absorptionslinje, AC Herculis, Ackretionsskiva, Aktiv galaxkärna, Aldebaran, Alfa Centauri, Alfa Cygni-variabel, Alfa2 Canum Venaticorum-variabel, Alfirk, Algol (stjärna), Algolvariabel, Almaaz, AM Canum Venaticorum, AM Canum Venaticorum-variabel, AM Herculis, AM Herculis-variabel, Amatörastronomi, AN Ursae Majoris, Andromedagalaxen, Annie Jump Cannon, Antares, Ap- och Bp-stjärnor, AR Lacertae, AR Lacertae-variabel, Arthur Eddington, Astrofysik, Astronomisk enhet, Asymptotiska jättegrenen, Atmosfär, Barnards stjärna, Bayerbeteckning, Beta Cephei-variabel, Beta Lyrae, Beta Lyrae-variabel, Betelgeuse, Björnvaktaren, BL Bootis, BL Bootis-variabel, BL Herculis, BL Herculis-variabel, BL Lacertae, BL Lacertae-objekt, Blazar, Blazhkoeffekten, Blåförskjutning, Bonn, Bra Böckers lexikon, Brun dvärg, Bunden rotation, ..., BX Circini, BX Circini-variabel, BY Draconis, BY Draconis-variabel, Cassiopeja, Cepheid, Chandra-teleskopet, Chandrasekhargränsen, Chi Cygni, Cor Caroli, David Fabricius, Delta Cephei, Delta Scuti, Delta Scuti-variabel, Delton, Deneb, Dopplereffekt, DQ Herculis, DQ Herculis-variabel, Dschubba, Dubbelstjärna, Dvärgnova, Dvärgplanet, DW Lyncis, DW Lyncis-variabel, DY Persei, DY Persei-variabel, Eddington-luminositet, Edward Pigott, Edwin Hubble, EKG, EL Canum Venaticorum, EL Canum Venaticorum-variabel, Emissionslinje, Enif, ER Ursae Majoris, ER Ursae Majoris-variabel, Eridanus, Eris (dvärgplanet), Eta Aquilae, Eta Carinae, EX Lupi, EX Lupi-variabel, Excitation, FK Comae Berenices, FK Comae Berenices-variabel, Flare, Flarestjärna, Fotometri, Friedrich Wilhelm August Argelander, FS Canis Majoris, FS Canis Majoris-variabel, FU Orionis, FU Orionis-variabel, Galaktisk halo, Galaktiskt koordinatsystem, Galax, Gamma Cassiopeiae, Gamma Cassiopeiae-variabel, Gamma Doradus, Gamma Doradus-variabel, Gamma Velorum, Gäststjärna (astronomi), Genitiv, Giacomo Filippo Maraldi, Gottfried Kirch, Granatstjärnan, Grundton, GW Librae, GW Librae-variabel, GW Virginis-variabel, Harvard University, HD 209458 b, Helium, Henrietta Swan Leavitt, Herbig-Haro-objekt, Hertzsprung–Russell-diagram, HL Tauri, Hubbleteleskopet, Huvudserien, HW Virginis, HW Virginis-variabel, Hyperjätte, Infraröd strålning, Internationella astronomiska unionen, Ismaël Boulliau, IW Andromedae, IW Andromedae-variabel, Järn, Jättestjärna, Johannes Hevelius, Johannes Kepler, Johannes Phocylides Holwarda, John Goodricke, John Russell Hind, Julianskt datum, Jupiter, Kalcium, Kalium, Kapteyns stjärna, Kärnfusion, Kölen (stjärnbild), Kedjereaktion, Keplers stjärna, Kikaren, Kisel, Klassisk cepheid, Klotformig stjärnhop, Knut Lundmark, Kol, Konvektion, Korona, Kosmisk avståndsstege, Krabbnebulosan, Krom, Kromosfär, Kvasar, La Silla-observatoriet, Lacaille 9352, Lambda Eridani, Lambda Eridani-variabel, Lambda Tauri, Latin, Lilla magellanska molnet, Linjediagram, Litium, Ljus, Ljusstyrka, Logaritm, Luminös röd nova, Luminositet, Luyten 726-8, Lysande blå variabel, Magellanska molnen, Mörk energi, Mekbuda, Metallicitet, Minimum, Mira, Miravariabel, Mirzam, Neptunus, Neutronstjärna, Nova, Opacitet, Orion (stjärnbild), Orion-variabel, Ormbäraren, Oscillation, Oxen (stjärnbild), P Cygni, Perseus (stjärnbild), PG 1159-035, Pistolstjärnan, Planetarisk nebulosa, Planetpassage-variabel, Polarisering (elektromagnetism), Polära koordinater, Polstjärnan, Population, Population (astronomi), Potentiell energi, Precession, Propus, Proxima Centauri, Przybylskis stjärna, Pulsar, Pulserande variabel, Pulserande vit dvärg, PV Telescopii, PV Telescopii-variabel, R Aquilae, R Coronae Borealis, R Coronae Borealis-variabel, R Hydrae, R Leonis, R Scuti, R Trianguli, Radialhastighet, Rasalgethi, Räven, Röd dvärg, Röntgenstrålning, Rho Cassiopeiae, Rigel, Roche-lob, Ross 248, RR Lyrae, RR Lyrae-stjärna, RS Canum Venaticorum, RS Canum Venaticorum-variabel, RS Ophiuchi, RV Tauri, RV Tauri-variabel, Rysslands Vetenskapsakademi, S Doradus, Sällsynta jordartsmetaller, Scheat, Seglet, Skölden, Skenbar magnitud, Skytten (stjärnbild), SN 1054, SN 1572, SN 1885A, SN 1987A, SN 2002cx, Snabbt pulserande Ap-stjärna, Solen, Solförmörkelse, Solfläckar, Solmassa, Solon Irving Bailey, Solvind, Spektraltyp, Spektrum, Spica, SS Cygni, SS Cygni-variabel, Stjärna, Stjärnbild, Strontium, SU Tauri, SU Ursae Majoris, SU Ursae Majoris-variabel, Superjätte, Supernova, Supernova typ Ia, Supernovarest, Svart hål, SX Arietis-variabel, SX Phoenicis, SX Phoenicis-variabel, Syre, T Coronae Borealis, T Tauri, T Tauri-stjärna, Tidsperiod, Tidvattenkrafter, Transversell våg, Triangelgalaxen, TT Arietis, Tycho Brahe, U Geminorum, U Monocerotis, U Orionis, Ultraviolett strålning, Underjätte, Universums expansion, Universums storskaliga struktur, UX Orionis, UX Orionis-variabel, UX Ursae Majoris, UX Ursae Majoris-variabel, V Bootis, V Sagittae, V Sagittae-variabel, V1093 Herculis, V1093 Herculis-variabel, V1500 Cygni, V361 Hydrae, V361 Hydrae-variabel, V376 Pegasi, V533 Herculis, V603 Aquilae, V777 Herculis, V777 Herculis-variabel, V838 Monocerotis, Variabel stjärna, Variationer av solaktiviteten, Väte, Vetenskapsåret 1784, Vintergatan, Vit dvärg, VY Canis Majoris, VY Sculptoris, VY Sculptoris-variabel, W Aquilae, W Ursae Majoris, W Ursae Majoris-variabel, W Virginis, W Virginis-variabel, Walter Baade, Willem Blaeu, William Herschel, WZ Sagittae, WZ Sagittae-variabel, XX Virginis, XX Virginis-variabel, XZ Tauri, YY Orionis, YY Orionis-variabel, Z Andromedae, Z Andromedae-variabel, Z Aquarii, Z Camelopardalis, Z Camelopardalis-variabel, ZZ Ceti, ZZ Ceti-variabel, ZZ Leporis, ZZ Leporis-variabel, 11 Vulpeculae, 15 Arietis, 30 Herculis, 53 Persei, 53 Persei-variabel, 56 Arietis. Förläng index (307 mer) »
Absolut magnitud
Absolut magnitud är ett mått på en stjärnas verkliga ljusstyrka oavsett dess avstånd från jorden.
Ny!!: Variabel stjärna och Absolut magnitud · Se mer »
Absorptionslinje
Absorptionslinjer Linjespektra av grundämnen och himlakroppar. En absorptionslinje är en mörk linje i ett spektrum av ljuset från en ljuskälla där ljuset passerat genom ett gasformigt ämne som absorberat vissa bestämda våglängder.
Ny!!: Variabel stjärna och Absorptionslinje · Se mer »
AC Herculis
AC Herculis är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Herkules.
Ny!!: Variabel stjärna och AC Herculis · Se mer »
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Ny!!: Variabel stjärna och Ackretionsskiva · Se mer »
Aktiv galaxkärna
elliptiska jättegalaxen M87 (aktiv radiogalax). Jetens blåa synkrotronstrålning kontrasterar mot det gula stjärnljuset från värdgalaxen En aktiv galaxkärna, AGN, är en kompakt region i centrum på en galax, som har ovanligt hög luminositet över delar av eller hela det elektromagnetiska spektrumet (inom radio, infraröda, optiska, ultravioletta, röntgen och/eller gamma våglängdsbanden).
Ny!!: Variabel stjärna och Aktiv galaxkärna · Se mer »
Aldebaran
sol. Aldebaran eller Alfa Tauri (α Tauri, förkortat Alfa Tau, α Tau), som är stjärnans Bayer-beteckning, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Variabel stjärna och Aldebaran · Se mer »
Alfa Centauri
Alfa Centauri-systemet (α Cen, α Centauri, Alfa Centauri) är de stjärnor som ligger närmast vår sol.
Ny!!: Variabel stjärna och Alfa Centauri · Se mer »
Alfa Cygni-variabel
Alfa Cygni-variabel, (förkortning ACYG), är en variabel stjärna som visar icke-radiella pulseringar, vilket innebär att vissa delar av stjärnans yta kontraherar samtidigt som andra delar expanderar.
Ny!!: Variabel stjärna och Alfa Cygni-variabel · Se mer »
Alfa2 Canum Venaticorum-variabel
Alfa2 Canum Venaticorum-variabel, eller α2 CVn-variabel, är en typ av roterande variabel stjärna.
Ny!!: Variabel stjärna och Alfa2 Canum Venaticorum-variabel · Se mer »
Alfirk
Alfirk eller Beta Cephei (β Cephei, förkortat Theta Cep, β Cep) är en trippelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Cepheus.
Ny!!: Variabel stjärna och Alfirk · Se mer »
Algol (stjärna)
AE och Algol A suger därför sakta åt sig massan från Algol B. Animationen består av 55 bilder. Algol (β Per, β Persei, Beta Persei) är en trippelstjärna i stjärnbilden Perseus.
Ny!!: Variabel stjärna och Algol (stjärna) · Se mer »
Algolvariabel
Algol-variabler eller dubbelstjärnor av Algoltyp är en klass av förmörkande dubbelstjärnor som ur utvecklingssynvinkel är relaterade till prototypen för denna klass, β Persei (Beta Persei, Algol).
Ny!!: Variabel stjärna och Algolvariabel · Se mer »
Almaaz
Almaaz eller Epsilon Aurigae (ε Aurigae, förkortat Epsilon Aur, ε Aur), som är stjärnans Bayer-beteckning (Flamsteed-beteckningen 7 Aurigae), är en dubbelstjärna i den västra delen av stjärnbilden Kusken.
Ny!!: Variabel stjärna och Almaaz · Se mer »
AM Canum Venaticorum
AM Canum Venaticorum är en kataklysmisk variabel av AM Canum Venaticorum-typ (IBWD) i stjärnbilden Jakthundarna.
Ny!!: Variabel stjärna och AM Canum Venaticorum · Se mer »
AM Canum Venaticorum-variabel
AM Canum Venaticorum-variabeln är en ovanlig typ av kataklysmisk variabel, med tätt cirkulerande dubbelstjärnor och mycket kort omloppstid på 10 – 65 minuter.
Ny!!: Variabel stjärna och AM Canum Venaticorum-variabel · Se mer »
AM Herculis
AM Herculis är en kataklysmisk variabel av AM Herculis-typ (AM) i stjärnbilden Herkules.
Ny!!: Variabel stjärna och AM Herculis · Se mer »
AM Herculis-variabel
AM Herculis-variabel, eller den polära variabeln, är en typ av kataklysmisk variabel som kallas novaliknande variabel (NL).
Ny!!: Variabel stjärna och AM Herculis-variabel · Se mer »
Amatörastronomi
Augusti 2006, amatörastronomer vid Delawarefloden beundrar natthimlen under meteorregnet Perseiderna. Amatörastronomi är studier av astronomiska objekt och fenomen som utförs icke yrkesmässigt, med eller utan hjälpmedel.
Ny!!: Variabel stjärna och Amatörastronomi · Se mer »
AN Ursae Majoris
AN Ursae Majoris är en kataklysmisk variabel av AM Herculis-typ (AM) i stjärnbilden Stora björnen.
Ny!!: Variabel stjärna och AN Ursae Majoris · Se mer »
Andromedagalaxen
Andromedagalaxen, NGC 224 eller M31, är en spiralgalax av typ Sb i Vintergatans närområde som är svagt synlig med blotta ögat.
Ny!!: Variabel stjärna och Andromedagalaxen · Se mer »
Annie Jump Cannon
Annie Jump Cannon född 11 december 1863 i Dover, Delaware, död 13 april 1941 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk astronom som arbetade med att klassificera stjärnors spektrum.
Ny!!: Variabel stjärna och Annie Jump Cannon · Se mer »
Antares
Antares eller Alfa Scorpii (α Scorpii, förkortad Alfa Sco, α Sco), som är stjärnans Bayerbeteckning, är i genomsnitt den femtonde ljusaste stjärnan på natthimlen och den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Skorpionen.
Ny!!: Variabel stjärna och Antares · Se mer »
Ap- och Bp-stjärnor
Ap- och Bp-stjärnor är kemiskt speciella stjärnor (därav "p") av typ A och B som visar överskott av vissa metaller, såsom strontium, krom och europium.
Ny!!: Variabel stjärna och Ap- och Bp-stjärnor · Se mer »
AR Lacertae
AR Lacertae är en förmörkelsevariabel av AR Lacertae-typ och eruptiv variabel av RS Canum Venaticorum-typ (EA/AR/RS) i stjärnbilden Ödlan.
Ny!!: Variabel stjärna och AR Lacertae · Se mer »
AR Lacertae-variabel
AR Lacertae-variabeln är en förmörkelsevariabel av Algol-typ och därmed en dubbelstjärna där komponenterna råkar ha en sådan bana att de sett från jorden passerar framför varandra.
Ny!!: Variabel stjärna och AR Lacertae-variabel · Se mer »
Arthur Eddington
Sir Arthur Stanley Eddington, född 28 december 1882 i Kendal i Cumbria, död 22 november 1944 i Cambridge, var en brittisk astrofysiker.
Ny!!: Variabel stjärna och Arthur Eddington · Se mer »
Astrofysik
Astrofysik är den gren av astronomin som använder sig av fysikaliska metoder och begrepp för att studera och beskriva fenomen i världsrymden, universum, kosmos: stjärnor, galaxer och medier där emellan – i teori och genom praktisk observation.
Ny!!: Variabel stjärna och Astrofysik · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Variabel stjärna och Astronomisk enhet · Se mer »
Asymptotiska jättegrenen
Utvecklingen efter "huvudserien" för fyra stjärnor med angivna ZAMS-massor inlagda i ett Hertzsprung-Russell-diagram. Etappen med den asymptotiska jättegrenen är markerad som RAG för fallet med stjärnan av storleken 2 solmassor. Asymptotiska jättegrenen är den del av Hertzsprung-Russell-diagrammet (HR), där man återfinner en stor grupp stjärnor som tidigare befunnit sig på den horisontella jättegrenen, men där förbränningen av helium i stjärnans centrala delar upphört och detta i stället börjar förbrännas i ett koncentriskt skal.
Ny!!: Variabel stjärna och Asymptotiska jättegrenen · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Variabel stjärna och Atmosfär · Se mer »
Barnards stjärna
Barnards stjärna (Velox Barnardi / Barnards pilstjärna) är en stjärna i stjärnbilden Ormbäraren och uppvisar det största kända egenrörelsen (10,3″om året).
Ny!!: Variabel stjärna och Barnards stjärna · Se mer »
Bayerbeteckning
Bayerbeteckning är en beteckning på stjärnor, där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav följt av den genitiva formen av det latinska namnet på dess stjärnbild.
Ny!!: Variabel stjärna och Bayerbeteckning · Se mer »
Beta Cephei-variabel
Beta Cephei-variabel, även känd som Beta Canis Majoris-stjärna, är en variabel stjärna som har små snabba variationer i magnitud på grund av pulseringar i stjärnans yta, som antas bero på de ovanliga egenskaperna hos järn vid temperaturer på 200 000 K i dess inre delar.
Ny!!: Variabel stjärna och Beta Cephei-variabel · Se mer »
Beta Lyrae
Beta Lyrae, med egennamnet Sheliak, är prototyp-stjärnan för förmörkelsevariabler av Beta Lyrae-typ och belägen i stjärnbilden Lyran.
Ny!!: Variabel stjärna och Beta Lyrae · Se mer »
Beta Lyrae-variabel
Beta Lyrae-variabel (EB) är en typ av förmörkelsevariabel.
Ny!!: Variabel stjärna och Beta Lyrae-variabel · Se mer »
Betelgeuse
Betelgeuse (α Ori, α Orionis, Alfa Orionis, tidigare även stavat Betelgeuze) är en superjätte i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Variabel stjärna och Betelgeuse · Se mer »
Björnvaktaren
Björnvaktaren (Bootes på latin) är en stjärnbild, som är synlig på norra halvklotet under våren och sommaren.
Ny!!: Variabel stjärna och Björnvaktaren · Se mer »
BL Bootis
BL Bootis (förkortad till BL Boo) är en pulserande stjärna i södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.
Ny!!: Variabel stjärna och BL Bootis · Se mer »
BL Bootis-variabel
BL Bootis-variabeln (BL Boo) är en sällsynt typ av pulserande variabel som liknar cepheidvariabler, men har inte samma samband mellan periodicitet och ljusstyrka.
Ny!!: Variabel stjärna och BL Bootis-variabel · Se mer »
BL Herculis
BL Herculis är en pulserande cepheidvariabel av BL Herculis-typ (CWB) i stjärnbilden Herkules.
Ny!!: Variabel stjärna och BL Herculis · Se mer »
BL Herculis-variabel
BL Herculis-variabel (CWB) är en typ av pulserande variabel som, tillsammans med W Virginis-variablerna är äldre och lättare stjärnor än de klassiska cepheiderna, och kllas typ II-cepheider.
Ny!!: Variabel stjärna och BL Herculis-variabel · Se mer »
BL Lacertae
BL Lacertae (eller BL Lac) är en högst variabel aktiv galax, belägen i stjärnbilden Ödlan (Lacerta).
Ny!!: Variabel stjärna och BL Lacertae · Se mer »
BL Lacertae-objekt
BL Lacertae-objekt, eller BL Lac-objekt, är aktiva galaxer som varierar mycket i ljusstyrka.
Ny!!: Variabel stjärna och BL Lacertae-objekt · Se mer »
Blazar
En blazar eller blasar (blazing quasi-stellar object) är en typ av kvasar, dvs en mycket kompakt, ytterst ljusstark och snabbt variabel galaxkärna.
Ny!!: Variabel stjärna och Blazar · Se mer »
Blazhkoeffekten
Blazhkoeffekten, som ibland kallas lång periodmodulering, är en variation i period och amplitud i variabla stjärnor av typen RR Lyrae.
Ny!!: Variabel stjärna och Blazhkoeffekten · Se mer »
Blåförskjutning
Rödförskjutning respektive blåförskjutning på grund av dopplereffekt. Blåförskjutning är motsatsen till rödförskjutning, d.v.s. den förskjutning som uppstår på grund av dopplereffekten när föremålet färdas mot observatören.
Ny!!: Variabel stjärna och Blåförskjutning · Se mer »
Bonn
Bonn, officiellt Bundesstadt Bonn, är en kreisfri stad i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen, och är belägen på båda sidor om Rhen, cirka 40 kilometer söder om Köln.
Ny!!: Variabel stjärna och Bonn · Se mer »
Bra Böckers lexikon
Bra böckers lexikon (BBL) är ett svenskt uppslagsverk, bestående av 25 band samt en världsatlas, vilket utgavs av Bokförlaget Bra Böcker AB med början på 1970-talet.
Ny!!: Variabel stjärna och Bra Böckers lexikon · Se mer »
Brun dvärg
Bruna dvärgar är stjärnobjekt som har en massa mindre än de lättaste stjärnorna och större än de tyngsta gasjättarna.
Ny!!: Variabel stjärna och Brun dvärg · Se mer »
Bunden rotation
På grund av en månes bundna rotation kan invånarna på centralplaneten inte se månens bortre sida som är grönmarkerad Bunden rotation (även synkron rotation och låst rotation) innebär inom astronomin att när en himlakropp roterar kring en annan, roterar den ett varv på sin egen axel på samma tid som den roterar kring den centrala himlakroppen.
Ny!!: Variabel stjärna och Bunden rotation · Se mer »
BX Circini
BX Circini är en pulserande variabel av BX Circini-typ (BXCIR) i stjärnbilden Cirkelpassaren.
Ny!!: Variabel stjärna och BX Circini · Se mer »
BX Circini-variabel
BX Circini-variabler (BXCIR) är pulserande variabler av spektralklass B som är fattiga på väte.
Ny!!: Variabel stjärna och BX Circini-variabel · Se mer »
BY Draconis
BY Draconis är en flarestjärna och roterande variabel av BY Dra-typ (BY) i stjärnbilden Draken.
Ny!!: Variabel stjärna och BY Draconis · Se mer »
BY Draconis-variabel
BY Draconis-variabel är en variabel stjärna av sen spektraltyp, vanligtvis K eller M, och hör normalt till huvudserien.
Ny!!: Variabel stjärna och BY Draconis-variabel · Se mer »
Cassiopeja
Cassiopeja (Cassiopeia på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen, där stjärnorna bildar något som liknar ett W. Cassiopeja är cirkumpolär sett från Sverige.
Ny!!: Variabel stjärna och Cassiopeja · Se mer »
Cepheid
En animation som visar en cepheidvariabeln pulserande. Cepheid, eller cepheidvariabel, är en variabel stjärna som varierar i ljusstyrka på ett bestämt sätt.
Ny!!: Variabel stjärna och Cepheid · Se mer »
Chandra-teleskopet
Chandra-teleskopet eller Chandra X-ray Observatory (CXO), tidigare känt som Advanced X-ray Astrophysics Facility (AXAF), uppskjutet i juli 1999 av NASA, är ett rymdteleskop som letar efter röntgenstrålning.
Ny!!: Variabel stjärna och Chandra-teleskopet · Se mer »
Chandrasekhargränsen
Plottning av ChadrasekhargränsenChandrasekhargränsen är ett begrepp inom astronomin.
Ny!!: Variabel stjärna och Chandrasekhargränsen · Se mer »
Chi Cygni
Chi Cygni, (χ Cygni, förkortat Chi Cyg, χ Cyg), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Svanen.
Ny!!: Variabel stjärna och Chi Cygni · Se mer »
Cor Caroli
Alfa2 Canum Venaticorum-variabler,Cor Caroli, fotograferad från norra England den 1 mars 2011. Cor Caroli eller Alfa Canum Venaticorum (α Canum Venaticorum, förkortat Alfa CVn, α CVn), som är stjärnans Bayerbeteckning är den ljusaste stjärnan i mellersta delen av stjärnbilden Jakthundarna.
Ny!!: Variabel stjärna och Cor Caroli · Se mer »
David Fabricius
David Fabricius, född 1564 i Esens, Ostfriesland, död 1617, tysk astronom, far till Johannes Fabricius.
Ny!!: Variabel stjärna och David Fabricius · Se mer »
Delta Cephei
Delta Cephei (δ Cep, δ Cephei) är Bayer-beteckningen för en kvadrupelstjärna Anderson, R.I. (May 2015), "Revealing δ Cephei's Secret Companion and Intriguing Past", The Astrophysical Journal, 804: 144–155, arXiv:1503.04116Freely accessible, Bibcode:2015ApJ...804..144A, doi:10.1088/0004-637X/804/2/144.
Ny!!: Variabel stjärna och Delta Cephei · Se mer »
Delta Scuti
Delta Scuti (δ Scuti, förkortad Delta Sct, δ Sct), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en trippelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Skölden.
Ny!!: Variabel stjärna och Delta Scuti · Se mer »
Delta Scuti-variabel
En Delta Scuti-variabel (ibland kallad dvärgcepheid) är en variabel stjärna som har variationer i dess magnitud på grund av både radiella och icke-radiella pulseringar i stjärnans yta.
Ny!!: Variabel stjärna och Delta Scuti-variabel · Se mer »
Delton
En delton är en enkel sinuston som tillsammans med andra deltoner bildar en sammansatt ton.
Ny!!: Variabel stjärna och Delton · Se mer »
Deneb
Deneb, eller Alfa Cygni och 50 Cygni, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Svanen och en av de ljusstarkaste på den norra stjärnhimlen, med visuell magnitud +1,25.
Ny!!: Variabel stjärna och Deneb · Se mer »
Dopplereffekt
Ett objekt rör sig från höger till vänster medan det sänder ut vågrörelser. Våglängden blir kortare till vänster och längre till höger. Illustration av Dopplereffekten och varför frekvensen mäts olika av en observatör när källan rör sig. Dopplereffekt är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören.
Ny!!: Variabel stjärna och Dopplereffekt · Se mer »
DQ Herculis
DQ Herculis eller Nova Herculis 1934 var en långsam nova i stjärnbilden Herkules.
Ny!!: Variabel stjärna och DQ Herculis · Se mer »
DQ Herculis-variabel
DQ Herculis-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel och långsam nova.
Ny!!: Variabel stjärna och DQ Herculis-variabel · Se mer »
Dschubba
Dschubba, eller Delta Scorpii (δ Scorpii, förkortat Delta Sco, δ Sco) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna (närvaron av en tredje stjärna i konstellationen diskuteras fortfarande (2016)Miroshnichenko, A. S.; Pasechnik, A. V.; Manset, N.; Carciofi, A. C.; Rivinius, Th.; Štefl, S.; Gvaramadze, V. V.; Ribeiro, J.; Fernando, A.; Garrel, T.; Knapen, J. H.; Buil, C.; Heathcote, B.; Pollmann, E.; Mauclaire, B.; Thizy, O.; Martin, J.; Zharikov, S. V.; Okazaki, A. T.; Gandet, T. L.; Eversberg, T.; Reinecke, N. (2013). "THE 2011 PERIASTRON PASSAGE OF THE Be BINARY δ Scorpii". The Astrophysical Journal. 766 (2): 119. Bibcode:2013ApJ...766..119M. arXiv:1302.4021 Freely accessible. doi:10.1088/0004-637X/766/2/119.) belägen i nordvästra delen av stjärnbilden Skorpionen.
Ny!!: Variabel stjärna och Dschubba · Se mer »
Dubbelstjärna
En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.
Ny!!: Variabel stjärna och Dubbelstjärna · Se mer »
Dvärgnova
En dvärgnova, eller variabel stjärna av U Geminorum-typ (UG), är en typ av kataklysmisk variabel stjärna som består av en snäv dubbelstjärna där en av komponenterna är en vit dvärg, som övertar materia från dess följeslagare.
Ny!!: Variabel stjärna och Dvärgnova · Se mer »
Dvärgplanet
Ceres 2015 Charon. Pluto ansågs vara en planet från att den upptäcktes 1930, men omklassificerades som en dvärgplanet 2006. En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring en sol, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne.
Ny!!: Variabel stjärna och Dvärgplanet · Se mer »
DW Lyncis
DW Lyncis är en pulserande blå subdvärg av DW Lyncis-typ (DWLYN) i stjärnbilden Lodjuret.
Ny!!: Variabel stjärna och DW Lyncis · Se mer »
DW Lyncis-variabel
DW Lyncis-variabeln, (DWLYN), är en pulserande variabel av subdvärgs-typ som uppvisar egenskaper för både V361 Hydrae-variabler och V1093 Herculis-variabler.
Ny!!: Variabel stjärna och DW Lyncis-variabel · Se mer »
DY Persei
DY Persei är en förmörkelsevariabel av RCB-typ i stjärnbilden Perseus.
Ny!!: Variabel stjärna och DY Persei · Se mer »
DY Persei-variabel
DY Persei-variabeln är en förmörkelsevariabel av RCB-typ, som bilder en egen under-typ, DY Persei-variabel.
Ny!!: Variabel stjärna och DY Persei-variabel · Se mer »
Eddington-luminositet
Explosionen av η Carinae orsakades möjligen av att Eddingtongränsen överskreds Eddington-luminositet (ibland även Eddingtongränsen) är den högsta luminositet som kan passera genom ett skikt av gas i hydrostatisk jämvikt, vid sfärisk symmetri.
Ny!!: Variabel stjärna och Eddington-luminositet · Se mer »
Edward Pigott
Edward Pigott, född den 27 mars 1753 i Whitton i Middlesex, död den 27 juni 1825 i Bath, var en engelsk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Edward Pigott · Se mer »
Edwin Hubble
Edwin Powell Hubble, född 20 november 1889 i Marshfield i Missouri, död 28 september 1953 i San Marino i Kalifornien, var en amerikansk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Edwin Hubble · Se mer »
EKG
Elektrokardiografi (EKG) är en elektrofysiologisk undersökningsmetod av hjärtat där hjärtats elektriska aktivitet registreras av elektroder som ansluts till en EKG-apparat.
Ny!!: Variabel stjärna och EKG · Se mer »
EL Canum Venaticorum
EL Canum Venaticorum är en förmörkelsevariabel av EL Canum Venaticorum-typ (EA/EL) i stjärnbilden Jakthundarna.
Ny!!: Variabel stjärna och EL Canum Venaticorum · Se mer »
EL Canum Venaticorum-variabel
EL Canum Venaticorum-variabeln är en förmörkelsevariabel av Algol-typ och därmed en dubbelstjärna där komponenterna råkar ha en sådan bana att de sett från jorden passerar framför varandra.
Ny!!: Variabel stjärna och EL Canum Venaticorum-variabel · Se mer »
Emissionslinje
En emissionslinje är en ljus linje i ett spektrum av ljus från någon ljuskälla.
Ny!!: Variabel stjärna och Emissionslinje · Se mer »
Enif
Enif (Epsilon Pegasi, 8 Pegasi) är en ljusstark stjärna i stjärnbilden Pegasus.
Ny!!: Variabel stjärna och Enif · Se mer »
ER Ursae Majoris
ER Ursae Majoris är en dvärgnova i stjärnbilden Stora björnen.
Ny!!: Variabel stjärna och ER Ursae Majoris · Se mer »
ER Ursae Majoris-variabel
ER Ursae Majoris-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel bland dvärgnovorna (UG).
Ny!!: Variabel stjärna och ER Ursae Majoris-variabel · Se mer »
Eridanus
Eridanus (Floden Eridanus, eller rätt och slätt Floden) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Ny!!: Variabel stjärna och Eridanus · Se mer »
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Ny!!: Variabel stjärna och Eris (dvärgplanet) · Se mer »
Eta Aquilae
Bezek eller Eta Aquilae (η Aquilae förkortat Eta Aql, η Aql), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en trippelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Örnen.
Ny!!: Variabel stjärna och Eta Aquilae · Se mer »
Eta Carinae
Eta Carinae (η Carinae / η Car) är en mycket stor och ljusstark stjärna i stjärnbilden Kölen.
Ny!!: Variabel stjärna och Eta Carinae · Se mer »
EX Lupi
EX Lupi är en eruptiv Orionvariabel av T Tauri-typ (TTS) i stjärnbilden Vargen.
Ny!!: Variabel stjärna och EX Lupi · Se mer »
EX Lupi-variabel
EX Lupi-variabeln är en typ av eruptiv variabel och bildar en särskild undergrupp till Orionvariablerna, bland T Tauri-stjärnorna (TTS).
Ny!!: Variabel stjärna och EX Lupi-variabel · Se mer »
Excitation
I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.
Ny!!: Variabel stjärna och Excitation · Se mer »
FK Comae Berenices
FK Comae Berenices är en roterande variabel av FK Comae Berenices-typ (FKCOM) i stjärnbilden Berenikes hår.
Ny!!: Variabel stjärna och FK Comae Berenices · Se mer »
FK Comae Berenices-variabel
FK Comae Berenices-variabeln är en typ av roterande variabel.
Ny!!: Variabel stjärna och FK Comae Berenices-variabel · Se mer »
Flare
En klass X flare. En flare (från engelskans flare med betydelser som låga, flamma, signalljus) är den kraftigaste typen av solutbrott.
Ny!!: Variabel stjärna och Flare · Se mer »
Flarestjärna
En flarestjärna är vanligtvis en röd dvärgstjärna av spektralklass M, som har sporadiska och oförutsägbara utbrott och stor energifrigörelse på ytan.
Ny!!: Variabel stjärna och Flarestjärna · Se mer »
Fotometri
Fotometri är vetenskapen om mätning av ljus i termer av hur det mänskliga ögat upplever ljusstyrkan.
Ny!!: Variabel stjärna och Fotometri · Se mer »
Friedrich Wilhelm August Argelander
Friedrich Wilhelm August Argelander, född den 22 mars 1799, död den 17 februari 1875 i Bonn, var en preussisk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Friedrich Wilhelm August Argelander · Se mer »
FS Canis Majoris
FS Canis Majoris är en blåvit jätte och eruptiv variabel av FS Canis Majoris-typ (FSCMa) i stjärnbilden Stora hunden.
Ny!!: Variabel stjärna och FS Canis Majoris · Se mer »
FS Canis Majoris-variabel
FS Canis Majoris-variabeln är en typ av eruptiv variabel som är föga utforskad.
Ny!!: Variabel stjärna och FS Canis Majoris-variabel · Se mer »
FU Orionis
FU Orionis är en eruptiv variabel i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Variabel stjärna och FU Orionis · Se mer »
FU Orionis-variabel
I stjärnutveckling är en FU Orionis-variabel (även FU Orionis-objekt, eller FUor) en stjärna i utvecklingsstadiet före huvudserien, som visar en extrem förändring i magnitud och spektraltyp.
Ny!!: Variabel stjärna och FU Orionis-variabel · Se mer »
Galaktisk halo
En galaktisk halo är området i en galax utanför en galaxskiva där stjärnhopar och olika objekt roterar runt galaxens centrum.
Ny!!: Variabel stjärna och Galaktisk halo · Se mer »
Galaktiskt koordinatsystem
Galaktiskt koordinatsystem kallas det koordinatsystem som används för att bestämma positioner i en galax.
Ny!!: Variabel stjärna och Galaktiskt koordinatsystem · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Variabel stjärna och Galax · Se mer »
Gamma Cassiopeiae
Gamma Cassiopeiae, eller 27 Cassiopeiae, är en eruptiv variabel stjärna i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Variabel stjärna och Gamma Cassiopeiae · Se mer »
Gamma Cassiopeiae-variabel
En Gamma Cassiopeiae-variabel (γ Cassiopeiae-variabel) är en typ av variabel stjärna, uppkallad efter prototypen Gamma Cassiopeiae.
Ny!!: Variabel stjärna och Gamma Cassiopeiae-variabel · Se mer »
Gamma Doradus
Gamma Doradus (y Doradus, förkortat Gamma Dor, y Dor), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den nordvästra delen av stjärnbilden Svärdfisken.
Ny!!: Variabel stjärna och Gamma Doradus · Se mer »
Gamma Doradus-variabel
Gamma Doradus-variabler är variabla stjärnor som visar variationer i magnitud på grund av icke-radiella pulseringar på ytan.
Ny!!: Variabel stjärna och Gamma Doradus-variabel · Se mer »
Gamma Velorum
Gamma Velorum (γ Velorum, förkortat Gamma Vel, γ Vel), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en multipelstjärna i den västra delen av stjärnbilden Seglet.
Ny!!: Variabel stjärna och Gamma Velorum · Se mer »
Gäststjärna (astronomi)
En gäststjärna, kinesiska 客星, pinyin kèxīng, var inom kinesisk astronomi en stjärna som plötsligt uppenbarade sig på en plats där tidigare ingen stjärna tidigare observerats; en stjärna som efter en kortare eller längre tid åter försvann.
Ny!!: Variabel stjärna och Gäststjärna (astronomi) · Se mer »
Genitiv
Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.
Ny!!: Variabel stjärna och Genitiv · Se mer »
Giacomo Filippo Maraldi
Giacomo Filippo Maraldi, född 21 augusti 1665 i Perinaldo vid Nice, död 1 december 1729, fransk-italiensk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Giacomo Filippo Maraldi · Se mer »
Gottfried Kirch
Gottfried Kirch. Gottfried Kirch, född 18 december 1639, död 25 juli 1710 i Berlin, var en tysk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Gottfried Kirch · Se mer »
Granatstjärnan
Granatstjärnan, även kallad My Cephei (μ Cep) eller Erakis, är en stjärna i stjärnbilden Cepheus.
Ny!!: Variabel stjärna och Granatstjärnan · Se mer »
Grundton
Grundtonen är en musikalisk term som kan syfta på.
Ny!!: Variabel stjärna och Grundton · Se mer »
GW Librae
GW Librae, eller Nova Librae 1983, är en pulserande vit dvärg av GW Librae-typ (ZZ/GWLIB) och dvärgnova av UGWZ-typ i stjärnbilden Vågen.
Ny!!: Variabel stjärna och GW Librae · Se mer »
GW Librae-variabel
GW Librae-variabeln (ZZ/GWLIB) är en typ av pulserande vita dvärgar.
Ny!!: Variabel stjärna och GW Librae-variabel · Se mer »
GW Virginis-variabel
En GW Virginis-variabel (ZZO) är en typ av pulserande vit dvärg.
Ny!!: Variabel stjärna och GW Virginis-variabel · Se mer »
Harvard University
Harvard University är ett privat forskningsuniversitet i Cambridge, Massachusetts, medlem i Ivy League, vars historia, inflytande och rikedom har gjort det till ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.
Ny!!: Variabel stjärna och Harvard University · Se mer »
HD 209458 b
Osiris (HD 209458b) är en exoplanet 150 ljusår från jorden.
Ny!!: Variabel stjärna och HD 209458 b · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Variabel stjärna och Helium · Se mer »
Henrietta Swan Leavitt
Henrietta Swan Leavitt, född 4 juli 1868 i Lancaster, Massachusetts, död 12 december 1921 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Henrietta Swan Leavitt · Se mer »
Herbig-Haro-objekt
astronomiska enheter (1000 gånger avståndet mellan jorden och solen och ungefär 20 gånger storleken på vårt solsystem. Herbig-Haro-objekt (HH-objekt) är en speciell kategori små nebulosor som ses i samband med nyfödda stjärnor.
Ny!!: Variabel stjärna och Herbig-Haro-objekt · Se mer »
Hertzsprung–Russell-diagram
Gliesekatalogen över närbelägna stjärnor. Utarbetat av http://www.atlasoftheuniverse.com/hr.html Richard Powell. Ett Hertzsprung–Russell-diagram, HR-diagram, är en grafisk presentation av stjärnornas absoluta ljusstyrkor eller luminositeter mot något mått på deras temperatur, spektraltyp eller färg.
Ny!!: Variabel stjärna och Hertzsprung–Russell-diagram · Se mer »
HL Tauri
HL Tauri är en ung T Tauri-stjärna i Oxens stjärnbild, ungefär 450 ljusår från jorden.
Ny!!: Variabel stjärna och HL Tauri · Se mer »
Hubbleteleskopet
Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.
Ny!!: Variabel stjärna och Hubbleteleskopet · Se mer »
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Ny!!: Variabel stjärna och Huvudserien · Se mer »
HW Virginis
HW Virginis är en förmörkelsevariabel av HW Virginis-typ (EA/HW) i stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Variabel stjärna och HW Virginis · Se mer »
HW Virginis-variabel
HW Virginis-variabeln är en förmörkelsevariabel av Algol-typ och därmed en dubbelstjärna där komponenterna råkar ha en sådan bana att de sett från jorden passerar framför varandra.
Ny!!: Variabel stjärna och HW Virginis-variabel · Se mer »
Hyperjätte
Storleksjämförelse mellan solen och hyperjätten VY Canis Majoris, en av de största kända stjärnorna. En hyperjätte är en stjärna med en enorm massa och extremt hög ljusstyrka.
Ny!!: Variabel stjärna och Hyperjätte · Se mer »
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Ny!!: Variabel stjärna och Infraröd strålning · Se mer »
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Ny!!: Variabel stjärna och Internationella astronomiska unionen · Se mer »
Ismaël Boulliau
Ismaël Boulliau, latiniserat Bullialdus, född 25 september 1605 i Loudun, död 25 november 1694 i Paris, var en fransk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Ismaël Boulliau · Se mer »
IW Andromedae
IW Andromedae är en dvärgnova i stjärnbilden Andromeda.
Ny!!: Variabel stjärna och IW Andromedae · Se mer »
IW Andromedae-variabel
IW Andromedae-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel, en undergrupp till dvärgnovorna (UG).
Ny!!: Variabel stjärna och IW Andromedae-variabel · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Variabel stjärna och Järn · Se mer »
Jättestjärna
En jättestjärna, eller rätt och slätt jätte, är en stjärna som befinner sig i sena utvecklingsstadier, där allt väte hunnit omvandlas till helium och kol i centrum.
Ny!!: Variabel stjärna och Jättestjärna · Se mer »
Johannes Hevelius
Heveliusobservatoriet i Danzig 1640. Peter Crügers azimutala kvadrant, färdigställd av Hevelius. Hevelius karta över månen. Johannes Hevelius, född 28 januari 1611, död 28 januari 1687, även kallad Jan Hevelius, Johannes Hewel, Johann Hewelke, Johannes Höwelcke på tyska eller Jan Heweliusz på polska, var en polsk-tysk astronom och selenograf.
Ny!!: Variabel stjärna och Johannes Hevelius · Se mer »
Johannes Kepler
Johannes Kepler (även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker.
Ny!!: Variabel stjärna och Johannes Kepler · Se mer »
Johannes Phocylides Holwarda
Johannes Phocylides Holwarda, född 19 februari 1618 i Holwerd, Friesland, död 22 januari 1651 i Franeker, var en nederländsk filosof och astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Johannes Phocylides Holwarda · Se mer »
John Goodricke
John Goodricke. John Goodricke, född den 17 september 1764, död den 20 april 1786, var en engelsk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och John Goodricke · Se mer »
John Russell Hind
John Russell Hind, född 12 maj 1823 i Nottingham, död 23 december 1895 i Twickenham i London, var en brittisk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och John Russell Hind · Se mer »
Julianskt datum
Ett julianskt datum (JD) är enligt ett förslag av den holländske kronologen Joseph Justus Scaliger (1540 – 1609) det antal dygn som gått sedan måndag 1 januari 4713 f.Kr. i den julianska kalendern, 12.00 UT (middag) vid Greenwichs horisont - ibland lägger man dock nollpunkten vid midnatt.
Ny!!: Variabel stjärna och Julianskt datum · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Variabel stjärna och Jupiter · Se mer »
Kalcium
Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.
Ny!!: Variabel stjärna och Kalcium · Se mer »
Kalium
Kalium är ett grundämne och spårämne.
Ny!!: Variabel stjärna och Kalium · Se mer »
Kapteyns stjärna
Kapteyns stjärna, eller VZ Pictoris, har sitt namn efter upptäckaren, den nederländske astronomen Jacobus Kapteyn.
Ny!!: Variabel stjärna och Kapteyns stjärna · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Variabel stjärna och Kärnfusion · Se mer »
Kölen (stjärnbild)
Kölen (Carina på latin) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Ny!!: Variabel stjärna och Kölen (stjärnbild) · Se mer »
Kedjereaktion
Kedjereaktion eller självkatalyserande reaktion är en kemisk reaktion eller kärnreaktion vars reaktionsprodukt katalyserar reaktionen i fråga.
Ny!!: Variabel stjärna och Kedjereaktion · Se mer »
Keplers stjärna
Keplers stjärna (även Supernova 1604 och SN 1604) var en stjärna som visade sig vara en supernova.
Ny!!: Variabel stjärna och Keplers stjärna · Se mer »
Kikaren
Kikaren (Telescopium på latin) är en liten stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Ny!!: Variabel stjärna och Kikaren · Se mer »
Kisel
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).
Ny!!: Variabel stjärna och Kisel · Se mer »
Klassisk cepheid
magnituder och perioden 5,4 dygn. Den klassiska cepheiden, eller Delta Cephei-variabeln, är en typ av pulserande cepheidvariabel med regelbundna perioder som varierar från drygt några dagar till flera veckor, med amplituder från några tiondels till två magnituder.
Ny!!: Variabel stjärna och Klassisk cepheid · Se mer »
Klotformig stjärnhop
Skorpionen En klotformig stjärnhop eller klothop är en form av stjärnhop där stjärnorna ligger mycket tätt och är starkt sammanbundna av gravitationen.
Ny!!: Variabel stjärna och Klotformig stjärnhop · Se mer »
Knut Lundmark
Knut Emil Lundmark, född 14 juni 1889 i Älvsbyn, Norrbottens län, död 23 april 1958 i Lund, Malmöhus län, var en svensk astronom utbildad vid Uppsala universitet, men senare huvudsakligen verksam som professor i astronomi vid Lunds universitet.
Ny!!: Variabel stjärna och Knut Lundmark · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Variabel stjärna och Kol · Se mer »
Konvektion
Konvektionsströmmar vid rumsuppvärmning. I) Radiator (''A'') mot yttervägg. II) Eldstad (''B'') mot innervägg och förstärkt kallras vid fönster Konvektion (strömning) är en rörelse i en vätska eller gas (fluid) som till exempel vatten eller luft.
Ny!!: Variabel stjärna och Konvektion · Se mer »
Korona
På denna bild från en solförmörkelse (1999) syns ''koronan'' väl Koronan är solens yttersta atmosfär som syns som bäst vid en total solförmörkelse.
Ny!!: Variabel stjärna och Korona · Se mer »
Kosmisk avståndsstege
Den kosmiska avståndsstegen är inom astronomin den följd av metoder som astronomer använder för att bestämma avstånden till allt avlägsnare astronomiska objekt.
Ny!!: Variabel stjärna och Kosmisk avståndsstege · Se mer »
Krabbnebulosan
Chandra-teleskopet Krabbnebulosan, NGC 1952 eller M1 (det första objektet i Messiers katalog) är ett expanderande moln av gas som utgör resterna efter en supernova som kunde ses 4 juli år 1054.
Ny!!: Variabel stjärna och Krabbnebulosan · Se mer »
Krom
Krom är ett metalliskt grundämne som ofta används i legeringar och är näst efter kol (diamant) och bor det hårdaste grundämnet.
Ny!!: Variabel stjärna och Krom · Se mer »
Kromosfär
filament. Kromosfären är det näst yttersta skiktet av solens atmosfär, mellan koronan (ytterst) och fotosfären.
Ny!!: Variabel stjärna och Kromosfär · Se mer »
Kvasar
Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av rymdteleskopet Hubble En konstnärs tolkning av en kvasargalax En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna.
Ny!!: Variabel stjärna och Kvasar · Se mer »
La Silla-observatoriet
miniatyr La Sillaobservatoriet är ett observatorium med 18 teleskop som tillhör Europeiska sydobservatoriet.
Ny!!: Variabel stjärna och La Silla-observatoriet · Se mer »
Lacaille 9352
Lacaille 9352 är en röd dvärg i stjärnbilden Södra fisken (latin: Piscis Austrinus) med magnitud 7,34.
Ny!!: Variabel stjärna och Lacaille 9352 · Se mer »
Lambda Eridani
Lambda Eridani, (λ Eridani, förkortat Lambda Eri, λ Eri) som är stjärnans Bayerbeteckning, eller 69 Eridani, är en ensam stjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Eridanus.
Ny!!: Variabel stjärna och Lambda Eridani · Se mer »
Lambda Eridani-variabel
Lambda Eridani-variabeln, (LERI), är en grupp av Be-stjärnor som är eruptiva variabler med små förändringar i ljusstyrkan på några hundradels magnituder och högst regelbundna perioder på mellan 0,5 och 2,0 dygn.
Ny!!: Variabel stjärna och Lambda Eridani-variabel · Se mer »
Lambda Tauri
Lambda Tauri (λ Tauri, förkortat Lambda Tau, λ Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Variabel stjärna och Lambda Tauri · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Variabel stjärna och Latin · Se mer »
Lilla magellanska molnet
Lilla magellanska molnet är en dvärggalax.
Ny!!: Variabel stjärna och Lilla magellanska molnet · Se mer »
Linjediagram
Exempel på ett enkelt linjediagram, som visar datavärdet (y-axel) över regelbundna intervaller (x-axel) genom att datapunkterna förbinds med en linje. Linjediagram (graf) är en diagramtyp som genom linjer visar de storheter som grafiskt ska återgivas.
Ny!!: Variabel stjärna och Linjediagram · Se mer »
Litium
Litium, uttal: li't(s)ium (latinskt namn Lithium), är grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet.
Ny!!: Variabel stjärna och Litium · Se mer »
Ljus
Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.
Ny!!: Variabel stjärna och Ljus · Se mer »
Ljusstyrka
Ljusstyrka är en fotometrisk storhet för att mäta hur mycket ljus som strålar ut i en viss riktning från en ljuskälla.
Ny!!: Variabel stjärna och Ljusstyrka · Se mer »
Logaritm
Logaritmen är inom matematiken den inversa funktionen till exponentiering.
Ny!!: Variabel stjärna och Logaritm · Se mer »
Luminös röd nova
En luminös röd nova är en stjärnexplosion som tros orsakas genom en sammanslagning av två stjärnor.
Ny!!: Variabel stjärna och Luminös röd nova · Se mer »
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Ny!!: Variabel stjärna och Luminositet · Se mer »
Luyten 726-8
Luyten 726-8 (eller Gliese 65) är en dubbelstjärna som tillhör jordens närmaste grannar bland stjärnorna.
Ny!!: Variabel stjärna och Luyten 726-8 · Se mer »
Lysande blå variabel
Lysande blå variabla stjärnor (LBV-stjärnor) är några av de varmaste och ljusstarkaste stjärnor som är kända.
Ny!!: Variabel stjärna och Lysande blå variabel · Se mer »
Magellanska molnen
De magellanska molnen Magellanska molnen är två satellitgalaxer till Vintergatan samt ett vätgasmoln.
Ny!!: Variabel stjärna och Magellanska molnen · Se mer »
Mörk energi
Universums storskaliga sammansättning enligt en analys av data från WMAP Inom fysikalisk kosmologi och celest mekanik är mörk energi en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt.
Ny!!: Variabel stjärna och Mörk energi · Se mer »
Mekbuda
Mekbuda, eller Zeta Geminorum (förkortat Zeta Gem, ζ Gem), är en stjärna i stjärnbilden av Tvillingarna, på det utsträckta vänstra "benet" av tvillingen Pollux.
Ny!!: Variabel stjärna och Mekbuda · Se mer »
Metallicitet
population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).
Ny!!: Variabel stjärna och Metallicitet · Se mer »
Minimum
Minimum betecknar det minsta värdet av en mängd värden.
Ny!!: Variabel stjärna och Minimum · Se mer »
Mira
Mira, eller Omikron Ceti, i Valfiskens stjärnbild är känd som variabel stjärna sedan 1596.
Ny!!: Variabel stjärna och Mira · Se mer »
Miravariabel
Miravariabler, efter stjärnan Mira, är en klass av pulserande variabla stjärnor som karaktäriseras av mycket röd färg, pulserande perioder längre än etthundra dygn och en skillnad i ljusstyrka på över 2,5 magnituder.
Ny!!: Variabel stjärna och Miravariabel · Se mer »
Mirzam
Mirzam, eller Beta Canis Majoris (β Canis Majoris, förkortat Beta CMa, β CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den västra delen av stjärnbilden Stora hunden.
Ny!!: Variabel stjärna och Mirzam · Se mer »
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Ny!!: Variabel stjärna och Neptunus · Se mer »
Neutronstjärna
En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.
Ny!!: Variabel stjärna och Neutronstjärna · Se mer »
Nova
En nova eller klassisk nova kallas en stjärna, vanligtvis en vit dvärg i nära kontakt med en röd jätte, som under en period ökar sin ljusstyrka kraftigt.
Ny!!: Variabel stjärna och Nova · Se mer »
Opacitet
Opacitet är ett begrepp och en storhet inom optiken som används för att ange transparens, alltså genomskinlighet.
Ny!!: Variabel stjärna och Opacitet · Se mer »
Orion (stjärnbild)
Orion (samma på latin) är en av stjärnhimlens bäst kända stjärnbilder.
Ny!!: Variabel stjärna och Orion (stjärnbild) · Se mer »
Orion-variabel
En Orion-variabel är en variabel stjärna som uppvisar oregelbundna och eruptiva variationer i dess magnitud och är vanligtvis associerad med en diffus nebulosa.
Ny!!: Variabel stjärna och Orion-variabel · Se mer »
Ormbäraren
Ormbäraren (Ophiuchus på latin) är en stor stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Ny!!: Variabel stjärna och Ormbäraren · Se mer »
Oscillation
Oscillation, rörelse- eller signalvariationer, exempelvis en rörelse eller vibration som varierar kring ett jämviktsläge.
Ny!!: Variabel stjärna och Oscillation · Se mer »
Oxen (stjärnbild)
Oxen (Taurus på latin), ibland kallad "Tjuren", är en omisskännlig och ljusstark stjärnbild på den nordligaste delen av ekliptikan.
Ny!!: Variabel stjärna och Oxen (stjärnbild) · Se mer »
P Cygni
P Cygni, eller 34 Cygni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en variabel stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Svanen.
Ny!!: Variabel stjärna och P Cygni · Se mer »
Perseus (stjärnbild)
Perseus (samma på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Variabel stjärna och Perseus (stjärnbild) · Se mer »
PG 1159-035
PG 1159-035 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Variabel stjärna och PG 1159-035 · Se mer »
Pistolstjärnan
Pistolstjärnan, är kanske den ljusstarkaste stjärnan i hela Vintergatan (enbart om det visar sig att objektet LBV 1806-20 är en kompakt grupp stjärnor snarare än en enstaka stjärna).
Ny!!: Variabel stjärna och Pistolstjärnan · Se mer »
Planetarisk nebulosa
En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.
Ny!!: Variabel stjärna och Planetarisk nebulosa · Se mer »
Planetpassage-variabel
Planetpassage-variabeln är en förmörkelsevariabel där stjärnan förmörkas av en eller flera planeter i sitt solsystem, när någon av dessa passerar över stjärnans yta.
Ny!!: Variabel stjärna och Planetpassage-variabel · Se mer »
Polarisering (elektromagnetism)
Animation där ett polarisationsfilter vrids i polariserat ljus. Elektromagnetiska vågor, inklusive ljus, rör sig i en vågrörelse utmed en rät linje.
Ny!!: Variabel stjärna och Polarisering (elektromagnetism) · Se mer »
Polära koordinater
Polära koordinater används i en form av tvådimensionellt koordinatsystem där en punkt identifieras av ett avstånd från en fix punkt samt av en vinkel.
Ny!!: Variabel stjärna och Polära koordinater · Se mer »
Polstjärnan
Polstjärnan (latin: stella polāris), Alfa Ursae Minoris, är en stjärna som ingår i stjärnbilden Lilla björnen.
Ny!!: Variabel stjärna och Polstjärnan · Se mer »
Population
vitsippor. Population är inom biologin (framför allt ekologin) en grupp individer av en art som finns inom ett visst område vid en viss tid.
Ny!!: Variabel stjärna och Population · Se mer »
Population (astronomi)
Med population inom astronomi avses en grupp av stjärnor utvalda efter vissa kriterier.
Ny!!: Variabel stjärna och Population (astronomi) · Se mer »
Potentiell energi
Potentiell energi är energi som är lagrad i ett föremål beroende på dess position i ett kraftfält eller lagrad i ett system vars energi är beroende av systemets tillstånd.
Ny!!: Variabel stjärna och Potentiell energi · Se mer »
Precession
Precession av ett gyroskop. Precession är en mekanisk funktion hos snurror (exempelvis jorden), där rotationsaxeln vinglar (pendlar) lite i rymden.
Ny!!: Variabel stjärna och Precession · Se mer »
Propus
Propus, eller Eta Geminorum (förkortat Eta Gem, η Gem), som också heter Tejat Prior, "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016. är en trippelstjärna i stjärnbilden Tvillingarna. Den är synlig för blotta ögat och befinner sig på ett avstånd av ca 380 ljusår från solen.
Ny!!: Variabel stjärna och Propus · Se mer »
Proxima Centauri
Proxima Centauri i storleksjämförelse med solen och Alfa Centauri A och B. Proxima Centauri fotograferad 2013 av Rymdteleskopet Hubble. Proxima Centauri (Latinets proxima.
Ny!!: Variabel stjärna och Proxima Centauri · Se mer »
Przybylskis stjärna
Przybylskis stjärna, eller V816 Centauri, är en pulserande variabel av typen snabbt pulserande Ap-stjärna (roAp) i stjärnbilden Kentauren.
Ny!!: Variabel stjärna och Przybylskis stjärna · Se mer »
Pulsar
En pulsar (av engelskans pulsating star) är en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.
Ny!!: Variabel stjärna och Pulsar · Se mer »
Pulserande variabel
En pulserande variabel är en stjärna som varierar i ljusstyrka.
Ny!!: Variabel stjärna och Pulserande variabel · Se mer »
Pulserande vit dvärg
Pulserande vita dvärgar är vita dvärgar som pulserar med samma mekanism som cepheiderna och har egna instabilitetsområden i HR-diagrammet som passeras allteftersom de svalnar.
Ny!!: Variabel stjärna och Pulserande vit dvärg · Se mer »
PV Telescopii
PV Telescopii (även känd som HD 168476) är en ensam stjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Kikaren.
Ny!!: Variabel stjärna och PV Telescopii · Se mer »
PV Telescopii-variabel
PV Telescopii-variabel är en typ av variabel stjärna som är etablerad i General Catalogue of Variable Stars med akronymen PVTEL.
Ny!!: Variabel stjärna och PV Telescopii-variabel · Se mer »
R Aquilae
R Aquilae är en pulserande variabel av Mira Ceti-typ i stjärnbilden Örnen.
Ny!!: Variabel stjärna och R Aquilae · Se mer »
R Coronae Borealis
R Coronae Borealis är en gul superjätte i stjärnbilden Norra kronan.
Ny!!: Variabel stjärna och R Coronae Borealis · Se mer »
R Coronae Borealis-variabel
R Coronae Borealis-variabeln är en stjärna som varierar i ljusstyrka och är en superjätte som är vätefattig och rik på kol.
Ny!!: Variabel stjärna och R Coronae Borealis-variabel · Se mer »
R Hydrae
R Hydrae är en pulserande variabel av Mira Ceti-typ (M) i stjärnbilden Vattenormen.
Ny!!: Variabel stjärna och R Hydrae · Se mer »
R Leonis
R Leonis är en variabel stjärna av Mira Ceti-typ i stjärnbilden Lejonet.
Ny!!: Variabel stjärna och R Leonis · Se mer »
R Scuti
R Scuti är en pulserande variabel av RV Tauri-typ (RVA) i stjärnbilden Skölden.
Ny!!: Variabel stjärna och R Scuti · Se mer »
R Trianguli
R Trianguli är en pulserande variabel av Mira Ceti-typ (M) i stjärnbilden Triangeln.
Ny!!: Variabel stjärna och R Trianguli · Se mer »
Radialhastighet
rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.
Ny!!: Variabel stjärna och Radialhastighet · Se mer »
Rasalgethi
Rasalgethi eller Alfa Herculis (α Herculis, förkortat Alfa Her, α Her) som är stjärnans Bayerbeteckning, är huvudkomponenten i en multipelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Herkules.
Ny!!: Variabel stjärna och Rasalgethi · Se mer »
Räven
Räven (Vulpecula på latin) är en svag stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Variabel stjärna och Räven · Se mer »
Röd dvärg
Röda dvärgar är dvärgstjärnor med cirka en tredjedels solmassa och mindre diameter.
Ny!!: Variabel stjärna och Röd dvärg · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Variabel stjärna och Röntgenstrålning · Se mer »
Rho Cassiopeiae
Rho Cassiopeiae är en stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Variabel stjärna och Rho Cassiopeiae · Se mer »
Rigel
sol. Rigel (β Ori, β Orionis, Beta Orionis) är, trots att den är döpt till "beta", den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Orion och den sjunde ljusstarkaste stjärnan på natthimlen.
Ny!!: Variabel stjärna och Rigel · Se mer »
Roche-lob
Roche-potential kring stjärnor med massaförhållande 1:2; Roche-loberna ligger mellan Lagrangepunkterna. Roche-lob är ett område i rymden runt varje komponent av en dubbelstjärna, där material är bundet till den närmaste stjärnan.
Ny!!: Variabel stjärna och Roche-lob · Se mer »
Ross 248
Ross 248, med variabelnamnet HH Andromedae, är en röd dvärgstjärna som ligger omkring 10,3 ljusår från jorden i stjärnbilden Andromeda.
Ny!!: Variabel stjärna och Ross 248 · Se mer »
RR Lyrae
RR Lyrae är prototyp-stjärna för pulserande variabler av RR Lyrae-typ (RRAB/BL), i stjärnbilden Lyran.
Ny!!: Variabel stjärna och RR Lyrae · Se mer »
RR Lyrae-stjärna
RR Lyraestjärnor är en kategori av pulserande stjärnor tillhörande population II och är alltså relativt gamla stjärnor.
Ny!!: Variabel stjärna och RR Lyrae-stjärna · Se mer »
RS Canum Venaticorum
RS Canum Venaticorum är en eruptiv variabel av RS Canum Venaticorum-typ (EA/AR/RS) i stjärnbilden Jakthundarna.
Ny!!: Variabel stjärna och RS Canum Venaticorum · Se mer »
RS Canum Venaticorum-variabel
En RS Canum Venaticorum-variabel, som fått sin benämning från dess prototypstjärna, RS Canum Venaticorum (förkortad RS CVn), är en typ av variabel stjärna, som utgörs av en tätt cirkulerande dubbelstjärna med aktiva kromosfärer, som kan orsaka stora stjärnfläckar.
Ny!!: Variabel stjärna och RS Canum Venaticorum-variabel · Se mer »
RS Ophiuchi
RS Ophiuchi är ett rekurrent novasystem i stjärnbilden Ormbäraren på ungefär 5000 ljusårs avstånd från jorden.
Ny!!: Variabel stjärna och RS Ophiuchi · Se mer »
RV Tauri
RV Tauri (RV Tau) är en stjärna i norra delen av stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Variabel stjärna och RV Tauri · Se mer »
RV Tauri-variabel
RV Tauri-variabler är ljusstarka variabla stjärnor som har tydliga variationer i magnitud med alternerande djupa och grunda minima.
Ny!!: Variabel stjärna och RV Tauri-variabel · Se mer »
Rysslands Vetenskapsakademi
miniatyr Rysslands Vetenskapsakademi (på ryska Российская академия наук, PAH), RAN, är Rysslands nationalakademi.
Ny!!: Variabel stjärna och Rysslands Vetenskapsakademi · Se mer »
S Doradus
S Doradus är prototypstjärnan för lysande blå variabler (LBV/SDOR), belägen i stjärnbilden Svärdfisken.
Ny!!: Variabel stjärna och S Doradus · Se mer »
Sällsynta jordartsmetaller
Sällsynta jordartsmetaller (förkortas ibland REE efter engelskans rare-earth element eller REM efter rare-earth metal), är metalliska grundämnen vars föreningar förekommer relativt sparsamt i naturen.
Ny!!: Variabel stjärna och Sällsynta jordartsmetaller · Se mer »
Scheat
Scheat eller Beta Pegasi (β Pegasi, förkortat Beta Phe, β Phe) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Pegasus.
Ny!!: Variabel stjärna och Scheat · Se mer »
Seglet
Seglet (Vela på latin) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Ny!!: Variabel stjärna och Seglet · Se mer »
Skölden
Skölden (Scutum på latin) är en liten stjärnbild på södra stjärnhimlen nära himmelsekvatorn.
Ny!!: Variabel stjärna och Skölden · Se mer »
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Ny!!: Variabel stjärna och Skenbar magnitud · Se mer »
Skytten (stjärnbild)
Skytten (Sagittarius på latin) är en stjärnbild på ekliptikan.
Ny!!: Variabel stjärna och Skytten (stjärnbild) · Se mer »
SN 1054
SN 1054 var en supernova i Oxens stjärnbild som observerades över stora delar av världen och dokumenterades av kinesiska astronomer.
Ny!!: Variabel stjärna och SN 1054 · Se mer »
SN 1572
SN 1572 (Tychos supernova eller Tycho Brahes nova), B Cassiopeiae (B Cas) eller 3C 10 var en supernova av typ Ia i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Variabel stjärna och SN 1572 · Se mer »
SN 1885A
S Andromedae (eller SN 1885A) var en supernova i Andromedagalaxen, och blev i augusti 1885 den första supernovan utanför Vintergatan som människan observerat.
Ny!!: Variabel stjärna och SN 1885A · Se mer »
SN 1987A
SN 1987A var en supernova i utkanterna av Tarantelnebulosan i det Stora magellanska molnet, en närbelägen dvärggalax.
Ny!!: Variabel stjärna och SN 1987A · Se mer »
SN 2002cx
SN 2002cx var en typ I supernova i Jungfruns stjärnbild.
Ny!!: Variabel stjärna och SN 2002cx · Se mer »
Snabbt pulserande Ap-stjärna
En snabbt pulserande Ap-stjärna (roAp-stjärna) är en undertyp bland Ap-stjärnorna som uppvisar snabba fotometriska eller radiella hastighetsvariationer i en kort tidsskala.
Ny!!: Variabel stjärna och Snabbt pulserande Ap-stjärna · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Variabel stjärna och Solen · Se mer »
Solförmörkelse
Principen för en solförmörkelse Total solförmörkelse i Frankrike, 11 augusti 1999. Historisk solförmörkelse Solförmörkelse 1 augusti 2008. Den svarta fläcken markerar områden med total solförmörkelse, den gråa skuggan områden med partiell solförmörkelse. Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje, varvid solen helt eller delvis blir skymd för betraktare från jorden.
Ny!!: Variabel stjärna och Solförmörkelse · Se mer »
Solfläckar
Solfläckar är mörka fläckar på solen som beror på att lokala magnetfält på solen hindrar flödet av solens energi inifrån att nå solens yta just där.
Ny!!: Variabel stjärna och Solfläckar · Se mer »
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Ny!!: Variabel stjärna och Solmassa · Se mer »
Solon Irving Bailey
Solon Irving Bailey, född den 29 december 1854 i Lisbon, New Hampshire, död den 5 juni 1931 i Norwell, Massachusetts, var en amerikansk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Solon Irving Bailey · Se mer »
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Ny!!: Variabel stjärna och Solvind · Se mer »
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Ny!!: Variabel stjärna och Spektraltyp · Se mer »
Spektrum
Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Ny!!: Variabel stjärna och Spektrum · Se mer »
Spica
Spica även kallad Axet eller Alfa Virginis (α Virginis förkortat Alfa Vir, α Vir), som är stjärnans Bayer-beteckning, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Variabel stjärna och Spica · Se mer »
SS Cygni
SS Cygni är en dvärgnova i stjärnbilden Svanen.
Ny!!: Variabel stjärna och SS Cygni · Se mer »
SS Cygni-variabel
SS Cygni-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel, en undergrupp till dvärgnovorna (UG).
Ny!!: Variabel stjärna och SS Cygni-variabel · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Variabel stjärna och Stjärna · Se mer »
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Ny!!: Variabel stjärna och Stjärnbild · Se mer »
Strontium
Strontium är ett grundämne som är del av gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 38 och kemiskt tecken Sr.
Ny!!: Variabel stjärna och Strontium · Se mer »
SU Tauri
SU Tauri är en eruptiv variabel av RCB-typ (RCB) i stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Variabel stjärna och SU Tauri · Se mer »
SU Ursae Majoris
SU Ursae Majoris är en dvärgnova i stjärnbilden Stora björnen.
Ny!!: Variabel stjärna och SU Ursae Majoris · Se mer »
SU Ursae Majoris-variabel
SU Ursae Majoris-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel, en undergrupp till dvärgnovorna (UG).
Ny!!: Variabel stjärna och SU Ursae Majoris-variabel · Se mer »
Superjätte
Superjätte eller överjätte är de stjärnor som har störst massa, förutom de extremt ovanliga hyperjättarna.
Ny!!: Variabel stjärna och Superjätte · Se mer »
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Ny!!: Variabel stjärna och Supernova · Se mer »
Supernova typ Ia
Konsensusmodellen för hur en ''supernova typ Ia'' blir till. En supernova typ Ia, förkortat till SN Ia eller SNe Ia (plural), ibland skrivet supernova typ 1a tros vara en exploderande vit dvärg i ett dubbelstjärnesystem tillsammans med en röd jätte.
Ny!!: Variabel stjärna och Supernova typ Ia · Se mer »
Supernovarest
Sammansatt foto av supernovaresterna efter Keplers supernova, SN 1604. När en stor stjärna exploderar som en supernova kastas större delen av stjärnan ut i rymden i gasform, med en hög hastighet.
Ny!!: Variabel stjärna och Supernovarest · Se mer »
Svart hål
M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.
Ny!!: Variabel stjärna och Svart hål · Se mer »
SX Arietis-variabel
SX Arietis-variabler är en klass av variabla stjärnor.
Ny!!: Variabel stjärna och SX Arietis-variabel · Se mer »
SX Phoenicis
Ingen beskrivning.
Ny!!: Variabel stjärna och SX Phoenicis · Se mer »
SX Phoenicis-variabel
SX Phoenicis-variabeln är en pulserande variabeltyp med egenskaper som liknar Delta Scuti-stjärnorna, men som består av population II-stjärnor med spektralklass A2–F5.
Ny!!: Variabel stjärna och SX Phoenicis-variabel · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Variabel stjärna och Syre · Se mer »
T Coronae Borealis
T Coronae Borealis eller Nova Coronae Borealis 1946 är en rekurrent nova i stjärnbilden Norra kronan.
Ny!!: Variabel stjärna och T Coronae Borealis · Se mer »
T Tauri
T Tauri är en eruptiv variabel av T Tauri-typ i stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Variabel stjärna och T Tauri · Se mer »
T Tauri-stjärna
T Tauri-stjärnor (eng.: T Tauri stars), ofta förkortat TTS, är en klass variabla stjärnor som har fått sitt namn efter prototypen - T Tauri.
Ny!!: Variabel stjärna och T Tauri-stjärna · Se mer »
Tidsperiod
En bild av en solförmörkelse. Bildens exponeringar är gjorda med ett intervall på tre minuter. En tidsperiod (eller ett tidsintervall) är ett avstånd mellan två punkter (händelser) i tiden.
Ny!!: Variabel stjärna och Tidsperiod · Se mer »
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.
Ny!!: Variabel stjärna och Tidvattenkrafter · Se mer »
Transversell våg
Transversell stående våg på ett membran En transversell våg eller transversalvåg är en mekanisk vågrörelse där punkternas svängningsriktning är vinkelrät mot utbredningsriktningen.
Ny!!: Variabel stjärna och Transversell våg · Se mer »
Triangelgalaxen
Triangelgalaxen är en spiralgalax i stjärnbilden Triangeln.
Ny!!: Variabel stjärna och Triangelgalaxen · Se mer »
TT Arietis
TT Arietis är en förmodad kataklysmisk variabel av VY Sculptoris-typ (NL/VY) i stjärnbilden Väduren.
Ny!!: Variabel stjärna och TT Arietis · Se mer »
Tycho Brahe
Tycho Ottesen Brahe, född 14 december 1546 på Knutstorps Borg i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag, var en dansk astronom, astrolog och alkemist.
Ny!!: Variabel stjärna och Tycho Brahe · Se mer »
U Geminorum
U Geminorum är en kataklysmisk variabel av typen dvärgnova i stjärnbilden Tvillingarna.
Ny!!: Variabel stjärna och U Geminorum · Se mer »
U Monocerotis
U Monocerotis är en pulserande variabel av RV Tauri-typ (RVB) i Enhörningens stjärnbild.
Ny!!: Variabel stjärna och U Monocerotis · Se mer »
U Orionis
U Orionis är en pulserande variabel av Mira Ceti-typ i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Variabel stjärna och U Orionis · Se mer »
Ultraviolett strålning
Ultraviolett strålning, även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets.
Ny!!: Variabel stjärna och Ultraviolett strålning · Se mer »
Underjätte
En underjätte är en typ av stjärna som är något ljusare än en normal huvudseriestjärna (dvärg), men inte lika ljus som en riktig jättestjärna.
Ny!!: Variabel stjärna och Underjätte · Se mer »
Universums expansion
En del av universum under normal expansion.Samma scenario men med accelererande expansion. Universums expansion är en metrisk avståndsökning mellan objekt i universum med tiden.
Ny!!: Variabel stjärna och Universums expansion · Se mer »
Universums storskaliga struktur
Med universums storskaliga struktur menar man strukturen på universum, de stora delarna, hur de förhåller sig till varandra och är uppdelade.
Ny!!: Variabel stjärna och Universums storskaliga struktur · Se mer »
UX Orionis
UX Orionis är en vit underjätte och eruptiv variabel av UX Orionis-typ (UXOR) i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Variabel stjärna och UX Orionis · Se mer »
UX Orionis-variabel
UX Orionis-variabeln är en typ av eruptiv variabel och bildar en särskild undergrupp till Orionvariablerna, med oregelbundna variationer inom en vid amplitud från knappt detekterbar till mer än 4 magnituder.
Ny!!: Variabel stjärna och UX Orionis-variabel · Se mer »
UX Ursae Majoris
UX Ursae Majoris är en kataklysmisk variabel av nova-liknande typ i stjärnbilden Stora björnen.
Ny!!: Variabel stjärna och UX Ursae Majoris · Se mer »
UX Ursae Majoris-variabel
UX Ursae Majoris-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel som kallas novaliknande variabel (NL).
Ny!!: Variabel stjärna och UX Ursae Majoris-variabel · Se mer »
V Bootis
V Bootis är en halvregelbunden variabel av SRA-typ i stjärnbilden Björnvaktaren.
Ny!!: Variabel stjärna och V Bootis · Se mer »
V Sagittae
V Sagittae är en kataklysmisk variabel som bildar prototyp för V Sagittae-variablerna (CBSS/V+E) i stjärnbilden Pilen. Stjärnan är av visuell magnitud +13,9 och får novaliknande utbrott upp till magnitud 8,6.
Ny!!: Variabel stjärna och V Sagittae · Se mer »
V Sagittae-variabel
V Sagittae-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel som består av tätt cirkulerande dubbelstjärnor med en vit dvärg.
Ny!!: Variabel stjärna och V Sagittae-variabel · Se mer »
V1093 Herculis
V1093 Herculis är en pulserande blå subdvärg av V1093 Herculis-typ (V1093HER) i stjärnbilden Herkules.
Ny!!: Variabel stjärna och V1093 Herculis · Se mer »
V1093 Herculis-variabel
V1093 Herculis-variabeln, (V1093HER), är en pulserande variabel av subdvärgs-typ som pulserar med perioder, 45-180 minuter, på grund av gravitationskrafter, utan att uppvisa korta perioder för pulserande på grund av stjärntryck.
Ny!!: Variabel stjärna och V1093 Herculis-variabel · Se mer »
V1500 Cygni
V1500 Cygni eller Nova Cygni 1975 var en ljusstark nova som framträdde 1975 i stjärnbilden Svanen.
Ny!!: Variabel stjärna och V1500 Cygni · Se mer »
V361 Hydrae
V361 Hydrae är en pulserande blå subdvärg av V361 Hydrae-typ (V361HYA) i stjärnbilden Vattenormen.
Ny!!: Variabel stjärna och V361 Hydrae · Se mer »
V361 Hydrae-variabel
V361 Hydrae-variabeln, (V361HYA), är en pulserande variabel av subdvärgs-typ som pulserar med korta perioder, 90-600 sekunder, på grund av stjärntryck utan att uppvisa längre perioder av pulserande på grund av gravitationskrafter.
Ny!!: Variabel stjärna och V361 Hydrae-variabel · Se mer »
V376 Pegasi
V376 Pegasi, eller HD 209458, är en förmörkelsevariabel av planetpassage-typ (EP) i Pegasus.
Ny!!: Variabel stjärna och V376 Pegasi · Se mer »
V533 Herculis
V533 Herculis eller Nova Herculis 1963 var en snabb nova i stjärnbilden Herkules.
Ny!!: Variabel stjärna och V533 Herculis · Se mer »
V603 Aquilae
V603 Aquilae eller Nova Aquilae 1918 var en nova i stjärnbilden Örnen.
Ny!!: Variabel stjärna och V603 Aquilae · Se mer »
V777 Herculis
V777 Herculis är en pulserande vit dvärg av V777 Herculis-typ (ZZB) i stjärnbilden Herkules.
Ny!!: Variabel stjärna och V777 Herculis · Se mer »
V777 Herculis-variabel
V777 Herculis-variabeln (ZZB) är en typ av pulserande vita dvärgar.
Ny!!: Variabel stjärna och V777 Herculis-variabel · Se mer »
V838 Monocerotis
V838 Monocerotis är en luminös röd nova i Enhörningens stjärnbild som hade sitt utbrott 2002.
Ny!!: Variabel stjärna och V838 Monocerotis · Se mer »
Variabel stjärna
Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.
Ny!!: Variabel stjärna och Variabel stjärna · Se mer »
Variationer av solaktiviteten
Mätningar av solstrålningen under de senaste 30 åren. Variationer av solaktiviteten avser förändringar av mängden energi som solen sänder ut i form av strålning.
Ny!!: Variabel stjärna och Variationer av solaktiviteten · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Variabel stjärna och Väte · Se mer »
Vetenskapsåret 1784
En ugn som används för framställning av tackjärn enligt puddelprocessen.
Ny!!: Variabel stjärna och Vetenskapsåret 1784 · Se mer »
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Ny!!: Variabel stjärna och Vintergatan · Se mer »
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Ny!!: Variabel stjärna och Vit dvärg · Se mer »
VY Canis Majoris
VY Canis Majoris är en röd hyperjätte som är en av de största kända stjärnorna i Vintergatan räknat i diameter.
Ny!!: Variabel stjärna och VY Canis Majoris · Se mer »
VY Sculptoris
VY Sculptoris är en vit dubbelstjärna och kataklysmisk variabel av VY Sculptoris-typ (NL/VY) i stjärnbilden Bildhuggaren.
Ny!!: Variabel stjärna och VY Sculptoris · Se mer »
VY Sculptoris-variabel
VY Sculptoris-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel som kallas novaliknande variabel (NL).
Ny!!: Variabel stjärna och VY Sculptoris-variabel · Se mer »
W Aquilae
W Aquilae är en pulserande variabel av Mira Ceti-typ i stjärnbilden Örnen.
Ny!!: Variabel stjärna och W Aquilae · Se mer »
W Ursae Majoris
W Ursae Majoris är en förmörkelsevariabel av W Ursae Majoris-typ (EW/KW), dvs stjärnan är prototyp-stjärna för variabelkategorin.
Ny!!: Variabel stjärna och W Ursae Majoris · Se mer »
W Ursae Majoris-variabel
W Ursae Majoris-variabel (EW) är en typ av förmörkelsevariabel.
Ny!!: Variabel stjärna och W Ursae Majoris-variabel · Se mer »
W Virginis
W Virginis är en pulserande variabel av Cepheid-typ i stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Variabel stjärna och W Virginis · Se mer »
W Virginis-variabel
W Virginis-variabler är en underklass av typ II cepheider som har en pulseringsperiod på 10-20 dygn,Wallerstein, G.,, Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 114 p.689–699 (2002)och är av spektralklass F6-K2.
Ny!!: Variabel stjärna och W Virginis-variabel · Se mer »
Walter Baade
Walter Baade, född den 24 mars 1893, död den 25 juni 1960, var en tysk-amerikansk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och Walter Baade · Se mer »
Willem Blaeu
Willem Janszoon Blaeu, född 1571 i Alkmaar, Nederländerna, död den 21 oktober 1638 i Amsterdam, var en nederländsk boktryckare, astronom och kartograf.
Ny!!: Variabel stjärna och Willem Blaeu · Se mer »
William Herschel
Sir Frederick William Herschel, tysk namnform Friedrich Wilhelm Herschel, född den 15 november 1738 i Hannover, död den 25 augusti 1822 i Slough, Berkshire, var en tysk-brittisk astronom.
Ny!!: Variabel stjärna och William Herschel · Se mer »
WZ Sagittae
WZ Sagittae, eller Nova Sagittae 1913, är en dvärgnova i stjärnbilden Pilen.
Ny!!: Variabel stjärna och WZ Sagittae · Se mer »
WZ Sagittae-variabel
WZ Sagittae-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel bland dvärgnovorna (UG).
Ny!!: Variabel stjärna och WZ Sagittae-variabel · Se mer »
XX Virginis
XX Virginis är en pulserande variabel av XX Virginis-typ (AHB1) i stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Variabel stjärna och XX Virginis · Se mer »
XX Virginis-variabel
XX Virginis-variabeln (AHB1) är en typ av pulserande variabel.
Ny!!: Variabel stjärna och XX Virginis-variabel · Se mer »
XZ Tauri
XZ Tauri är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Variabel stjärna och XZ Tauri · Se mer »
YY Orionis
YY Orionis är en eruptiv Orionvariabel i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Variabel stjärna och YY Orionis · Se mer »
YY Orionis-variabel
YY Orionis-variabeln är en eruptiv variabel av Orion-typ, med oregelbundna förändringar i sin ljusstyrka.
Ny!!: Variabel stjärna och YY Orionis-variabel · Se mer »
Z Andromedae
Z Andromedae är en symbiotisk stjärna i stjärnbilden Andromeda.
Ny!!: Variabel stjärna och Z Andromedae · Se mer »
Z Andromedae-variabel
Z Andromedae-variabeln är en typ av dubbelstjärna, som ofta kallas symbiotisk stjärna.
Ny!!: Variabel stjärna och Z Andromedae-variabel · Se mer »
Z Aquarii
Z Aquarii är en halvregelbunden variabel (SRA) i stjärnbilden Vattumannen.
Ny!!: Variabel stjärna och Z Aquarii · Se mer »
Z Camelopardalis
Z Camelopardalis är en kataklysmisk variabel av typen dvärgnova och prototypstjärna för undergruppen Z Camelopardalis-variabler (UGZ+N) i stjärnbilden Giraffen.
Ny!!: Variabel stjärna och Z Camelopardalis · Se mer »
Z Camelopardalis-variabel
Z Camelopardalis-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel, en undergrupp till dvärgnovorna (UG).
Ny!!: Variabel stjärna och Z Camelopardalis-variabel · Se mer »
ZZ Ceti
ZZ Ceti, eller Ross 548, är en pulserande vit dvärg av ZZ Ceti-typ (ZZA) i stjärnbilden Valfisken.
Ny!!: Variabel stjärna och ZZ Ceti · Se mer »
ZZ Ceti-variabel
ZZ Ceti-variabeln (ZZA) är en typ av pulserande vita dvärgar.
Ny!!: Variabel stjärna och ZZ Ceti-variabel · Se mer »
ZZ Leporis
ZZ Leporis är en vit stjärna och pulserande variabel i stjärnbilden Haren.
Ny!!: Variabel stjärna och ZZ Leporis · Se mer »
ZZ Leporis-variabel
ZZ Leporis-variabeln är en pulserande variabeltyp av centralstjärnor i planetariska nebulosor.
Ny!!: Variabel stjärna och ZZ Leporis-variabel · Se mer »
11 Vulpeculae
Positionen för 1670 år nova, nära Albireo. 11 Vulpeculae, eller Nova Vulpeculae 1670 och CK Vulpeculae, är en luminös röd nova i stjärnbilden Räven.
Ny!!: Variabel stjärna och 11 Vulpeculae · Se mer »
15 Arietis
15 Arietis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Väduren, som också har variabelbeteckningen AV Arietis.
Ny!!: Variabel stjärna och 15 Arietis · Se mer »
30 Herculis
30 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den nordvästra delen av stjärnbilden Herkules, som också har Bayer-beteckningen g Herculis.
Ny!!: Variabel stjärna och 30 Herculis · Se mer »
53 Persei
53 Persei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden, Perseus som också har Bayer-beteckningen d Persei och variabelbeteckningen V469 Persei.
Ny!!: Variabel stjärna och 53 Persei · Se mer »
53 Persei-variabel
53 Persei-variabeln, (SPB), är en pulserande variabel som är snarlik Beta Cephei-variablerna.
Ny!!: Variabel stjärna och 53 Persei-variabel · Se mer »
56 Arietis
56 Arietis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Väduren, som också har variabelbeteckningen SX Arietis.
Ny!!: Variabel stjärna och 56 Arietis · Se mer »
Omdirigerar här:
Delta Cephei-variabel, Elliptoidisk variabel, Eruptiv variabel, Förmörkelsevariabel, Föränderliga stjärnor, Kataklysmisk variabel, Ljuskurva, Oregelbunden röd jätte, SRD-variabel, Variabla stjärnan, Variabla stjärnor.