Snabbare tillgång än webbläsare!
151 relationer: Aluminium, Amfolyt, Ammoniak, Anders Gustaf Ekeberg, Antiväte, Antoine Lavoisier, Atmosfär, Atom, Atomkärna, Ballong, Betasönderfall, Big bang, Bil, Bildupplösning, Biprodukt, Bohrs atommodell, Bränslecell, Bränslecellsbil, Bubbelkammare, Deuterium, Diamagnetism, Diamant, Diffraktion, Diracekvationen, Elektricitet, Elektrisk dipol, Elektrolys, Elektron, Ernest Rutherford, Excitation, Exoterm reaktion, Explosion, Fett, Fischer-Tropsch-processen, Fluorescens, Fossila bränslen, Fossilgas, Foton, Gas, Gasjätte, Grad Celsius, Grafit, Grekiska, Grundämne, Haber–Bosch-processen, Harold Clayton Urey, Haveri (olycka), Helium, Henry Cavendish, Hexagonala kristallsystemet, ..., Hydrid, Hydroxidjon, Icke-metall, Industri, Infraröd strålning, International Union of Pure and Applied Chemistry, Internationella måttenhetssystemet, Interstellära mediet, Isotop, Järn, Järnoxid, Jon, Jorden, Jordens atmosfär, Jupiter, Katalysator, Kärnfusion, Kärnmagnetisk resonans, Kärnreaktor, Kelvin, Kemisk bindning, Kemisk förening, Kemiskt tecken, Knallgas, Kol, Koldioxid, Kolmonoxid, Kolväte, Kosmiska partiklar, Kovalent bindning, Kristallstruktur, Kvantmekanik, Kväve, Kvicksilver, Ljus, Luftskeppet Hindenburg, Lysämne, Magnetisk resonanstomografi, Metall, Metalliskt väte, Metanol, Molekylorbital, Natriumaluminat, Natriumborhydrid, Natriumhydroxid, Nature, Neutron, NGC 604, Nickel, Nobelpriset i kemi, Omättat fett, Organisk kemi, Partikelaccelerator, Pascal (enhet), Pehr von Afzelius, Petroleum, PH, Plasma, Protium, Proton, Radium, Raketmotor, Röntgenstrålning, Redox, Saltsyra, Saturnus, Schrödingerekvationen, Standardtryck och standardtemperatur, Stjärna, Suprafluiditet, Supraledare, Svavelsyra, Syra, Syre, Temperatur, Teori, Toyota Mirai, Triangelgalaxen, Trippelpunkt, Tritium, Tryck, Tungt vatten, Universum, Uran, Vatten, Vattenånga, Väte, Väte-4, Väteatomen, Vätebindning, Vätejon, Vätgasfordon, Vätska, Växthuseffekten, Vetenskapsåret 1766, Vetenskapsåret 1783, Vetenskapsåret 1784, Vetenskapsåret 1795, Vetenskapsåret 1934, Volt, Zink. Förläng index (101 mer) »
Aluminium
Aluminium är ett metalliskt grundämne med atomnummer 13.
Ny!!: Väte och Aluminium · Se mer »
Amfolyt
En amfolyt eller amfotär elektrolyt är ett kemiskt ämne som beroende på omgivningen, kan fungera antingen som en syra eller en bas och som kan uppträda med positiv laddning eller negativ laddning.
Ny!!: Väte och Amfolyt · Se mer »
Ammoniak
Ammoniak, är en kemisk förening av väte och kväve med formeln NH3.
Ny!!: Väte och Ammoniak · Se mer »
Anders Gustaf Ekeberg
gravvården på Uppsala gamla kyrkogård Anders Gustaf Ekeberg, född 16 januari 1767 i Stockholm, död 11 februari 1813 i Uppsala, var en svensk kemist som 1802 upptäckte grundämnet tantal.
Ny!!: Väte och Anders Gustaf Ekeberg · Se mer »
Antiväte
Feynmandiagram av hur antiväte kan bildas av antipartikelstrålar i xenongas. Antiväte är väte bestående av antipartiklar – en antiproton, en positron och om det är tungt eller extra tungt en eller två antineutroner.
Ny!!: Väte och Antiväte · Se mer »
Antoine Lavoisier
Antoine Laurent de Lavoisier, född 26 augusti 1743 i Paris, död 8 maj 1794 i Paris, var en fransk naturforskare som har kallats "den moderna kemins fader".
Ny!!: Väte och Antoine Lavoisier · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Väte och Atmosfär · Se mer »
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Väte och Atom · Se mer »
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Ny!!: Väte och Atomkärna · Se mer »
Ballong
Ballonger Ballong är en mjuk gasbehållare som hålls ut av det inre trycket.
Ny!!: Väte och Ballong · Se mer »
Betasönderfall
Betasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en betapartikel. Betasönderfall, även β-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en betapartikel, det vill säga en elektron eller positron.
Ny!!: Väte och Betasönderfall · Se mer »
Big bang
Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.
Ny!!: Väte och Big bang · Se mer »
Bil
Volkswagen Typ 1, en av världens genom tiderna mest tillverkade bilmodeller. Benz Patent Motorwagen 1885, som är en tysk bil. Ford Model T 1923. 0-10 Sidokrockkudde. Avgaser. Bil är ett motorfordon som är försett med åtminstone tre hjul, och som inte är en mopedbil, en jordbruksmaskin eller ett stridsfordon.
Ny!!: Väte och Bil · Se mer »
Bildupplösning
Jämförelse av bilder med olika bildupplösningar Bildupplösning är ett begrepp som ofta används inom arbete med digitala bilder och tryckta bilder.
Ny!!: Väte och Bildupplösning · Se mer »
Biprodukt
En slagghög utgör ett påtagligt spår av tidigare gruvdrift utanför Billesholm i Skåne. En biprodukt är en sekundär produkt som av en tillfällighet fås vid produktion av en annan, huvudsaklig produkt.
Ny!!: Väte och Biprodukt · Se mer »
Bohrs atommodell
Bohratomens spektralvåglängder Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.
Ny!!: Väte och Bohrs atommodell · Se mer »
Bränslecell
Bränslecell (med som elektrolyt en keramisk oxid) En bränslecell omvandlar kemisk energi från ett bränsle plus ett oxidationsmedel till elektricitet, genom en kemisk reaktion varvid bränslet oxideras vid anoden och oxidationsmedlet reduceras vid katoden.
Ny!!: Väte och Bränslecell · Se mer »
Bränslecellsbil
Bränslecellsbilar är en typ av vätgasfordon och elbil, som får energi från en bränslecellsstack som matas med vätgas och syre.
Ny!!: Väte och Bränslecellsbil · Se mer »
Bubbelkammare
En bubbelkammare. Första spåret observerat i en flytande vätebubbelkammare år 1954. En bubbelkammare är ett kärl fyllt med en genomskinlig vätska (oftast flytande väte) som är överhettad (dvs vid en temperatur strax över kokpunkten).
Ny!!: Väte och Bubbelkammare · Se mer »
Deuterium
Förenklad modell av en deuteriumatom. Deuterium, av grekiska deuteros ("den andre"), vanligen kallat tungt väte, är en stabil isotop av väte, där atomkärnan innehåller en neutron utöver den proton som kännetecknar den vanliga väteisotopen protium.
Ny!!: Väte och Deuterium · Se mer »
Diamagnetism
Grafit svävar på grund av dess diamagnetism över fyra starka magneter. Diamagnetism är en typ av magnetism som uppvisas av vissa material.
Ny!!: Väte och Diamagnetism · Se mer »
Diamant
Oslipad diamant Diamant (grekiska αδάμας adamas, oövervinnerlig) är en allotrop av grundämnet kol.
Ny!!: Väte och Diamant · Se mer »
Diffraktion
Böjning av plana vågor genom ett nålhål Två spalter ger ett diffraktions- och interferensmönster. Här markeras bara riktningar där avståndet mellan spalterna ger maximal amplitud. Varje enskild spalt ger ett diffraktionsmönster. Spaltens bredd i förhållande till våglängden avgör i vilka riktningar som amplituden blir minimal (grått). Formen på det centrala området med stor amplitud till höger gör att man talar om "böjning" av vågen, som var plan innan spalten. Diffraktion (latin diffractio, av diffringere, sönderbryta) är böjning av ljus.
Ny!!: Väte och Diffraktion · Se mer »
Diracekvationen
Diracekvationen är en relativistisk vågekvation för kvantmekaniska system som infördes 1928 av Paul Dirac.
Ny!!: Väte och Diracekvationen · Se mer »
Elektricitet
Blixtar tillhör de mest dramatiska uttrycken för elektricitet. Elektricitet, från grekiska "elektron", 'bärnsten', är ett fysikaliskt fenomen.
Ny!!: Väte och Elektricitet · Se mer »
Elektrisk dipol
Närfältet av två motsatta laddningar av samma storlek; fjärrfältet är det egentliga dipolfältet. En elektrisk dipol är inom fysiken två elektriska laddningar med samma magnitud men olika tecken placerade med ett litet inbördes avstånd.
Ny!!: Väte och Elektrisk dipol · Se mer »
Elektrolys
Illustration av en elektrolysapparat använd i ett skollaboratorium. Vid elektrolys används en strömkälla för att driva en redoxreaktion i en, för elektroderna, gemensam elektrolytlösning (lösning som kan leda ström).
Ny!!: Väte och Elektrolys · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Väte och Elektron · Se mer »
Ernest Rutherford
Ernest Rutherford, från 1931 Baron Rutherford of Nelson (Lord Rutherford), född 30 augusti 1871 i Brightwater nära Nelson, Nya Zeeland, död 19 oktober 1937 i Cambridge, Cambridgeshire, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker.
Ny!!: Väte och Ernest Rutherford · Se mer »
Excitation
I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.
Ny!!: Väte och Excitation · Se mer »
Exoterm reaktion
En exoterm reaktion, från grekiskans Exo- för ut och Thermes- för värme, är en kemisk reaktion där värme avges.
Ny!!: Väte och Exoterm reaktion · Se mer »
Explosion
Överst explosion och underst implosion En explosion är en snabb process som frigör energi och ger upphov till en tryckvåg.
Ny!!: Väte och Explosion · Se mer »
Fett
En triglycerid. Smör. Fett är ett energigivande näringsämne, liksom protein och kolhydrater.
Ny!!: Väte och Fett · Se mer »
Fischer-Tropsch-processen
Fischer-Tropsch-processen är en metod att utvinna syntetiska, kolvätebaserade drivmedel och kemikalier ur andra råvaror än mineralolja.
Ny!!: Väte och Fischer-Tropsch-processen · Se mer »
Fluorescens
Först för absorptionen av en foton upp atomen (molekylen) på en högre energinivå (violett pil). Sedan omvandlas delar av den absorberade energin till andra energiformer (röda pilar). Slutligen emitteras en foton med lägre energi: Fluorescens (grön pil). Energin hos den emitterade fotonen är lägre än hos den absorberade (den gröna pilen är kortare än den violetta!). UV-belysning Ljusbruna rådiamanter i UV-ljus och dagsljus. Fluorescens innebär att ett ämne som har absorberat ljus eller annan elektromagnetisk strålning, återutsänder (återemitterar) ljus.
Ny!!: Väte och Fluorescens · Se mer »
Fossila bränslen
Stenkol En cistern för naturgas. diesel framställs med det fossila bränslet petroleum som råvara. Sundholmen, Helsingfors, som producerar elektricitet och fjärrvärme. Fossila bränslen är olika energikällor i form av kolväten, som kommer från äldre geologiska perioder, och som kan påträffas på eller under marken i lito- och pedosfären.
Ny!!: Väte och Fossila bränslen · Se mer »
Fossilgas
En cistern för fossilgas Fossilgas, eller naturgas, på finlandssvenska också jordgas, är en blandning av gaser, huvudsakligen metan, som finns i fickor i jordskorpan.
Ny!!: Väte och Fossilgas · Se mer »
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Väte och Foton · Se mer »
Gas
höger Gasklocka används för att förvara stora mängder gasbränsle. Många gaser är giftiga. Skyddsmask kan ge ett visst skydd. Gas är ett av de fyra huvudsakliga aggregationstillstånd materia kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga.
Ny!!: Väte och Gas · Se mer »
Gasjätte
Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.
Ny!!: Väte och Gasjätte · Se mer »
Grad Celsius
Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.
Ny!!: Väte och Grad Celsius · Se mer »
Grafit
Grafit Kristallstruktur av grafit Grafit (nybildning av grekiska grạphein - skriva)Titel: Prismas främmande ord/sid:181 /Förlag: Norstedts, 2001, / är ett mineral som bara består av grundämnet kol.
Ny!!: Väte och Grafit · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Väte och Grekiska · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Väte och Grundämne · Se mer »
Haber–Bosch-processen
Fritz Haber, 1919. Haber–Bosch-processen (alternativt Haber–Bosch-metoden) är en process för industriell framställning av ammoniak direkt från kvävgas och vätgas.
Ny!!: Väte och Haber–Bosch-processen · Se mer »
Harold Clayton Urey
Harold Clayton Urey, född 29 april 1893 i Walkerton, Indiana, död 5 januari 1981 i La Jolla, San Diego County, Kalifornien, var en amerikansk fysiker och kemist.
Ny!!: Väte och Harold Clayton Urey · Se mer »
Haveri (olycka)
Ett haveri är ett allvarligt fel som leder till ett systems sammanbrott.
Ny!!: Väte och Haveri (olycka) · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Väte och Helium · Se mer »
Henry Cavendish
Henry Cavendish, född 10 oktober 1731 i Nice, Frankrike, död 24 februari 1810 i London, var en brittisk kemist och fysiker.
Ny!!: Väte och Henry Cavendish · Se mer »
Hexagonala kristallsystemet
exempel på hexagonal kristall Det hexagonala kristallsystemet har tre av fyra axlar i ett plan.
Ny!!: Väte och Hexagonala kristallsystemet · Se mer »
Hydrid
En hydrid är en kemisk förening med väte bundet till ett eller flera andra kemiska ämnen.
Ny!!: Väte och Hydrid · Se mer »
Hydroxidjon
Hydroxidjon, OH−, är en jon som kännetecknar vattenlösningar av kemiska baser.
Ny!!: Väte och Hydroxidjon · Se mer »
Icke-metall
Brom är en icke-metall. Icke-metall är ett grundämne som saknar metalliska egenskaper.
Ny!!: Väte och Icke-metall · Se mer »
Industri
Industriområde i Elizabeth, New Jersey, USA. Industri (av latinets industria, ivrig verksamhet, flit, företagsamhet) är framställning av produkter genom att råvaror förädlas.
Ny!!: Väte och Industri · Se mer »
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Ny!!: Väte och Infraröd strålning · Se mer »
International Union of Pure and Applied Chemistry
IUPAC, International Union of Pure and Applied Chemistry, Internationella kemiunionen är en internationell oberoende organisation grundades 1919 och har sitt säte i Zürich i Schweiz, som vars medlemmar utgörs av de olika nationella kemiakademierna.
Ny!!: Väte och International Union of Pure and Applied Chemistry · Se mer »
Internationella måttenhetssystemet
Datorformgiven illustration föreställande den prototyp som tidigare definierade enkilogramsvikten. En tumgraderad linjal ger en uppfattning om viktens storlek. Internationella måttenhetssystemet eller SI från franskans "Système International d'Unités" (ofta ses även den tautologiska sammansättningen SI-systemet), är en internationell standard för måttenheter och prefix.
Ny!!: Väte och Internationella måttenhetssystemet · Se mer »
Interstellära mediet
Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.
Ny!!: Väte och Interstellära mediet · Se mer »
Isotop
En nuklidkarta. En isotop av ett grundämne är en variant med ett specifikt antal neutroner.
Ny!!: Väte och Isotop · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Väte och Järn · Se mer »
Järnoxid
Järnoxid är ett sammanfattande namn på en grupp föreningar, oxider, mellan järn och syre.
Ny!!: Väte och Järnoxid · Se mer »
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Ny!!: Väte och Jon · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Väte och Jorden · Se mer »
Jordens atmosfär
Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.
Ny!!: Väte och Jordens atmosfär · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Väte och Jupiter · Se mer »
Katalysator
En katalysator är ett ämne som utan att själv förbrukas ändrar kinetiken hos en termodynamiskt tillåten kemisk reaktion genom att öppna en alternativ reaktionsväg med lägre aktiveringsenergi så att fler partiklar har tillräckligt hög energi för att kunna reagera.
Ny!!: Väte och Katalysator · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Väte och Kärnfusion · Se mer »
Kärnmagnetisk resonans
En oskärmad 900 MHz NMR-magnet vid Svenskt NMR-center i Göteborg. Kärnmagnetisk resonans, även kallat magnetresonans, kärnspinnresonans eller NMR (från engelska nuclear magnetic resonance) är ett atomfysiskt fenomen som används flitigt inom sjukvård (i magnetresonanstomografi, MRI), organisk kemi och biokemi.
Ny!!: Väte och Kärnmagnetisk resonans · Se mer »
Kärnreaktor
En kärnreaktor (i äldre svenska atommila eller mila) är en anordning där en kontrollerad kedjereaktion med kärnklyvning upprätthålls.
Ny!!: Väte och Kärnreaktor · Se mer »
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Ny!!: Väte och Kelvin · Se mer »
Kemisk bindning
Gitter av natriumkloridjoner En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.
Ny!!: Väte och Kemisk bindning · Se mer »
Kemisk förening
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner.
Ny!!: Väte och Kemisk förening · Se mer »
Kemiskt tecken
Ett kemiskt tecken (äldre benämning kemisk symbol) är en förkortning för namnet på ett grundämne.
Ny!!: Väte och Kemiskt tecken · Se mer »
Knallgas
Artonhundratals elektrolytisk cell för framställning av knallgas. Knallgas eller oxyhydrogen är en blandning av vätgas och syrgas, som exploderar våldsamt vid antändning.
Ny!!: Väte och Knallgas · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Väte och Kol · Se mer »
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Ny!!: Väte och Koldioxid · Se mer »
Kolmonoxid
Kolmonoxid, kemisk formel CO, även benämnd bara koloxid eller kolos, är en kemisk förening bestående av en kolatom och en syreatom.
Ny!!: Väte och Kolmonoxid · Se mer »
Kolväte
En kalottmodell av kolvätet butan. Kolväten är kemiska föreningar bestående av enbart kol och väte.
Ny!!: Väte och Kolväte · Se mer »
Kosmiska partiklar
De kosmiska partiklarnas flöde som funktion av energi. Kosmiska partiklar, kosmisk strålning, är atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum i hastigheter nära ljusets hastighet.
Ny!!: Väte och Kosmiska partiklar · Se mer »
Kovalent bindning
Ett sätt att se kovalent bindning i F2, fluor. En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.
Ny!!: Väte och Kovalent bindning · Se mer »
Kristallstruktur
FCC-struktur Kristallstrukturer är de olika tredimensionella geometriska strukturer som bildas om man låter ett nätverk korsa atomernas masscentrum i en kristall (se figuren bredvid).
Ny!!: Väte och Kristallstruktur · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Väte och Kvantmekanik · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Väte och Kväve · Se mer »
Kvicksilver
Kvicksilver (kemisk förkortning Hg; latinskt namn hydrargyrum, efter grekiska hydrargyros, ὑδράργυρος, "vattensilver") är ett metalliskt grundämne som är flytande vid normal rumstemperatur.
Ny!!: Väte och Kvicksilver · Se mer »
Ljus
Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.
Ny!!: Väte och Ljus · Se mer »
Luftskeppet Hindenburg
LZ 129 Hindenburg (Deutsches Luftschiff Zeppelin #129; Registrering: D-LZ 129) var ett tyskt luftskepp (zeppelinare).
Ny!!: Väte och Luftskeppet Hindenburg · Se mer »
Lysämne
Lysämnepulver Lysämne, även kallat fosfor betecknar ett fast ämne som ger ifrån sig synligt ljus efter att det bestrålats med elektroner, ultraviolett ljus eller mer kortvågigt synligt ljus.
Ny!!: Väte och Lysämne · Se mer »
Magnetisk resonanstomografi
Modern magnetkamera på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. ALS tagen med magnetkamera Magnetresonanstomografi av människohuvud, från sidan. Magnetresonanstomografi (MRI, MRT eller MR, ofta felaktigt benämnt magnetröntgen) är en medicinsk teknik för bildgivande diagnostik med en magnetresonanstomograf (magnetkamera, MR-kamera).
Ny!!: Väte och Magnetisk resonanstomografi · Se mer »
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Ny!!: Väte och Metall · Se mer »
Metalliskt väte
Metalliskt väte uppstår när väte utsätts för tillräckligt hög kompression och genomgår ett fasskifte; det är ett exempel på degenererad materia.
Ny!!: Väte och Metalliskt väte · Se mer »
Metanol
Metanol, även benämnt metylalkohol, karbinol eller träsprit, är den enklaste av alla alkoholer och är akut giftig vid förtäring, men är inte cancerframkallande och orsakar heller inte genetiska skador, såsom bensin.
Ny!!: Väte och Metanol · Se mer »
Molekylorbital
Bildning av en π-orbital ur två atomära ''p''-orbitaler (nodplan i blå) En molekylorbital är en orbital som kan användas för att beskriva elektronmolnet i en molekyl.
Ny!!: Väte och Molekylorbital · Se mer »
Natriumaluminat
Natriumaluminat är en förening av natriumoxid och aluminiumoxid, och är en viktig kommersiell produkt.
Ny!!: Väte och Natriumaluminat · Se mer »
Natriumborhydrid
Natriumborhydrid, NaBH4, är ett reduktionsmedel som ofta används inom den organiska kemin.
Ny!!: Väte och Natriumborhydrid · Se mer »
Natriumhydroxid
Natriumhydroxid, NaOH, är ett vitt, fast ämne som är en Arrheniusbas, det vill säga ger ifrån sig hydroxidjoner (OH-) i vattenlösning.
Ny!!: Väte och Natriumhydroxid · Se mer »
Nature
Nature är en framstående brittisk vetenskaplig veckotidskrift som började utges 4 november 1869 och grundades av Norman Lockyer.
Ny!!: Väte och Nature · Se mer »
Neutron
Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.
Ny!!: Väte och Neutron · Se mer »
NGC 604
NGC 604 är en ovalformad emissionsnebulosa (H II-region) i stjärnbilden Triangeln i M33s nordöstra spets, som är den av M33:s spiralarmar som lyser klarast.
Ny!!: Väte och NGC 604 · Se mer »
Nickel
Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.
Ny!!: Väte och Nickel · Se mer »
Nobelpriset i kemi
Presskonferens för tillkännagivandet av vilka som kommer att få Nobels kemipris 2008. Gunnar von Heijne, Gunnar Öquist och Måns Ehrenberg Jacobus Henricus van ’t Hoff tilldelades 1901 det första Nobelpriset i kemi. Marie Curie, 1911 års kemipristagare, var den första kvinna som fick Nobelpriset i kemi. Hon tilldelades även 1903 års Nobelpris i fysik. Nobelpriset i kemi delas ut årligen av Kungliga Vetenskapsakademien till naturvetare inom kemins olika områden.
Ny!!: Väte och Nobelpriset i kemi · Se mer »
Omättat fett
Ett omättat fett är ett fett där det finns en eller flera dubbelbindningar i någon av fettsyrornas kolkedjor, det vill säga ett fett som innehåller omättade fettsyror.
Ny!!: Väte och Omättat fett · Se mer »
Organisk kemi
Urea Organisk kemi är vetenskapen om de allra flesta kolföreningars kemi.
Ny!!: Väte och Organisk kemi · Se mer »
Partikelaccelerator
högfrekvent växelspänning. Fermilab nära Chicago En partikelaccelerator är en anordning där laddade partiklar, främst elementarpartiklar som elektroner, positroner och protoner, accelereras till höga energier med elektriska fält.
Ny!!: Väte och Partikelaccelerator · Se mer »
Pascal (enhet)
Enheten pascal (Pa) är SI-enheten för tryck, uppkallad efter den franske fysikern.
Ny!!: Väte och Pascal (enhet) · Se mer »
Pehr von Afzelius
Pehr von Afzelius, född 14 december 1760 på Larvs prästgård i Västergötland, död 2 december 1843 i Uppsala, var svensk läkare, professor och arkiater.
Ny!!: Väte och Pehr von Afzelius · Se mer »
Petroleum
Oljepump i delstaten Texas. Petroleum (av grekiskans petra, 'klippa', och oleum, 'olja'), även kallat mineralolja, bergolja, råolja och ibland nafta (från arabiskan och persiskan naft eller på arabiska نفط), är en tunnflytande mörk vätska som naturligt förekommer i delar av berggrunden.
Ny!!: Väte och Petroleum · Se mer »
PH
pH är ett logaritmiskt mått på surhet, det vill säga på aktiviteten av vätejoner (H+) i en lösning (egentligen oxoniumjoner, H3O+, en vattenmolekyl med en extra proton, det vill säga en extra H+).
Ny!!: Väte och PH · Se mer »
Plasma
Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.
Ny!!: Väte och Plasma · Se mer »
Protium
Förenklad modell av Protium, protonen är röd på bilden och elektronen blå. Protium (av grekiska protos.
Ny!!: Väte och Protium · Se mer »
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Ny!!: Väte och Proton · Se mer »
Radium
Radium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 88 och kemiskt tecken Ra, och tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
Ny!!: Väte och Radium · Se mer »
Raketmotor
Raketmotorn RS-68 testas hos NASA:s Stennis Space Center, drivmedlet för denna motor är flytande väte (H2) och flytande syre (O2). En raketmotor är en motor som bland annat används för att driva fram rymdfarkoster.
Ny!!: Väte och Raketmotor · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Väte och Röntgenstrålning · Se mer »
Redox
Genom att en elektron flyttas från en natriumatom till en fluoratom bildas natriumfluorid. Redox (kortform för reduktion-oxidation-reaktion) är det kemiska fenomen vid vilket oxidationstalen hos atomer förändras.
Ny!!: Väte och Redox · Se mer »
Saltsyra
Saltsyra, kemisk beteckning HCl(aq) är en vattenlösning av ämnet väteklorid.
Ny!!: Väte och Saltsyra · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Väte och Saturnus · Se mer »
Schrödingerekvationen
Schrödingerekvationen är en partiell differentialekvation av central betydelse inom kvantmekaniken.
Ny!!: Väte och Schrödingerekvationen · Se mer »
Standardtryck och standardtemperatur
Standardtryck och standardtemperatur (alternativt Standardtryck och -temperatur) STP.
Ny!!: Väte och Standardtryck och standardtemperatur · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Väte och Stjärna · Se mer »
Suprafluiditet
Supraflytande helium-4 rinner över väggar. Suprafluiditet kallas det fenomen som gör att vissa ämnen vid låga temperaturer har en fluid fas som flödar utan viskositet, så kallade suprafluider.
Ny!!: Väte och Suprafluiditet · Se mer »
Supraledare
En magnet som svävar över en supraledare och därigenom påvisar Meissnereffekten. O7. Supraledning är ett fenomen i fasta tillståndets fysik som uppträder under en viss kritisk temperatur (ofta betecknad Tc) i vissa material.
Ny!!: Väte och Supraledare · Se mer »
Svavelsyra
Svavelsyra (ett äldre trivialnamn är vitriololja) är en starkt frätande syra med kemisk beteckning H2SO4, vilket kan läsas ut som divätesvaveltetraoxid.
Ny!!: Väte och Svavelsyra · Se mer »
Syra
En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner).
Ny!!: Väte och Syra · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Väte och Syre · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Väte och Temperatur · Se mer »
Teori
Teori är resultatet av kontemplativt, rationellt abstrakt och generaliserande tankearbete.
Ny!!: Väte och Teori · Se mer »
Toyota Mirai
Toyota Mirai är bilmodell från Toyota och dess första produktionsklara bränslecellsbil.
Ny!!: Väte och Toyota Mirai · Se mer »
Triangelgalaxen
Triangelgalaxen är en spiralgalax i stjärnbilden Triangeln.
Ny!!: Väte och Triangelgalaxen · Se mer »
Trippelpunkt
Fasdiagram med trippelpunkt En trippelpunkt för ett ämne är en kombination av tryck och temperatur som tillåter tre faser att existera samtidigt och i termodynamisk jämvikt.
Ny!!: Väte och Trippelpunkt · Se mer »
Tritium
En förenklad modell av tritium. Tritium i regnvatten, från 1950-talet till 2002 En nyckelring med självlysande tritiumljus. Tritium (av grekiskans tritos.
Ny!!: Väte och Tritium · Se mer »
Tryck
Tryck är kraft per areaenhet som verkar i varje punkt inuti gaser och vätskor och även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, till exempel kärlets väggar.
Ny!!: Väte och Tryck · Se mer »
Tungt vatten
Tungt vatten eller deuteriumoxid är vatten, H2O, där väteatomerna består av isotopen deuterium (D), det vill säga, kärnan inkluderar en neutron och den vanliga protonen.
Ny!!: Väte och Tungt vatten · Se mer »
Universum
Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.
Ny!!: Väte och Universum · Se mer »
Uran
Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.
Ny!!: Väte och Uran · Se mer »
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Ny!!: Väte och Vatten · Se mer »
Vattenånga
Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.
Ny!!: Väte och Vattenånga · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Väte och Väte · Se mer »
Väte-4
Väte-4 är en syntetisk isotop av väte, som kan produceras genom att bombardera tritium (väte-3) med deuterium (väte-2).
Ny!!: Väte och Väte-4 · Se mer »
Väteatomen
Väteatomen är ett av få system för vilket det finns en exakt kvantmekanisk beskrivning.
Ny!!: Väte och Väteatomen · Se mer »
Vätebindning
Vätebindningar mellan vattenmolekyler här markerade med svart.Vätebindning är en typ av intermolekylär bindning, en kemisk bindning som verkar mellan molekyler.
Ny!!: Väte och Vätebindning · Se mer »
Vätejon
En vätejon är en jon som består av en positivt eller negativt laddad väteatom.
Ny!!: Väte och Vätejon · Se mer »
Vätgasfordon
Vätgasfordon är fordon som använder vätgas som drivmedel eller bränsle.
Ny!!: Väte och Vätgasfordon · Se mer »
Vätska
Vattendroppe kritisk punkt (data för koldioxid). Vätska, även flytande form eller likvid form, är ett aggregationstillstånd för kondenserad materia, som kännetecknas av att tillståndet inte har elastisk deformation vid skjuvning.
Ny!!: Väte och Vätska · Se mer »
Växthuseffekten
Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär.
Ny!!: Väte och Växthuseffekten · Se mer »
Vetenskapsåret 1766
Ingen beskrivning.
Ny!!: Väte och Vetenskapsåret 1766 · Se mer »
Vetenskapsåret 1783
Ingen beskrivning.
Ny!!: Väte och Vetenskapsåret 1783 · Se mer »
Vetenskapsåret 1784
En ugn som används för framställning av tackjärn enligt puddelprocessen.
Ny!!: Väte och Vetenskapsåret 1784 · Se mer »
Vetenskapsåret 1795
Ingen beskrivning.
Ny!!: Väte och Vetenskapsåret 1795 · Se mer »
Vetenskapsåret 1934
Ingen beskrivning.
Ny!!: Väte och Vetenskapsåret 1934 · Se mer »
Volt
En multimeter kan användas som voltmeter. 1,5-voltsbatterier Ett oscilloskop kan mäta hur spänningen varierar med tiden Volt (V), är en härledd SI-enhet för elektrisk spänning (elektromotorisk kraft).
Ny!!: Väte och Volt · Se mer »
Zink
Zink är ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Zn och atomnummer 30.
Ny!!: Väte och Zink · Se mer »
Omdirigerar här:
E 949, E949, Flytande väte, H2, Hydrogen, Hydrogenium, Molekylärt väte, Väteatom, Väteatomens vikt, Vätgas.
