Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Hilbertproblemen

Index Hilbertproblemen

Hilbertproblemen är en lista över 23 då olösta problem inom matematiken som lades fram år 1900 av David Hilbert vid en konferens i Paris.

83 relationer: Abelsk utvidgning, Algebraisk talkropp, Algebraiska tal, Algoritm, Analytisk funktion, Aritmetik, Axiom, David Hilbert, Diofantisk ekvation, Formellt system, Funktion, Fysik, Gödels ofullständighetssatser, Gelfond–Schneiders sats, Geodesi, Goldbachs hypotes, Grupp (matematik), Heltal, Hilberts andra problem, Hilberts artonde problem, Hilberts åttonde problem, Hilberts elfte problem, Hilberts femte problem, Hilberts femtonde problem, Hilberts fjärde problem, Hilberts fjortonde problem, Hilberts nionde problem, Hilberts nittonde problem, Hilberts sextonde problem, Hilberts sjätte problem, Hilberts sjunde problem, Hilberts sjuttonde problem, Hilberts tionde problem, Hilberts tjugoandra problem, Hilberts tjugoförsta problem, Hilberts tjugonde problem, Hilberts tjugotredje problem, Hilberts tolfte problem, Hilberts tredje problem, Hilberts trettonde problem, Irrationella tal, Jämna och udda tal, John Forbes Nash, Koefficient, Kontinuumhypotesen, Kvadrat (aritmetik), Kvadratisk form, Kvot, Lagrangefunktion, Liegrupp, ..., Linjär differentialekvation, Matematik, Mängd, Metriskt rum, Millennieproblemen, Motsägelse, Olösta matematiska problem, Paris, Polyeder, Polynom, Primtal, Randvillkor, Rationalism, Rationella tal, Rät linje, Reciprocitetssatsen, Reella tal, Riemannhypotesen, Riemanns zetafunktion, Rot (till ekvation), Sfär, Summa, Tessellation, Tetraeder, Tidskrift, Topologi, Transcendenta tal, Trivia, Variationskalkyl, Vetenskapsåret 1900, Vladimir Arnold, Volym, Zermelo–Fraenkels mängdteori. Förläng index (33 mer) »

Abelsk utvidgning

Inom matematiken är en abelsk utvidgning en Galoisutvidgning vars Galoisgrupp är abelsk.

Ny!!: Hilbertproblemen och Abelsk utvidgning · Se mer »

Algebraisk talkropp

En algebraisk talkropp är en kroppsutvidgning av den rationella talkroppen \mathbb Q som är ändlig som vektorrum över \mathbb Q. Algebraiska talkroppar är det huvudsakliga studieobjektet i algebraisk talteori.

Ny!!: Hilbertproblemen och Algebraisk talkropp · Se mer »

Algebraiska tal

Inom matematiken är det komplexa talet x algebraiskt om det är en lösning till en polynomekvation vars koefficienter är heltal: Exempelvis är \sqrt - 1 ett algebraiskt tal då det är en lösning till polynomekvationen.

Ny!!: Hilbertproblemen och Algebraiska tal · Se mer »

Algoritm

Flödesscheman ger en grafisk representation av algoritmer. sovjetiskt frimärke. En algoritm är, inom matematiken och datavetenskapen, en ändlig uppsättning (mängd) otvetydiga instruktioner som efter exekvering löser ett problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Algoritm · Se mer »

Analytisk funktion

Analytiska funktioner (även komplexanalytiska funktioner eller holomorfa funktioner) studeras i den del av matematiken som kallas komplex analys.

Ny!!: Hilbertproblemen och Analytisk funktion · Se mer »

Aritmetik

Aritmetik, räknelära, (från grekiskan arithmein: räkna, arithmetike: räknekonst, arithmos: tal) är den gren inom matematiken som behandlar räknande.

Ny!!: Hilbertproblemen och Aritmetik · Se mer »

Axiom

Ett axiom (latin axioma, av gr ἀξίωμα, 'värde', 'åsikt') är i vardagliga sammanhang ett självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas.

Ny!!: Hilbertproblemen och Axiom · Se mer »

David Hilbert

David Hilbert, född 23 januari 1862 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 14 februari 1943 i Göttingen, var en tysk matematiker som var professor i Göttingen 1895-1930.

Ny!!: Hilbertproblemen och David Hilbert · Se mer »

Diofantisk ekvation

En diofantisk ekvation är en ekvation av en eller flera obekanta variabler där endast heltalslösningar för alla obekanta variabler sökes.

Ny!!: Hilbertproblemen och Diofantisk ekvation · Se mer »

Formellt system

Ett formellt system, även kallat axiomatiskt system, är ursprungligen en symbolisk representation av en matematisk teori.

Ny!!: Hilbertproblemen och Formellt system · Se mer »

Funktion

En funktion ''f'' tar ett invärde ''x'', och returnerar ett utvärde ''f(x)''. En liknelse är att beskriva funktionen som en maskin eller hemlig låda som för vissa invärden returnerar bestämda utvärden. graf. Detta är funktionen ''f''(''x'').

Ny!!: Hilbertproblemen och Funktion · Se mer »

Fysik

NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.

Ny!!: Hilbertproblemen och Fysik · Se mer »

Gödels ofullständighetssatser

Gödels ofullständighetsteorem är två fundamentala teorem inom den moderna logiken.

Ny!!: Hilbertproblemen och Gödels ofullständighetssatser · Se mer »

Gelfond–Schneiders sats

Gelfond–Schneiders sats eller Gelfonds sats inom matematiken säger att om α och β bägge är algebraiska tal (med α ≠ 0 och α ≠ 1) och β är irrationellt, är αβ transcendent.

Ny!!: Hilbertproblemen och Gelfond–Schneiders sats · Se mer »

Geodesi

Hawaii. Geodesi (från grekiska geo.

Ny!!: Hilbertproblemen och Geodesi · Se mer »

Goldbachs hypotes

Goldbachs hypotes (eller Goldbachs förmodan) är ett talteoretiskt påstående som lyder: Goldbachs hypotes är ett av de mest kända olösta matematiska problemen.

Ny!!: Hilbertproblemen och Goldbachs hypotes · Se mer »

Grupp (matematik)

De möjliga inställningarna hos Rubiks kub och överföringarna mellan dessa tillstånd utgör en matematisk grupp. En grupp är en typ av abstrakt algebraisk struktur vars studium kallas gruppteori.

Ny!!: Hilbertproblemen och Grupp (matematik) · Se mer »

Heltal

Heltalen är unionen av mängden naturliga tal och mängden negativa heltal.

Ny!!: Hilbertproblemen och Heltal · Se mer »

Hilberts andra problem

Hilberts andra problem är ett av David Hilbert 23 matematiska problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts andra problem · Se mer »

Hilberts artonde problem

Hilberts artonde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts artonde problem · Se mer »

Hilberts åttonde problem

Hilberts åttonde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts åttonde problem · Se mer »

Hilberts elfte problem

Hilberts elfte problem är ett av David Hilbert 23 olösta matematiska problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts elfte problem · Se mer »

Hilberts femte problem

Hilberts femte problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts femte problem · Se mer »

Hilberts femtonde problem

Hilberts femtonde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts femtonde problem · Se mer »

Hilberts fjärde problem

Hilberts fjärde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts fjärde problem · Se mer »

Hilberts fjortonde problem

Hilberts fjortonde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts fjortonde problem · Se mer »

Hilberts nionde problem

Hilberts nionde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts nionde problem · Se mer »

Hilberts nittonde problem

Hilberts nittonde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts nittonde problem · Se mer »

Hilberts sextonde problem

Hilberts sextonde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts sextonde problem · Se mer »

Hilberts sjätte problem

Hilberts sjätte problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts sjätte problem · Se mer »

Hilberts sjunde problem

Hilberts sjunde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts sjunde problem · Se mer »

Hilberts sjuttonde problem

Hilberts sjuttonde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts sjuttonde problem · Se mer »

Hilberts tionde problem

Hilberts tionde problem är ett av Hilberts 23 matematiska problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts tionde problem · Se mer »

Hilberts tjugoandra problem

Hilberts tjugoandra problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts tjugoandra problem · Se mer »

Hilberts tjugoförsta problem

Hilberts tjugoförsta problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts tjugoförsta problem · Se mer »

Hilberts tjugonde problem

Hilberts tjugonde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts tjugonde problem · Se mer »

Hilberts tjugotredje problem

Hilberts tjugotredje problem är det sista Hilberts 23 problem, utformat år 1900, och handlar om fortsatt utveckling av variationskalkylen.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts tjugotredje problem · Se mer »

Hilberts tolfte problem

Hilberts tolfte problem (även kallat Kroneckers Jugendtraum) är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts tolfte problem · Se mer »

Hilberts tredje problem

Hilberts tredje problem är ett av David Hilbert 23 matematiska problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts tredje problem · Se mer »

Hilberts trettonde problem

Hilberts trettonde problem är ett av Hilberts 23 problem.

Ny!!: Hilbertproblemen och Hilberts trettonde problem · Se mer »

Irrationella tal

Inom matematiken är irrationella tal reella tal som inte är rationella tal, det vill säga tal som inte kan skrivas som a/b, där a och b är heltal samt b skilt från noll.

Ny!!: Hilbertproblemen och Irrationella tal · Se mer »

Jämna och udda tal

miniatyr Varje heltal är antingen jämnt eller udda.

Ny!!: Hilbertproblemen och Jämna och udda tal · Se mer »

John Forbes Nash

John Forbes Nash, ofta bara John Nash eller John Forbes Nash Jr., född 13 juni 1928 i Bluefield, West Virginia, död 23 maj 2015 nära Monroe Township, New Jersey, var en amerikansk matematiker, ansedd som en av 1900-talets främsta.

Ny!!: Hilbertproblemen och John Forbes Nash · Se mer »

Koefficient

Inom matematiken betecknar en koefficient en multiplikativ faktor i en term som också består av en eller flera variabler i ett polynom, serie eller annat uttryck.

Ny!!: Hilbertproblemen och Koefficient · Se mer »

Kontinuumhypotesen

Kontinuumhypotesen är ett mängdteoretiskt påstående av Georg Cantor som bland annat har betydelse inom matematikfilosofin.

Ny!!: Hilbertproblemen och Kontinuumhypotesen · Se mer »

Kvadrat (aritmetik)

Inom aritmetiken är en kvadrat av ett tal lika med talet multiplicerat med sig självt.

Ny!!: Hilbertproblemen och Kvadrat (aritmetik) · Se mer »

Kvadratisk form

En enmantlad hyperboloid som kan beskrivas av ekvationen ax^2+by^2-cz^2.

Ny!!: Hilbertproblemen och Kvadratisk form · Se mer »

Kvot

Kvot (medeltidslatin quóta pars, 'vilken del i ordningen', av latin quótus, 'vilken i ordningen') är resultatet av en division.

Ny!!: Hilbertproblemen och Kvot · Se mer »

Lagrangefunktion

Lagrangefunktionen är en funktion som används inom klassisk mekanik för att på ett kraftfullt sätt härleda rörelseekvationerna för ett konservativt mekaniskt system.

Ny!!: Hilbertproblemen och Lagrangefunktion · Se mer »

Liegrupp

I matematiken är en Liegrupp (namngiven efter Sophus Lie) en differentierbar mångfald med en differentierbar gruppstruktur, dvs en differentierbar mångfald M tillsammans med differentierbara funktioner *:M\times M\rightarrow M och i:M\rightarrow M samt en punkt 0 sådana att (M,*,i,0) är en grupp; där 0 är identitetselementet och i är inversavbildningen.

Ny!!: Hilbertproblemen och Liegrupp · Se mer »

Linjär differentialekvation

Med linjär differentialekvation menas en differentialekvation där den sökta funktionen och dess derivator endast uppträder linjärt.

Ny!!: Hilbertproblemen och Linjär differentialekvation · Se mer »

Matematik

arkivdatum.

Ny!!: Hilbertproblemen och Matematik · Se mer »

Mängd

En mängd är en samling av objekt.

Ny!!: Hilbertproblemen och Mängd · Se mer »

Metriskt rum

Inom matematiken är ett metriskt rum en mängd X tillsammans med en funktion d: X \times X \to \mathbb sådan att dessa villkor gäller för alla element x,y,z\in X.

Ny!!: Hilbertproblemen och Metriskt rum · Se mer »

Millennieproblemen

Millennieproblemen är sju berömda problem inom matematiken, varav sex fortfarande är olösta.

Ny!!: Hilbertproblemen och Millennieproblemen · Se mer »

Motsägelse

En motsägelse är ett yttrande, som antingen är kontradiktoriskt eller konträrt.

Ny!!: Hilbertproblemen och Motsägelse · Se mer »

Olösta matematiska problem

Detta är en lista över kända olösta matematiska problem, samt vissa kända problem som fått sin lösning i modern tid.

Ny!!: Hilbertproblemen och Olösta matematiska problem · Se mer »

Paris

Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.

Ny!!: Hilbertproblemen och Paris · Se mer »

Polyeder

Kub, regelbunden polyeder, platonsk kropp. En polyeder (av grekiskans polús, många, och hédra, yta) är en kropp som begränsas av ett ändligt antal plan och har ett antal månghörningar, polygoner, som sidoytor.

Ny!!: Hilbertproblemen och Polyeder · Se mer »

Polynom

Ett polynom är ett matematiskt uttryck bestående av icke-negativa heltalspotenser av variabler och konstanter kombinerade genom enbart addition, subtraktion och multiplikation.

Ny!!: Hilbertproblemen och Polynom · Se mer »

Primtal

12. Ett primtal är ett naturligt tal som är större än 1 och inte har några andra positiva delare än 1 och talet självt.

Ny!!: Hilbertproblemen och Primtal · Se mer »

Randvillkor

Randvillkor är extra krav som man lägger på differentialekvationer för att kunna få fram en entydig lösning.

Ny!!: Hilbertproblemen och Randvillkor · Se mer »

Rationalism

Rationalism är alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning.

Ny!!: Hilbertproblemen och Rationalism · Se mer »

Rationella tal

Rationella tal är inom matematiken tal som kan skrivas som en kvot (ett bråk) av två heltal: där heltalet T är bråkets täljare och heltalet N bråkets nämnare.

Ny!!: Hilbertproblemen och Rationella tal · Se mer »

Rät linje

Notera att den röda linjen och den bruna linjen har samma lutning men olika y-skärning. En rät linje, ofta benämnd enbart linje, är en kurva, där närmaste vägen mellan två punkter på kurvan går utefter linjen.

Ny!!: Hilbertproblemen och Rät linje · Se mer »

Reciprocitetssatsen

Reciprocitetssatsen beskriver sambandet mellan den elektriska flödestätheten och de uppkomna elektromagnetiska fälten i enlighet med Maxwells ekvationer.

Ny!!: Hilbertproblemen och Reciprocitetssatsen · Se mer »

Reella tal

Reella tal som punkter på den reella tallinjen Reella tal är de tal som man vanligtvis menar med tal.

Ny!!: Hilbertproblemen och Reella tal · Se mer »

Riemannhypotesen

Riemannhypotesen är en matematisk förmodan som även kallas Riemanns zeta-hypotes.

Ny!!: Hilbertproblemen och Riemannhypotesen · Se mer »

Riemanns zetafunktion

pol, de svarta prickarna på den negativa reella axeln och på den kritiska linjen Re (er).

Ny!!: Hilbertproblemen och Riemanns zetafunktion · Se mer »

Rot (till ekvation)

En rot eller lösning till en ekvation f(x).

Ny!!: Hilbertproblemen och Rot (till ekvation) · Se mer »

Sfär

En 2-dimensionell projektion av en sfär En sfär är en klotformad kropps yta.

Ny!!: Hilbertproblemen och Sfär · Se mer »

Summa

Summa kallas resultatet av en addition.

Ny!!: Hilbertproblemen och Summa · Se mer »

Tessellation

En tesselerad trottoar i Zakopane i Polen. Genom att utgå från en kvadrat eller valfri fyrhörning kan man skapa ett grundmönster med lika stor area som kvadraten eller fyrhörningen, som utgör grundstenen i tessellationen. Grundstenen av detta mönster utgår från en kvadrat, varur en cirkel och en triangel skurits ut och vridits kring mittpunkten på sidan hos kvadraten, så att en urgröpning och utbuktning bildats i mönstret. Denna figur har sedan färglagts. Tessellation (av latin: tessella, "(kvadratisk) mosaikbit") är en utfyllnad av ett plan med geometriska figurer i ett mönster utan överlappningar eller mellanrum.

Ny!!: Hilbertproblemen och Tessellation · Se mer »

Tetraeder

En tetraeder är en polyeder bestående av fyra trianglar där tre sidor möts i varje hörn.

Ny!!: Hilbertproblemen och Tetraeder · Se mer »

Tidskrift

Tidskrifter. En tidskrift eller ett magasin är en sorts periodisk skrift.

Ny!!: Hilbertproblemen och Tidskrift · Se mer »

Topologi

Broarna i Königsberg är ett klassiskt topologiskt problem. Topologi från grekiskans τόπος ("topos": plats, ställe) och λόγος ("logos": lära), är en gren inom den moderna matematiken.

Ny!!: Hilbertproblemen och Topologi · Se mer »

Transcendenta tal

Ett transcendent tal är ett tal, som inte kan definieras som ett nollställe till ett ändligt polynom med rationella koefficienter.

Ny!!: Hilbertproblemen och Transcendenta tal · Se mer »

Trivia

Trivia är kuriosaartad kunskap om något ämne.

Ny!!: Hilbertproblemen och Trivia · Se mer »

Variationskalkyl

Variationskalkyl behandlar problemet att bestämma det minsta värdet av en funktional E(f) som beror av en funktion f. Genom att välja olika funktioner f fås olika värden på funktionalen E(f).

Ny!!: Hilbertproblemen och Variationskalkyl · Se mer »

Vetenskapsåret 1900

Ingen beskrivning.

Ny!!: Hilbertproblemen och Vetenskapsåret 1900 · Se mer »

Vladimir Arnold

Vladimir Igorevitj Arnold (ryska: Влади́мир И́горевич Арно́льд), född 12 juni 1937 i Odessa, död 3 juni 2010 i Paris, var en rysk matematiker.

Ny!!: Hilbertproblemen och Vladimir Arnold · Se mer »

Volym

Volym är mätetalet för mängden tredimensionell rymd som omges av slutna gränser, till exempel, det utrymme som en substans (fast, flytande, gas eller plasma) eller form upptar eller innehåller.

Ny!!: Hilbertproblemen och Volym · Se mer »

Zermelo–Fraenkels mängdteori

Zermelo-Fraenkels mängdteori med urvalsaxiomet (förkortat ZFC) är ett axiomatiskt system för mängder, formaliserat i första ordningens logik med hjälp av ett språk som består av en icke-logisk symbol som betecknar elementrelationen, \in.

Ny!!: Hilbertproblemen och Zermelo–Fraenkels mängdteori · Se mer »

Omdirigerar här:

Hilbertproblem, Hilberts 23 problem, Hilberts problem.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »