Snabbare tillgång än webbläsare!
86 relationer: Albert Einstein, Allmänna relativitetsteorin, Ampères lag, Annalen der Physik, Antisymmetrisk matris, Atomur, Dopplereffekt, Dubbelt speciella relativitetsteorin, E = mc², Einsteins summakonvention, Elektrisk strömtäthet, Elektriskt fält, Elektromagnetisk strålning, Elektromagnetism, Energi, Energiprincipen, Enhetsmatris, Eter (fysik), Euklidiskt rum, Faradays lag, Fart, Foton, Fysik, Galileitransformation, Galileo Galilei, Gauss lag, Generalisering, Geometri, George Francis FitzGerald, Global Positioning System, Gravitation, Halveringstid, Hastighet, Hendrik Lorentz, Inertialsystem, Invariant, James Clerk Maxwell, Joule, Kärnreaktion, Kinetisk energi, Klassisk fysik, Klassisk mekanik, Koordinatsystem, Kosmiska partiklar, Kosmologi, Kovarians och kontravarians (vektorer), Kovariant relativitetsteori, Kovariant vektor, Kroneckerdelta, Längdkontraktion, ..., Linjärt rum, Ljusets hastighet, Lorentzfaktorn, Lorentzkraft, Lorentztransformation, Ludwig Lange (fysiker), Magnetfält, Magnetisk monopol, Massa, Maxwells ekvationer, Michelson–Morleys experiment, Myon, Newtons rörelselagar, Postulat, Rät linje, Rörelsemängd, Rum (fysik), Rumtid, Satellitnavigation, SI-enhet, Skalär, Takyon, Taylorserie, Tensor, Tid, Tidsdilatation, Tröghetslagen, Tvillingparadoxen, Vakuum, Woldemar Voigt, 1800-talet, 1885, 1887, 1892, 1895, 1905. Förläng index (36 mer) »
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Albert Einstein · Se mer »
Allmänna relativitetsteorin
Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Allmänna relativitetsteorin · Se mer »
Ampères lag
Magnetfält kring en elektrisk ledare. Ampères lag, lag inom elektrodynamik som beskriver det magnetfält som alstras av en elektrisk ström.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Ampères lag · Se mer »
Annalen der Physik
Annalen der Physik är en vetenskaplig tidskrift som utkommit under det namnet sedan 1799.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Annalen der Physik · Se mer »
Antisymmetrisk matris
En antisymmetrisk matris, även kallat skevsymmetrisk matris, är inom linjär algebra en kvadratisk matris vars transponat även är dess negativ, dvs A är antisymmetrisk om A^T.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Antisymmetrisk matris · Se mer »
Atomur
Ett atomur är ett ur som mäter tiden genom att utgå från svängningsmaximum (resonansfrekvens) hos atomer som till exempel cesium 133.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Atomur · Se mer »
Dopplereffekt
Ett objekt rör sig från höger till vänster medan det sänder ut vågrörelser. Våglängden blir kortare till vänster och längre till höger. Illustration av Dopplereffekten och varför frekvensen mäts olika av en observatör när källan rör sig. Dopplereffekt är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Dopplereffekt · Se mer »
Dubbelt speciella relativitetsteorin
Dubbelt speciella relativitetsteorin eller som den även kallas deformerat speciella relativitetsteorin (DSR) är en modifiering av speciell relativitetsteori, i vilken inte bara ljusets hastighet är konstant, utan även en viss, mycket kort, längd uppfattas lika av alla observatörer.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Dubbelt speciella relativitetsteorin · Se mer »
E = mc²
Formeln E.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och E = mc² · Se mer »
Einsteins summakonvention
Einsteins summakonvention infördes av Albert Einstein (1879-1955) och är ett sätt att förkorta och förenkla notationen i formler där flera olika summor förekommer, vilket är mycket vanligt inom fysiken i vektoranalys, gruppteori och i både den speciella och allmänna relativitetsteorin.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Einsteins summakonvention · Se mer »
Elektrisk strömtäthet
Elektrisk strömtäthet är inom elektromagnetismen den elektriska ström som flödar vinkelrätt genom en area per areaenhet.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Elektrisk strömtäthet · Se mer »
Elektriskt fält
Ett elektriskt fält alstras av elektriskt laddade partiklar och tidsvarierande magnetfält.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Elektriskt fält · Se mer »
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Elektromagnetisk strålning · Se mer »
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Elektromagnetism · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Energi · Se mer »
Energiprincipen
MIT demonstrerar hur mekanisk energi bevaras med hjälp av en pendlande metallkula. (https://web.archive.org/web/20121028071401/http://ocw.mit.edu/courses/physics/8-01-physics-i-classical-mechanics-fall-1999/video-lectures/lecture-11/ MIT Course 8.01) Energiprincipen (eller lagen om energins bevarande) är termodynamikens första huvudsats och innebär att energi inte kan skapas eller förstöras, utan endast omvandlas från en form till en annan.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Energiprincipen · Se mer »
Enhetsmatris
Inom linjär algebra är en enhetsmatris eller identitetsmatris av storleken n, den kvadratiska n×n-matris som har ettor längs huvuddiagonalen (från övre vänstra till nedre högra hörnet) och nollor överallt annars.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Enhetsmatris · Se mer »
Eter (fysik)
Den lysande etern. Man antog att jorden rör sig genom ett "medium" av eter som bär ljus. Etern är ett numera övergivet begrepp inom fysiken.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Eter (fysik) · Se mer »
Euklidiskt rum
Varje punkt i ett tredimensionellt euklidiskt rum bestäms av tre koordinater Ett euklidiskt rum är ett reellt vektorrum(ifrågasatt?) där en skalärprodukt är definierad.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Euklidiskt rum · Se mer »
Faradays lag
Faradays lag, också kallad Faradays induktionslag, är en grundläggande lag inom elektromagnetismen, upptäckt av och namngiven efter Michael Faraday och formulerad av James Clerk Maxwell.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Faradays lag · Se mer »
Fart
Svensk trafikskylt för högsta tillåtna hastigheten 90 km/h. Fart anger hur snabbt något förflyttas, alltså avståndsförändring per tidsenhet.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Fart · Se mer »
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Foton · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Fysik · Se mer »
Galileitransformation
Galileitransformation innebär att byta referenssystem för ett fysikaliskt problem enligt det vill säga genom att låta systemet förflytta sig med konstant hastighet.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Galileitransformation · Se mer »
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Galileo Galilei · Se mer »
Gauss lag
I fysiken syftar Gauss lag på någon tillämpning av den generella matematiska satsen Gauss sats som ger sambandet mellan ytintegralen av något flöde, till exempel av vätska, som flödar ut ur en sluten yta och resultatet av källor som är inneslutna i den slutna ytan.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Gauss lag · Se mer »
Generalisering
Generalisering är inom vetenskap utökandet av en teori eller modell till att gälla under bredare villkor.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Generalisering · Se mer »
Geometri
höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Geometri · Se mer »
George Francis FitzGerald
George Francis FitzGerald, irländsk fysiker född 3 augusti 1851 i Dublin, död 22 februari 1901.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och George Francis FitzGerald · Se mer »
Global Positioning System
Exempel på ett simulerat GPS med 24 satelliter. De gröna strecken visar vilka och hur många satelliter som är synliga (och därmed mottagbara) för en GPS-mottagare utan hinder vid jordytans horisont. '''GPS-satellit''' i bana runt jorden. Bärbar '''GPS-mottagare'''. NAVSTAR GPS, vanligen kallat enbart GPS (förkortning av Global Positioning System) är ett system för satellitnavigering och länge det enda allmänt användbara.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Global Positioning System · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Gravitation · Se mer »
Halveringstid
Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Halveringstid · Se mer »
Hastighet
Tåg som rör sig med hög hastighet integrering. Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Hastighet · Se mer »
Hendrik Lorentz
Hendrik Antoon Lorentz, född 18 juli 1853 i Arnhem, död 4 februari 1928 i Haarlem, var en nederländsk matematiker och fysiker.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Hendrik Lorentz · Se mer »
Inertialsystem
Ett inertialsystem eller en inertialram är koordinatsystem där Newtons första lag, tröghetslagen, gäller.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Inertialsystem · Se mer »
Invariant
En invariant är inom bland annat matematiken och informationstekniken en egenskap som inte förändras med avseende på någon avbildning.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Invariant · Se mer »
James Clerk Maxwell
James Clerk Maxwell, FRS FRSE, född 13 juni 1831 i Edinburgh, död 5 november 1879 i Cambridge, var en brittisk matematiker och fysiker som gjorde betydande insatser inom fysiken.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och James Clerk Maxwell · Se mer »
Joule
Joule (J) är den härledda enheten för energi i Internationella måttenhetssystemet (SI) och definieras: Energin en joule motsvaras av följande.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Joule · Se mer »
Kärnreaktion
En kärnreaktion är en ämnesomvandling där en atomkärna, genom att reagera med en annan partikel, genomgår en förändring och bildar en eller flera produkter.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Kärnreaktion · Se mer »
Kinetisk energi
Kinetisk energi (av grekiska κίνησις kinesis, ”rörelse”, och ἐνέργεια energeia, ”arbete”), eller rörelseenergi för en kropp, är det mekaniska arbete som krävs för att reducera dess hastighet till noll.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Kinetisk energi · Se mer »
Klassisk fysik
Klassisk fysik är samlingsnamnet för de fysikaliska teorierna som inte påverkas av modern fysik, det vill säga 1900-talets kvantmekanik.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Klassisk fysik · Se mer »
Klassisk mekanik
''Principia''. Klassisk mekanik är den del av mekaniken som grundar sig på de rörelselagar som Isaac Newton formulerade i sitt banbrytande verk Principia 1687.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Klassisk mekanik · Se mer »
Koordinatsystem
Kartesiskt koordinatsystem Ett koordinatsystem inom matematiken är ett sätt att tilldela koordinater, en ordnad följd av tal, till en punkt eller vektor i ett rum.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Koordinatsystem · Se mer »
Kosmiska partiklar
De kosmiska partiklarnas flöde som funktion av energi. Kosmiska partiklar, kosmisk strålning, är atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum i hastigheter nära ljusets hastighet.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Kosmiska partiklar · Se mer »
Kosmologi
kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätt av WMAP. Kosmologi är det vetenskapliga studiet inom astronomin och fysiken av universums uppkomst och utveckling och dess storskaliga struktur.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Kosmologi · Se mer »
Kovarians och kontravarians (vektorer)
Kovarians och kontravarians beskriver inom multilinjär algebra och tensoranalys hur den kvantitativa beskrivningen av vissa geometriska eller fysikaliska enheter förändras vid ett basbyte.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Kovarians och kontravarians (vektorer) · Se mer »
Kovariant relativitetsteori
Kovariant relativitetsteori är en nyckelegenskap hos rumtiden som uppdagades ett par år efter det att Albert Einstein år 1905 hade ställt upp den speciella relativitetsteorin.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Kovariant relativitetsteori · Se mer »
Kovariant vektor
Kovariant vektor kallas inom allmän relativitetsteori en vektor med nedre index, \; x_a.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Kovariant vektor · Se mer »
Kroneckerdelta
Inom matematik är Kroneckerdeltat eller Kroneckers delta en tensor av rang två uppkallad efter den tyske matematikern Leopold Kronecker.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Kroneckerdelta · Se mer »
Längdkontraktion
Längdkontraktion är den minskning i längd som enligt Albert Einsteins speciella relativititetsteori uppstår när ett föremål rör sig med stor hastighet i förhållande till den som mäter längden.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Längdkontraktion · Se mer »
Linjärt rum
Ett linjärt rum, även kallat vektorrum, är en mängd med en linjär struktur.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Linjärt rum · Se mer »
Ljusets hastighet
Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Ljusets hastighet · Se mer »
Lorentzfaktorn
Lorentzfaktorn, \ \gamma, uppkallad efter den nederländske matematikern och fysikern Hendrik Lorentz, är en vanligt förekommande faktor inom relativitetsteorin och är en funktion av hastigheten \ v, enligt där \ c är ljusets hastighet.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Lorentzfaktorn · Se mer »
Lorentzkraft
Kraften är uppkallad efter Hendrik Antoon Lorentz Lorentzkraften är den kraft som verkar på en elektrisk laddning i ett elektromagnetiskt fält.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Lorentzkraft · Se mer »
Lorentztransformation
Lorentztransformationen är en uppsättning ekvationer inom relativitetsteorin som anger hur tids- och rumskoordinater mäts i olika inertialsystem.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Lorentztransformation · Se mer »
Ludwig Lange (fysiker)
Gustav Ludwig Lange, född den 21 juni 1863 i Gießen, död den 12 juli 1936 i Weinsberg, var en tysk fysiker.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Ludwig Lange (fysiker) · Se mer »
Magnetfält
Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Magnetfält · Se mer »
Magnetisk monopol
En magnetisk monopol är inom partikelfysiken en hypotetisk elementarpartikel som är en isolerad magnet med bara en magnetisk pol, alltså en nordpol utan en sydpol eller tvärtom.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Magnetisk monopol · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Massa · Se mer »
Maxwells ekvationer
Maxwells elektromagnetiska ekvationer är fyra partiella differentialekvationer som beskriver elektriska och magnetiska fält.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Maxwells ekvationer · Se mer »
Michelson–Morleys experiment
Michelson och Morleys experiment. Bilden är från originalartikeln. Michelson–Morleys experiment är ett av de viktigaste och mest berömda experimenten i fysikens historia.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Michelson–Morleys experiment · Se mer »
Myon
Myonsönderfall sker genom W-bosoner (svag växelverkan). En myon är en elementarpartikel i fysiken som upptäcktes 1937.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Myon · Se mer »
Newtons rörelselagar
''Principia''. Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först 1687 i Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Newtons rörelselagar · Se mer »
Postulat
Ett postulat är något man utgår ifrån i en teori och inte bevisar.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Postulat · Se mer »
Rät linje
Notera att den röda linjen och den bruna linjen har samma lutning men olika y-skärning. En rät linje, ofta benämnd enbart linje, är en kurva, där närmaste vägen mellan två punkter på kurvan går utefter linjen.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Rät linje · Se mer »
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Rörelsemängd · Se mer »
Rum (fysik)
Definitionen av rum i fysik är omtvistad.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Rum (fysik) · Se mer »
Rumtid
Rumtid är en matematisk modell som kombinerar rum och tid till ett enda sammanvävt kontinuum.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Rumtid · Se mer »
Satellitnavigation
Konfiguration av satelliter i det amerikanska GPS-systemet, det mest utnyttjade systemet för satellitnavigation. Exempel på en GNSS-mottagare. Mottagaren anger vilka satelliter den är i kontakt med, och sin position. Satellitnavigation (även satellitnavigering, förkortat GNSS, av Global Navigation Satellite System, och SBAS som samlingsbenämning) är ett samlingsbegrepp för en grupp världstäckande navigationssystem som utnyttjar signaler från en konstellation av satelliter och pseudosatelliter för att möjliggöra positionsinmätning för en mottagare.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Satellitnavigation · Se mer »
SI-enhet
SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och SI-enhet · Se mer »
Skalär
Skalär (av franska scalaire, av senlatin scaláris, ’som hör till stege eller trappa’, av scalae, ’trappor’), används ofta inom matematik och fysik om storheter som kan beskrivas med hjälp av ett enda tal, till skillnad från vektorer av högre dimension än ett.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Skalär · Se mer »
Takyon
En takyon är en hypotetisk partikel vars absolut lägsta hastighet är ljushastigheten (c).
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Takyon · Se mer »
Taylorserie
13. Inom matematiken är en taylorserie (taylorutveckling) ett sätt att representera en funktion i form av en oändlig summa som bygger på funktionens derivator i en given punkt.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Taylorserie · Se mer »
Tensor
En tensor (lat. tendo, "spänna, dra åt, tänja") är ett matematiskt objekt som är en generalisering av begreppen skalär, vektor och linjär operator.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Tensor · Se mer »
Tid
klocka. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Tid · Se mer »
Tidsdilatation
Schematisk representation av den gravitationella rödförskjutningen av en ljusvåg från ytan av en massiv kropp. Om ljusvågen sänds i motsatt riktning blir ljuset blåförskjutet. Frekvensförskjutningarna avspeglar förändringar i tidsförloppen. Tidsdilatation (tidsutvidgning) beroende på hastighet innebär att om två referenssystem r och r', har identiska klockor, kommer en observatör i r att anse att klockan i r' går långsammare om referenssystemen r och r' befinner sig i relativ rörelse.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Tidsdilatation · Se mer »
Tröghetslagen
Newtons första lag eller tröghetslagen, som den också kallas, definierar inertialsystem.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Tröghetslagen · Se mer »
Tvillingparadoxen
Tvillingparadoxen är en skenbar paradox som uppträder inom den speciella relativitetsteorin.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Tvillingparadoxen · Se mer »
Vakuum
Vakuumpump Vakuum (även tomrum) är ett fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Vakuum · Se mer »
Woldemar Voigt
Woldemar Voigt, född den 2 september 1850 i Leipzig och död 13 december 1919 i Göttingen, var en tysk fysiker, som lämnade bestående bidrag till modern teoretisk fysik.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och Woldemar Voigt · Se mer »
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och 1800-talet · Se mer »
1885
1885 (MDCCCLXXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och 1885 · Se mer »
1887
1887 (MDCCCLXXXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och 1887 · Se mer »
1892
1892 (MDCCCXCII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och 1892 · Se mer »
1895
1895 (MDCCCXCV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och 1895 · Se mer »
1905
1905 (MCMV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Speciella relativitetsteorin och 1905 · Se mer »
Omdirigerar här:
Einsteins postulat, Relativistisk massa, Speciell relativitet, Speciell relativitetsteori, Speciella relativitetsteori.
