Snabbare tillgång än webbläsare!
135 relationer: Abstrakt, Albert Einstein, Allmänna relativitetsteorin, Anatomi, Anglosfären, Anne Conway, Astronomi, Axiom, Barn, Baruch Spinoza, Bildning, Blaise Pascal, Christopher Wren, David Hume, Deduktion, Determinism, Dialog om de två världssystemen, Differentialkalkyl, Empiri, Empirism, Envälde, Epistemologi, Epok, Euklides, Experiment, Färg, Följdsats, Förlossning, Förstånd, Filosofi, Filosofins historia, Folkrätt, Francis Bacon, Fri vilja, Fysik, Galileo Galilei, Geometri, George Berkeley, Gottfried Wilhelm von Leibniz, Grön, Gresham College, Grundsmak, Gud, Helioskop, Hjärna, Hugo Grotius, Hypotes, Idealism, Identitet, Induktion (filosofi), ..., Intuition, Isaac Newton, Johannes Kepler, John Locke, John Stuart Mill, Kardanknut, Kausalitet, Klassisk mekanik, Komparation, Kontinental filosofi, Koordinatsystem, Kunskap, Leviathan (Thomas Hobbes), Matematik, Matematisk analys, Medeltidens filosofi, Medfödd, Medvetande, Metafysik, Militärdomstol, Monoteism, Moral, Mulla Sadra, Natur, Naturfilosofi, Naturrätt, Naturvetenskap, Nervsystemet, Neurologi, Neurovetenskap, Newtons rörelselagar, Newtons vagga, Objektivitet, Omdöme, Ontologi, Panteism, Parallax, Pendel, Philosophiae Naturalis Principia Mathematica, Platon, Politik, Premiss, Primära och sekundära egenskaper, Radikal (samhällsvetenskap), Rationalism, Rörelse (fysik), Reduktionism, Religion, Renässansen, René Descartes, Robert Hooke, Romersk-katolska kyrkan, Royal Society, Samuel von Pufendorf, Sötma, Sinne, Själ, Skepticism, Skolastik, Soliditet, Speciella relativitetsteorin, Språk, Syllogism, Tabula rasa, Teodicéproblemet, Thomas Hobbes, Thomas Willis, Ton, Universalitet, Upplysningstiden, Upplysningstidens filosofi, Utsträckning, Världen, Vetenskap, Vetenskaplig metod, Vetenskapsman, Vetenskapsteori, 1660, 1662, 1664, 1669, 1676, 1703, 1727, 28 november. Förläng index (85 mer) »
Abstrakt
Abstrakt (plur: abstrakter; även kallade abstraktur) kallas de delar (dragstänger etc) som hos mekaniska orglar förbinder spelbord (och i förekommande fall pedaler) med spelventilerna.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Abstrakt · Se mer »
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Albert Einstein · Se mer »
Allmänna relativitetsteorin
Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Allmänna relativitetsteorin · Se mer »
Anatomi
Mondino dei Liuzzi, ''Anathomia'', 1541. Anatomi (av grekiska ἀνατέμνω anatemnō "skära upp", av ἀνά ana "upp" och τέμνω temnō "skära") är den del av biologin som behandlar hur organismer är uppbyggda.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Anatomi · Se mer »
Anglosfären
Länder där engelska är officiellt språk men inte ett majoritetsspråk. Anglosfären, engelska Anglosphere, är de delar av världen där engelska är huvudspråk och vars länder delar liknande rättsliga traditioner.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Anglosfären · Se mer »
Anne Conway
Anne Conway, viscountessa Conway, född som Anne Finch 14 december 1631 i London, död 18 februari 1679 på Ragley Hall, Warwickshire, var en engelsk filosof inom metafysik och moralfilosofi, som tillhörde Cambridgeplatonikerna och påverkade Leibniz med sin monadlära.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Anne Conway · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Astronomi · Se mer »
Axiom
Ett axiom (latin axioma, av gr ἀξίωμα, 'värde', 'åsikt') är i vardagliga sammanhang ett självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Axiom · Se mer »
Barn
Ett spädbarn. Ett barn är en människa som ännu inte har uppnått vuxen ålder.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Barn · Se mer »
Baruch Spinoza
Baruch Spinoza (latin Benedictus de Spinoza, portugisiska Bento De Espinosa), född 24 november 1632 i Amsterdam, död 21 februari 1677 i Haag, var en nederländsk filosof av portugisisk sefardisk härkomst.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Baruch Spinoza · Se mer »
Bildning
Bildning är den utveckling av personligheten och odling av själsliga förmågor och förhållningssätt som anses följa av högre studier och förkovran i viss litteratur.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Bildning · Se mer »
Blaise Pascal
Blaise Pascal. Blaise Pascal, född 19 juni 1623 i Clermont-Ferrand, död 19 augusti 1662 i Paris, var en fransk matematiker, fysiker, filosof och religiös skriftställare.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Blaise Pascal · Se mer »
Christopher Wren
Sir Christopher Michael Wren, född 20 oktober 1632 i East Knoyle, Wiltshire, död 25 februari 1723 på Hampton Court utanför London, var en brittisk arkitekt och astronom.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Christopher Wren · Se mer »
David Hume
David Hume, född 7 maj 1711 i Edinburgh, Skottland, död 25 augusti 1776 i Edinburgh, var en skotsk filosof, historiker och nationalekonom.
Ny!!: 1600-talets filosofi och David Hume · Se mer »
Deduktion
Deduktion (vetenskapliga bevis) är generellt identiskt med härledning av slutsatser från givna premisser.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Deduktion · Se mer »
Determinism
Determinism är en världsåskådning eller ståndpunkt som i första hand behandlas i filosofin, vilken innebär att allt som sker bestäms av tidigare orsaker eller villkor.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Determinism · Se mer »
Dialog om de två världssystemen
Dialog om de två världssystemen (Dialogo sopra i due massimi sistemi del mondo) är en bok skriven av Galileo Galilei år 1632 där han ställde en geocentrisk världsbild mot en heliocentrisk världsbild, alltså huruvida jorden eller solen var universums medelpunkt.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Dialog om de två världssystemen · Se mer »
Differentialkalkyl
Differentialkalkyl är det område inom den matematiska analysen som behandlar derivator och differentialer.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Differentialkalkyl · Se mer »
Empiri
Empiri (av grekiska ἐμπειρία, erfarenhet) innefattar erfarenheter och sinnesintryck som ligger till grund för upplevelse, tolkning eller slutledning.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Empiri · Se mer »
Empirism
Empirism är en filosofisk lära som tar sin utgångspunkt i tanken att all kunskap om yttervärlden har sitt ursprung i sinnesintryck.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Empirism · Se mer »
Envälde
Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Envälde · Se mer »
Epistemologi
Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Epistemologi (eller kunskapsteori) är läran om kunskap.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Epistemologi · Se mer »
Epok
En epok (av franska époque, grekiska εποχή) är en längre tidsperiod, en tidsålder med karakteristiska kännetecken, en avgränsad period.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Epok · Se mer »
Euklides
Euklides (grekiska Eukleides), född cirka 325 f.Kr., död cirka 265 f.Kr., ibland kallad Euklides från Alexandria, var en grekisk matematiker verksam i Alexandria i nuvarande Egypten omkring 300 f.Kr. Han är mest känd för verket Elementa.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Euklides · Se mer »
Experiment
I modulen Spacelab som medföljde rymdfärjan genomfördes experiment i tyngdlöshet. Vid Apollo 15:s vistelse på månen visar David Scott att en hammare och fjäder faller lika snabbt i vakuum. Ett experiment är en vetenskaplig prövning av en hypotes, teori eller konstruktion.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Experiment · Se mer »
Färg
Ordet färg syftar på en rad olika företeelser.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Färg · Se mer »
Följdsats
En följdsats eller korollarium är en sats som är en omedelbar följd av en annan sats.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Följdsats · Se mer »
Förlossning
Förlossning eller födsel är den process då en kvinna föder fram ett barn från livmodern och utgör avslutningen på en graviditet.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Förlossning · Se mer »
Förstånd
Prudentia med sina attribut: spegel och orm, detalj från det monument som restes 1514 över den franske kungen Ludvig XII i St Denis, Paris Förstånd (latin: prudentia) eller klokhet, emellanåt används ordet sapientia, är en av de fyra kardinaldygderna.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Förstånd · Se mer »
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Filosofi · Se mer »
Filosofins historia
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar i filosofin uppstått och hur de besvarats genom historien.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Filosofins historia · Se mer »
Folkrätt
Folkrätten (efter tyska Völkerrecht) är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt (engelska Public international law).
Ny!!: 1600-talets filosofi och Folkrätt · Se mer »
Francis Bacon
Francis Bacon, 1:e viscount Saint Albans, baron Verulam, född 22 januari 1561 i London, död 9 april 1626 i Highgate i London, var en engelsk filosof, advokat, vetenskapsman, statsman, författare och Englands lordkansler 1618–1621.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Francis Bacon · Se mer »
Fri vilja
En bild som visar en kille som hoppar ner i vatten. Det tros allmänt att människor fattar beslut (exempelvis att hoppa ner i vatten) utifrån fri vilja. Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Fri vilja · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Fysik · Se mer »
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Galileo Galilei · Se mer »
Geometri
höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Geometri · Se mer »
George Berkeley
George Berkeley (ˈbɑːrkli), född den 12 mars 1685 på Dysart Castle i närheten av Thomastown i Kilkenny, död den 14 januari 1753 i Oxford, var en irländsk filosof (empiriker, fenomenalist och kunskapsidealist) och biskop.
Ny!!: 1600-talets filosofi och George Berkeley · Se mer »
Gottfried Wilhelm von Leibniz
Gottfried Wilhelm von Leibniz, född 1 juli 1646 i Leipzig, död 14 november 1716 i Hannover, var en tysk matematiker, filosof och friherre.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Gottfried Wilhelm von Leibniz · Se mer »
Grön
Grön är en av de traditionella spektralfärgerna och det gröna färgområdet omfattar en mängd olika gröna nyanser.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Grön · Se mer »
Gresham College
Gresham College 1740, kopparstick av George Vertue. Gresham College är en oavhängig läroinrättning i London, som går tillbaka till ett grundande av sir Thomas Gresham år 1597.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Gresham College · Se mer »
Grundsmak
Grundsmaker är smaker som människan kan känna med hjälp av smaklökar på tungan, i gommen och i svalget.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Grundsmak · Se mer »
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Gud · Se mer »
Helioskop
Helioskop (av grek. ηλιος helios, sol) är ett instrument för att betrakta solen.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Helioskop · Se mer »
Hjärna
Hjärnan är det organ som styr nervsystemet.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Hjärna · Se mer »
Hugo Grotius
Hugo Grotius 1608. Hugo Grotius (Hugo de Groot, Huig de Groot), kallad "folkrättens fader", född 10 april 1583 i Delft i Nederländerna, död 28 augusti 1645 i Rostock i Mecklenburg i nuvarande Tyskland, var en nederländsk humanist, historiker, teolog, advokat och naturrättsfilosof.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Hugo Grotius · Se mer »
Hypotes
En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Hypotes · Se mer »
Idealism
Platon och Aristoteles på Rafaels målning "Skolan i Athen". Platon är avbildad pekande mot himlen, "den högre verklighet", för att illustrera hans idealism. Idealism är en tankeriktning inom filosofin.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Idealism · Se mer »
Identitet
Identitet kan syfta på.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Identitet · Se mer »
Induktion (filosofi)
Induktion är inom vetenskapsteori en slutledningmetod som härleder generella slutsatser utifrån ett antal enskilda fall.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Induktion (filosofi) · Se mer »
Intuition
Intuition kommer från latinets intueri, som betyder åskåda, se på eller betrakta.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Intuition · Se mer »
Isaac Newton
Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Isaac Newton · Se mer »
Johannes Kepler
Johannes Kepler (även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Johannes Kepler · Se mer »
John Locke
John Locke, född 29 augusti 1632 i Wrington i Somerset, död 28 oktober 1704 i High Laver i Essex, var en engelsk filosof och politisk tänkare.
Ny!!: 1600-talets filosofi och John Locke · Se mer »
John Stuart Mill
John Stuart Mill, född 20 maj 1806 i Pentonville, Islington, London, död 8 maj 1873 i Avignon, var en brittisk filosof och nationalekonom samt 1800-talets mest inflytelserika liberala ideolog.
Ny!!: 1600-talets filosofi och John Stuart Mill · Se mer »
Kardanknut
Kardanknut, även kallad polhemsknut, är en led i en kardanaxel som tillåter axeln att byta riktning.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Kardanknut · Se mer »
Kausalitet
Kausalitet, eller orsakssamband, innebär en form av nödvändighet i relationen mellan empiriska fenomen (ting eller händelser).
Ny!!: 1600-talets filosofi och Kausalitet · Se mer »
Klassisk mekanik
''Principia''. Klassisk mekanik är den del av mekaniken som grundar sig på de rörelselagar som Isaac Newton formulerade i sitt banbrytande verk Principia 1687.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Klassisk mekanik · Se mer »
Komparation
Komparation, jämförelse, är ett böjningsmönster för adjektiv och adverb.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Komparation · Se mer »
Kontinental filosofi
Kontinental filosofi är en term som myntades av engelsktalande filosofer för att beteckna olika filosofiska traditioner som starkt har influerats av vissa 1800- och 1900-talsfilosofer från Europas fastland.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Kontinental filosofi · Se mer »
Koordinatsystem
Kartesiskt koordinatsystem Ett koordinatsystem inom matematiken är ett sätt att tilldela koordinater, en ordnad följd av tal, till en punkt eller vektor i ett rum.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Koordinatsystem · Se mer »
Kunskap
Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Kunskap eller lärdom är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakförhållanden, tillvägagångssätt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksförhållanden, förklaringsmodeller och prediktionsmodeller.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Kunskap · Se mer »
Leviathan (Thomas Hobbes)
Leviathan (originaltitel: Leviathan or The Matter, Forme and Power of a Common-Wealth Ecclesiasticall and Civil) är en bok på ämnet politisk filosofi från 1651, av den engelske filosofen Thomas Hobbes (1588–1679).
Ny!!: 1600-talets filosofi och Leviathan (Thomas Hobbes) · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Matematik · Se mer »
Matematisk analys
Matematisk analys är den del av matematiken som behandlar gränsvärden, huvudsakligen derivator och integraler, och har ofta ett fokus på funktioner av reella eller komplexa variabler.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Matematisk analys · Se mer »
Medeltidens filosofi
Boethius undervisar sina studenter (initial 1385 av ett italienskt manuskript "Consolation of Philosophy".) Medeltidens filosofi är den medeltida epoken i filosofins historia, och börjar med Romarrikets fall och slutar med renässansens födelse.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Medeltidens filosofi · Se mer »
Medfödd
Medfödd, kongenital eller utvecklingsbetingad är begrepp inom sjukvården/medicinen som innebär att en skada eller funktionsnedsättning har orsaker i personens tidiga utveckling, till exempel under graviditetsperioden.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Medfödd · Se mer »
Medvetande
Medvetande är en individs förmåga att använda olika mentala förmågor, bland annat för att tolka omvärlden, men också för andra saker såsom att planera för framtiden, tänka på sådant som hänt eller föreställa sig andra världar genom fantasi.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Medvetande · Se mer »
Metafysik
den geocentriska världsbilden befinner sig jorden i centrum av universum. Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Metafysik · Se mer »
Militärdomstol
Krigsrätt vid Östgöta flygflottilj 1929. Krigsrättsförhandlingar mot den amerikanske flygvapengeneralen Billy Mitchell 1925. Militärdomstol, även kallad för militärtribunal, krigsrätt eller ståndrätt, är en domstol som dömer krigsmän i krigstid eller fredstid enligt krigslagar.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Militärdomstol · Se mer »
Monoteism
Monoteism (av grekiska monos, och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism).
Ny!!: 1600-talets filosofi och Monoteism · Se mer »
Moral
Moral (av latinets adjektiv moralis, "det som rör sederna") är en kvalitativ egenskap i en handling, i ett beteende, eller hos en person att följa de etiska normerna; att följa god sed.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Moral · Se mer »
Mulla Sadra
Qom. Mulla Sadra (persiska: ملاصدرا) även kallad Sadr al-din Shirazi, född 1571, död 1640, persisk teosof (arif) som ledde den shiitiska teosofinns förnyelse i 1600-talets Persien.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Mulla Sadra · Se mer »
Natur
Lauterbrunnen. Natur kan i sin vidaste definition syfta på den levande materiella världen i stort.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Natur · Se mer »
Naturfilosofi
Naturfilosofi var en filosofisk gren som studerade naturen; vetenskapsgrenen räknas numera ofta till fysiken, vetenskapsfilosofin, eller andra ämnen.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Naturfilosofi · Se mer »
Naturrätt
konstitutioner, däribland Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen i Frankrike 1789. Naturrätt (latin: ius naturale, lex naturalis) är ett grundläggande begrepp inom politiska ideologier och filosofi.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Naturrätt · Se mer »
Naturvetenskap
Naturvetenskap är läran om den fysiska världen (naturen).
Ny!!: 1600-talets filosofi och Naturvetenskap · Se mer »
Nervsystemet
Schematisk bild av nervsystemet på en människa. Nervsystemet är ett biologiskt signalsystem som koordinerar funktionerna i en djurkropp med hjälp av elektrokemiska impulser.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Nervsystemet · Se mer »
Neurologi
Neurologi är en gren av medicinen som behandlar sjukdomar i nervsystemet.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Neurologi · Se mer »
Neurovetenskap
Illustration från ''Gray's Anatomy'' (1918) Neurovetenskap är en sedan 1970-talet använd samlingsbenämning för all vetenskap som sysslar med nervsystemets uppbyggnad och funktioner.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Neurovetenskap · Se mer »
Newtons rörelselagar
''Principia''. Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först 1687 i Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Newtons rörelselagar · Se mer »
Newtons vagga
Principia (animering). Släpper man flera kulor stöts även flera kulor ut. Newtons vagga är ett system av pendlar namngivet efter Isaac Newton.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Newtons vagga · Se mer »
Objektivitet
Objektivitet är inom filosofi ett centralt koncept som generellt betecknar ett sakligt och opartiskt förhållningssätt inför något.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Objektivitet · Se mer »
Omdöme
Omdöme är den mentala förmågan att fatta rationella beslut.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Omdöme · Se mer »
Ontologi
Ontologi (av grekiskans on, genitiv ontos ’varande’ och logia ’lära’, av logos ’ord’) är inom filosofin, antropologin och andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade och vilka deras väsensbetingade drag är.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Ontologi · Se mer »
Panteism
Panteism (från grekiskans παν "allt" och θεος " Gud") är en gudsuppfattning där hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett transcendent andligt väsen, i vilket allting är ett.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Panteism · Se mer »
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Ny!!: 1600-talets filosofi och Parallax · Se mer »
Pendel
En pendel är en mekanisk anordning med periodisk rörelse.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Pendel · Se mer »
Philosophiae Naturalis Principia Mathematica
Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (latin för naturfilosofins matematiska principer, ofta förkortat till enbart Principia) är ett banbrytande vetenskapligt arbete av Isaac Newton (1642–1727), som utkom år 1687.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Philosophiae Naturalis Principia Mathematica · Se mer »
Platon
Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Platon · Se mer »
Politik
Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Politik · Se mer »
Premiss
Premisser är antaganden, som utgör förutsättningar i en härledning.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Premiss · Se mer »
Primära och sekundära egenskaper
På bilden syns både primära och sekundära egenskaper. Färgerna och lukten som blomflugan upplever är exempel på sekundära egenskaper. Formen, utsträckningen och rörelserna är exempel på primära egenskaper. Primära och sekundära egenskaper är begrepp man talar om inom vetenskapsteorin.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Primära och sekundära egenskaper · Se mer »
Radikal (samhällsvetenskap)
Radikal, ytterst av lat. radix (rot), att gå till botten med något, person eller rörelse som arbetar för vittgående reformer och omdaningar av samhället i fråga om kulturella och politiska förhållanden.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Radikal (samhällsvetenskap) · Se mer »
Rationalism
Rationalism är alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Rationalism · Se mer »
Rörelse (fysik)
Cirkulär rörelse Rörelse är inom fysiken en kropps lägesändring.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Rörelse (fysik) · Se mer »
Reduktionism
Reduktionism är föreställningen att komplexa begrepp kan beskrivas med hjälp av enklare begrepp.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Reduktionism · Se mer »
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Religion · Se mer »
Renässansen
Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Renässansen · Se mer »
René Descartes
René Descartes, Renatus Cartesius, född 31 mars 1596 i La Haye en Touraine (nuvarande Descartes) i Touraine, död 11 februari 1650 i Stockholm, var en fransk filosof, matematiker, vetenskapsman, och jurist.
Ny!!: 1600-talets filosofi och René Descartes · Se mer »
Robert Hooke
Hookes mikroskop, som han nyttjade för att studera material till sin bok ''Micrographia''. Mikroskopet är tillverkat i London av Christopher Cock, som levererade flera mikroskop till Hooke. Robert Hooke, född 18 juli 1635 i Freshwater, Isle of Wight, död 3 mars 1703 i London, var en engelsk naturforskare och uppfinnare.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Robert Hooke · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Royal Society
The Royal Society (RS), fullständigt namn Royal Society of London for Improving Natural KnowledgeRoyal Societys av den 10 juli 2012.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Royal Society · Se mer »
Samuel von Pufendorf
Samuel von Pufendorf, född den 8 januari 1632 i Dorfchemnitz i Sachsen, död den 26 oktober 1694 i Berlin, var en tysk historiker, svensk friherre och politisk teoretiker, känd för sina teorier om naturrätten och folkrätten.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Samuel von Pufendorf · Se mer »
Sötma
Socker är ett exempel på en söt substans. Sötma är en av de fem grundsmakerna.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Sötma · Se mer »
Sinne
Sinnen är hos djur (inklusive människan) förmågan att förvandla olika slags retningar till upplevelser.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Sinne · Se mer »
Själ
Själ eller psyke är de mentala förmågorna hos en levande varelse: förnuft, karaktär, känsla, medvetande, minne, perception, tänkande et cetera.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Själ · Se mer »
Skepticism
Skepticism, (av grek. skeptikos, plural skeptikoi, sökare eller frågare) är ett begrepp som används på olika sätt inom filosofi, religion och vetenskap, och dessa olika betydelser bör inte blandas ihop med varandra.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Skepticism · Se mer »
Skolastik
1300-talsmålning föreställande en universitetsföreläsning. Skolastik (ytterst av grekiska scholastikos, "person som ägnar sin lediga tid åt studier") är den filosofiska och vetenskapliga huvudströmningen under högmedeltiden.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Skolastik · Se mer »
Soliditet
Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Soliditet · Se mer »
Speciella relativitetsteorin
Albert Einstein omkring 1905, året för hans ''Annus Mirabilis'' publiceringar – vilka inkluderade ''Zur Elektrodynamik bewegter Körper''. Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori publicerad 1905 av Albert Einstein.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Speciella relativitetsteorin · Se mer »
Språk
Primära hörselcortex Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Språk · Se mer »
Syllogism
En syllogism (klassisk grekiska: συλλογισμός, "slutsats", "slutledning") kan direkt jämföras med en slutledningsregel, det vill säga ett sätt att från två premisser dra en slutsats.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Syllogism · Se mer »
Tabula rasa
Tabula rasa, (latin, "tom tavla"), är en humanfilosofisk teori som hävdar att människan föds utan förutbestämda egenskaper, och att alla ens egenskaper är förvärvade under livets gång.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Tabula rasa · Se mer »
Teodicéproblemet
Teodicéproblemet – ondskans problem (av franska théodicée, ytterst av grekiska θεός, Gud, och δίκη díkē, ’rättvisa’) - behandlar problemet med att förklara Guds existens, närmare bestämt hur Gud kan vara både fullkomligt god och allsmäktig när det samtidigt finns ondska och lidande.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Teodicéproblemet · Se mer »
Thomas Hobbes
Thomas Hobbes (/hɒbz/), född 5 april 1588 i Westport (idag en del av Malmesbury), Wiltshire, död 4 december 1679 på Hardwick Hall i Derbyshire,Fredriksson (1994), s. 48 var en engelsk konservativ filosof och politisk teoretiker.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Thomas Hobbes · Se mer »
Thomas Willis
Thomas Willis, född 27 januari 1621 i Great Bedwyn, Wiltshire, England, död 11 november 1675 i London, var en engelsk vetenskapsman.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Thomas Willis · Se mer »
Ton
En ton är ett ljud med hörbar frekvens, tonhöjd.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Ton · Se mer »
Universalitet
Universalitet är en filosofisk term för allmängiltighet.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Universalitet · Se mer »
Upplysningstiden
Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Upplysningstiden · Se mer »
Upplysningstidens filosofi
Immanuel Kant. Upplysningstidens filosofi hämtade sin livskraft från naturvetenskapens framsteg.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Upplysningstidens filosofi · Se mer »
Utsträckning
Utsträckning är inom metafysik ett begrepp för egenskapen "att ta upp utrymme" (latin: extensio).
Ny!!: 1600-talets filosofi och Utsträckning · Se mer »
Världen
plattkartsprojektion. Topografisk karta av ''världen''. Världen är planeten jorden sedd från en antropocentristisk, eller mänsklig världssyn, en plats bebodd av människor.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Världen · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Vetenskap · Se mer »
Vetenskaplig metod
Albert Einsteins relativitetsteori förutsäger att tunga föremål, såsom stjärnor, böjer ljusstrålar. Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Vetenskaplig metod · Se mer »
Vetenskapsman
Fysikern Albert Einstein, en av vår tids mest berömda vetenskapsmän. En vetenskapsman är en expert inom åtminstone ett vetenskapligt område och som använder vetenskapliga metoder för att bedriva forskning.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Vetenskapsman · Se mer »
Vetenskapsteori
Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.
Ny!!: 1600-talets filosofi och Vetenskapsteori · Se mer »
1660
1660 (MDCLX) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: 1600-talets filosofi och 1660 · Se mer »
1662
1662 (MDCLXII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: 1600-talets filosofi och 1662 · Se mer »
1664
1664 (MDCLXIV) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: 1600-talets filosofi och 1664 · Se mer »
1669
1669 (MDCLXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: 1600-talets filosofi och 1669 · Se mer »
1676
1676 (MDCLXXVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: 1600-talets filosofi och 1676 · Se mer »
1703
1703 (MDCCIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en torsdag i den svenska kalendern.
Ny!!: 1600-talets filosofi och 1703 · Se mer »
1727
1727 (MDCCXXVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: 1600-talets filosofi och 1727 · Se mer »
28 november
28 november är den 332:a dagen på året i den gregorianska kalendern (333:e under skottår).
Ny!!: 1600-talets filosofi och 28 november · Se mer »
