Snabbare tillgång än webbläsare!
34 relationer: Bas (kemi), Biogeokemiskt kretslopp, Buffertsystem, Elektromagnetism, Elektronkonfiguration, Entalpi, Entropi, Experiment, Fysik B, Godkänd (betyg), Grundämne, Gy 2011, Gymnasiepoäng, Gymnasieskola, Jordskorpan, Kärnämne, Kemi, Kemi 1, Kemisk bindning, Kemisk förening, Kemisk jämvikt, Kemisk reaktion, Lpf 94, Matematik E, Material, Naturvetenskapsprogrammet, Neutralisation (kemi), PH, Redox, Skolverket, Stökiometri, Sverige, Syra, Teknikprogrammet.
Bas (kemi)
Kaliumhydroxid Inom kemin är baser en grupp kemiska föreningar med i allmänhet lutaktig smak, som har förmågan att uppta vätejoner varvid de i en vattenlösning ger ett pH-värde över 7, eller mer allmänt, ge bort elektronpar.
Ny!!: Kemi A och Bas (kemi) · Se mer »
Biogeokemiskt kretslopp
Ett biogeokemiskt kretslopp är inom ekologi och geovetenskap den cirkulation som varje grundämne, förening eller molekyl företar, då den färdas genom de biotiska och abiotiska delarna av ett ekosystem.
Ny!!: Kemi A och Biogeokemiskt kretslopp · Se mer »
Buffertsystem
Ett buffertsystem, även kallat buffert eller buffertlösning om buffertsystemet är en kemikalie, består vanligtvis av en svag syra samt dess korresponderande bas i jämförbara koncentrationer, till exempel ättiksyra och något acetatsalt.
Ny!!: Kemi A och Buffertsystem · Se mer »
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Ny!!: Kemi A och Elektromagnetism · Se mer »
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.
Ny!!: Kemi A och Elektronkonfiguration · Se mer »
Entalpi
Entalpi är inom termodynamiken ett av flera närbesläktade mått på termodynamisk potential, och utgör även en tillståndsstorhet.
Ny!!: Kemi A och Entalpi · Se mer »
Entropi
Entropi är en fysikalisk tillståndsfunktion, betecknad S. Inom statistisk mekanik kan den ses som ett mått på sannolikheten för att ett system skall inta ett visst tillstånd; inom termodynamik snarare som ett mått på hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas till arbete.
Ny!!: Kemi A och Entropi · Se mer »
Experiment
I modulen Spacelab som medföljde rymdfärjan genomfördes experiment i tyngdlöshet. Vid Apollo 15:s vistelse på månen visar David Scott att en hammare och fjäder faller lika snabbt i vakuum. Ett experiment är en vetenskaplig prövning av en hypotes, teori eller konstruktion.
Ny!!: Kemi A och Experiment · Se mer »
Fysik B
Fysik B var en 150 poängs-kurs på gymnasieskolan i Sverige, vilken byggde på Fysik A. Kursen var ett karaktärsämne på Naturvetenskapsprogrammet, och var obligatorisk på vissa av programmets inriktningar.
Ny!!: Kemi A och Fysik B · Se mer »
Godkänd (betyg)
Godkänt är ett målrelaterat betyg som i Sverige används inom grundskolan (från årskurs 6), gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Ny!!: Kemi A och Godkänd (betyg) · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Kemi A och Grundämne · Se mer »
Gy 2011
Gy 2011 grundar sig på en proposition av regeringen Reinfeldt. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 2011) är en läroplan med mera som innebar omfattande förändring av Sveriges gymnasieutbildning.
Ny!!: Kemi A och Gy 2011 · Se mer »
Gymnasiepoäng
Gymnasiepoäng används som mått på kursers omfattning i svenska programgymnasiet.
Ny!!: Kemi A och Gymnasiepoäng · Se mer »
Gymnasieskola
Undervisning i skolbiblioteket i Thorildsplans gymnasium i Stockholm. En gymnasieskola (i vardagligt tal gymnasium) är en avgiftsfri och frivillig sekundärutbildning i Sverige för ungdomar som har gått ut grundskolan.
Ny!!: Kemi A och Gymnasieskola · Se mer »
Jordskorpan
Jordskorpans tjocklek (i km) på olika platser Jordskorpan kallas också för jordens skal.
Ny!!: Kemi A och Jordskorpan · Se mer »
Kärnämne
Ett kärnämne är ett skolämne som har särskild vikt och som framförallt är knutet till gymnasial utbildning.
Ny!!: Kemi A och Kärnämne · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Kemi A och Kemi · Se mer »
Kemi 1
Kemi 1 är en kurs för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Sverige enligt Gy 2011.
Ny!!: Kemi A och Kemi 1 · Se mer »
Kemisk bindning
Gitter av natriumkloridjoner En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.
Ny!!: Kemi A och Kemisk bindning · Se mer »
Kemisk förening
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner.
Ny!!: Kemi A och Kemisk förening · Se mer »
Kemisk jämvikt
Kemisk jämvikt (equilibrium) är då en kemisk reaktion äger rum med samma reaktionshastighet som dess motsatta reaktion.
Ny!!: Kemi A och Kemisk jämvikt · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Kemi A och Kemisk reaktion · Se mer »
Lpf 94
Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) infördes 1994 och reglerar flera typer av skolor i Sverige: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna samt vuxenutbildningen för utvecklingsstörda.
Ny!!: Kemi A och Lpf 94 · Se mer »
Matematik E
Matematik E var en 50-poängs kurs på gymnasieskolan i Sverige.
Ny!!: Kemi A och Matematik E · Se mer »
Material
Kristallin respektive amorf struktur. Material avser vanligen kemiskt ämne eller råämne som något framställs av, ibland även utrustning, där det senare ofta kallas materiel.
Ny!!: Kemi A och Material · Se mer »
Naturvetenskapsprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet (ofta förkortat NV, NA eller NP) är en treårig utbildning på gymnasieskolan i Sverige.
Ny!!: Kemi A och Naturvetenskapsprogrammet · Se mer »
Neutralisation (kemi)
Neutralisationsreaktion mellan saltsyra och natriumhydroxid där bromotymolblått användes som pH-indikator. Här syns att lösningen är neutral då BTB ger grön lösning vid neutralisationspunkten. Neutralisation är en kemisk reaktion mellan en syra och en bas så att ett salt (och vatten) bildas.
Ny!!: Kemi A och Neutralisation (kemi) · Se mer »
PH
pH är ett logaritmiskt mått på surhet, det vill säga på aktiviteten av vätejoner (H+) i en lösning (egentligen oxoniumjoner, H3O+, en vattenmolekyl med en extra proton, det vill säga en extra H+).
Ny!!: Kemi A och PH · Se mer »
Redox
Genom att en elektron flyttas från en natriumatom till en fluoratom bildas natriumfluorid. Redox (kortform för reduktion-oxidation-reaktion) är det kemiska fenomen vid vilket oxidationstalen hos atomer förändras.
Ny!!: Kemi A och Redox · Se mer »
Skolverket
Skolverket, formellt Statens skolverk, är svensk central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna samt för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Ny!!: Kemi A och Skolverket · Se mer »
Stökiometri
Stökiometri (från grekiskans stoikheion, grundämne, och metrein, mäta) är läran om de mängdförhållanden i vilka kemiska ämnen reagerar med varandra.
Ny!!: Kemi A och Stökiometri · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Kemi A och Sverige · Se mer »
Syra
En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner).
Ny!!: Kemi A och Syra · Se mer »
Teknikprogrammet
Teknikprogrammet är ett nationellt program på gymnasieskolan.
Ny!!: Kemi A och Teknikprogrammet · Se mer »
